Magnus Ehingers undervisning

Allt du behöver för MVG i Kemi, Biologi, Naturkunskap, Bioteknik, Projektarbete m.m.
Aktuellt
En bug i Internet Explorer v6 och v7 (IE7) gör att det ibland inte går att ladda mina sidor. Lösning: Uppgradera IE eller installera Firefox istället. (Läs mer...)
Huvudmeny
  • Starta här
  • Biologi A
  • Biologi B
  • Bioteknik
  • Forskningsmetodik
  • Kemi A
  • Kemi B
  • Mikrobiologi
  • Naturkunskap A
  • Projektarbete
  • Sajtkarta
  • Sök på Magnus Ehingers undervisning
Följ mig på Twitter
Följ mig på Twitter
Vad är twitter?
Bloggtoppen.se Vetenskap bloggar Blogvertiser BlogRankers.com
Logga in



  • Glömt lösenordet?
  • Glömt användarnamnet?

Huvudmeny

  • Starta här
    • Välkommen!
    • Nyheter
      • Lejon på elefantjakt
      • Astrologin ligger en hel stjärnbild fel!
      • Varifrån kommer HeLa-celler?
      • Djuret människan del 5: De odödliga generna
      • Atlas V-raketen passerar ljudvallen
      • Hur humrar skaffar sig barnkammare
      • På virusjakt i Kamerun
      • Uppgift: Skapa ett skivomslag
      • Räta linjens ekvation
      • Lavin-airbags
      • Ett öppet brev till utbildare världen över
      • Lundaforskare klockade snabbaste fågeln
      • Är det oetiskt att läkemedelsindustrin tjänar pengar?
      • Varifrån kommer doften? Myrorna vet.
      • Djuret människan del 4: Kärlekens biologi
      • Finn ett fel
      • Förlängd gymnasieutbildning till ingen nytta
      • Vad är det för vits med monogami?
      • Tuppluren hjälper minnet
      • Sportlov 2010!
      • Hur en piska bryter ljudvallen
      • Vad är placebo-effekten?
      • Det kända universum
      • Djuret människan del 3: Det mänskliga zooet
      • Ett brustet hjärta
      • Standardmodellen
      • Vad är allmän och speciell relativitetsteori?
      • Ett ovanligt stort stjärnfall
      • GTCA
      • Kary Mullis' snilleblixt
      • Att göra vad man kan
      • Svärmar!
      • Sådant läder skall sådan smörja ha!
      • Vad händer om man överdoserar homeopatiska preparat?
      • Paradisfåglar på Papua Nya Guinea
      • Kärlekens termodynamik
      • Genetikens grunder (4): Vad är fenotyp?
      • Hans Rosling svarar på några frågor från reddit.com/TED
      • Att se det osynliga
      • Jordens radie och exoplaneter
      • Synkade bakterier
      • Öppna dina ögon
      • Global uppvärmning? Det är ju SNÖSTORM, för tusan!!
      • Black Hole Rap
      • Kritiskt tänkande
      • En fotosyntetiserande snigel
      • Richard Feynman om eld
      • En fantastisk kristallgrotta
      • Hur funkar ett gyroskop?
      • En robot med avancerad mimik
      • "Gelékulor" försvinner i vatten
      • Joniserande strålning: Vad är joniserande strålning?
      • En skruvad illusion
      • Världens mest meningslösa maskin...
      • Kepler-teleskopets fem första planeter
      • Årets vetenskapliga metod 2009: iPS-celler
      • Ingen kan göra allt, men alla kan göra något!
      • Wii-kontrollerad robot
      • Från dinosaurier till däggdjur
      • År 2029 kommer vi att ha simulerat den mänskliga hjärnan
      • Fyrfotingarnas tid
      • Vilken träffar marken först?
      • Nära ögat!
      • Mythbusters: Vetenskap?
      • Fick du svininfluensan under julen?
      • "Vetenskapliga" partytrick
      • God Jul!
      • Jullov 09-10: Allt jag vill ha i julklapp är en kemisk romans!
      • Experimentell psykologi: Förändrings-blindhet
      • Hur det märkliga ljusfenomenet över Norge uppstod
      • Den vetenskapliga metoden när den är som allra bäst
      • Skillnaden mellan en normal person och en forskare
      • Universums och vår planets historia
      • Coca-cola som preventivmedel?
      • Den osynliga flaskan
      • Den strålen vill man inte flyga genom!
      • De där "hackade" mailen...
      • Den sibiriska tigern
      • Hur man gör en egen självlysande pinne
      • Aerodynamiken hos ett pappersflygplan
      • Vilken webbläsare använder du?
      • Antikytheramekanismen
      • Det är en liten värld...
      • Steve Wozniak: Hur jag uppfann persondatorn
      • Är du fysiklärare?
      • En tvåhövdad boa constrictor
      • Ett stycke internet-historia
      • Den svenska julens kemi
      • Fredagshumor med Brian Malow
      • Bio-betong
      • Saturnus gömda ring kan förklara Japetus mörka sida
      • Tekniska problem!
      • Dödar skolan kreativiteten?
      • Om den här stickern är blå...
      • Genetikens grunder (3): Varifrån kommer dina gener?
      • LTH:s julkalender 2009
      • Människan: Jägaren.
      • Influensa-attack! Hur ett virus infekterar din kropp
      • Har du någonsin blivit matad av en sjöleopard?
      • Ett stort steg - igen
      • En glimt av det tidiga universum
      • Dagens historia: Den 17 november
      • Felicia Day förklarar vad som händer när galaxer kolliderar
      • Leoniderna kommer!
      • Genetikens grunder (2): Vad är SNPs?
      • The Photosynthesis Rap
      • Det finns vatten på månen!
      • Fermi: NASA:s gammastrålningsteleskop
      • En robot som spelar biljard
      • Debatt i Gomorron Sverige: Metta Fjelkner, LR vs. Ingela Gardner Sundström, SKL
      • Ett färgglatt toffeldjur
      • Ett dinosauriebo fyllt med ägg
      • Genetikens grunder (1): Vad är gener?
      • Andromedaglaxen är inte en spiralgalax, trots allt
      • Du har väl anmält dig till donationsregistret?
      • Hur DNA replikeras (kopieras) 2
      • Universums största svarta hål
      • "Kön" är inte en social konstruktion
      • Vad är tunneleffekten (tunnling)?
      • Stanley Milgrams experiment
      • "Rätt" gener kan ge lägre straff
      • Den magiska kemin
      • Blir undervisningen bättre eller sämre av att lärare har 40-timmars arbetsvecka?
      • Senz storm-paraply
      • Hur universum bildades
      • Snabbare än ljusets hastighet
      • Magnesiums reaktion med koldioxid
      • Vardagskemi: Godis som pH-indikator
      • Lata hannar slipper bli middag
      • Perrons paradox
      • Storbritanniens första vätebomb
      • 32 nya exoplaneter på ett bräde
      • Överhettat vatten!
      • Vad gör man åt bröstcancer?
      • Hur funkar en fläkt utan fläktblad?
      • Smileys för matematiker ;-)
      • Ska lärare har 40-timmars arbetsvecka?
      • En guidad tur över Antarktis
      • Lunds Universitet klättrar på världsrankingen!
      • Ta med dig ett hål i väskan!
      • Hur man smälter järn med solkraft
      • Hembyggda flygplan - av skrot!
      • Världens första växtätande spindel
      • Svävande öl
      • Delad glädje är dubbel glädje!
      • Vetenskapen bakom lurendrejeriet
      • Hur en tonårings hemmabygge kan förändra världen
      • När svarta hål krockar
      • Jag är en paleontolog!*
      • Ett gyroskop som hjälper barnen att lära sig cykla
      • Årets Nobelpris i Kemi 2009
      • Vad ska man göra om man hamnar i kvicksand?
      • Årets Nobelpris i Fysik 2009
      • En cementprinter som "skriver ut" hus i 3D
      • Årets Nobelpris i Fysiologi/Medicin 2009
      • Olika sköldpaddor på Galapagos-öarna
      • Stora jordbävningar kan försvaga förkastningar på andra sidan jordklotet
      • Hubble-teleskopet: Nu ÄNNU bättre!
      • Årets Ig Nobel-priser 2009
      • Följ mig på Twitter!
      • Mera kul med majsstärkelse + vatten
      • Svenskarnas förfäder var invandrare!
      • Guld i munnen? Då ökar risken för kontaktallergier
      • Kvinnor i plastindustrin har svårare att bli gravida
      • Hur DNA replikeras (kopieras)
      • Riktigt kall koldioxid är tyngre än luft
      • Hur penicillin fungerar
      • Är det verkligen möjligt med ett ägg i ett ägg?
      • Hur man bevisar att 28/7 = 13
      • Upptäck livets träd!
      • Hur influensa smittar
      • 360° panorama över Vintergatan
      • Lingvisterna
      • Hur funkar "den drickande fågeln"?
      • Algodoo - en vidareutveckling av Phun
      • Välkommen till universum - III. Sakers storlek
      • Svininfluensans evolution
      • Första bevisen för en stenig exoplanet
      • Välkommen till universum - II. Bortom himlen
      • Livets träd
      • Välkommen till universum - I. Inledning
      • NanO: Nästa dimension
      • Vad händer om man tänder 1 miljon tändstickor samtidigt?
      • Hur man viker ett flygplan för världsrekord
      • Moderna regnmakare
      • Vaccin mot svininfluensa innehåller kvicksilver!
      • Bill Nye förklarar evolutionen
      • Fantastiska glasskulpturer
      • Jupiters dygn på en jordnatt
      • Fantastiska bilder från Hubble
      • Vetenskaplig humor
      • Hans Rosling avlivar några myter om s.k. "utvecklingsländer"
      • Kul med π
      • Demonstration av sublimering av torris
      • En fallen val
      • Oroar du dig för svininfluensan?
      • Harpest som biologiskt vapen
      • Phoenix-landarens uppdrag på Mars
      • Andromeda: En galax-kannibal
      • Varför känner man sig motiverad – eller inte?
      • Hur man skriver kemiska formler riktigt snabbt i Word
      • Kvinna: Känn dig lurad! (Hur reklamen för skönhetskrämer funkar)
      • En tidsmaskin av bärnsten del 5/5
      • Actroiden: en kvinnlig robot
      • En tidsmaskin av bärnsten del 4/5
      • 400 år med teleskop
      • En tidsmaskin av bärnsten del 3/5
      • Hur man snabbfryser en öl
      • En bild på en molekyl, atom för atom
      • En tidsmaskin av bärnsten del 2/5
      • Buzz Aldrin berättar
      • Te ger längre telomerer - och längre liv
      • Miljontals ton plastskräp i Stilla havet
      • En tidsmaskin av bärnsten del 1/5
      • Forskningsminister Tobias Krantz intervjuad i Nature
      • Kul med majsstärkelse + vatten
      • Vad är gravitationsvågor?
      • Framtidens minsvepare: Råttor!
      • Time-lapse av majsgroddar
      • Vad "Mythbusters" lärt sig av att spränga saker
      • Fet kost gör dig dum
      • Länktips!
      • Avgjutning av ett myrbo
      • Kan man lita på "DNA-bevis"?
      • Vatten som rinner uppåt!
      • Passionometer-vetenskap
      • Big Bang förklarat på 2 minuter och 20 sekunder
      • MRI-bilder av könsorganen under samlag
      • Hubbles Ultra deep field - i 3D!
      • Blåmesar inreder med lavendel
      • Inga fotavtryck på Mars innan 2020
      • Charles Babbages differensmaskin
      • Vad är problemet med homeopati?
      • Har du en bitter gen?
      • Ringar på isen
      • Späckhuggare socialiserar
      • Varför är vetenskap viktigt?
      • Homeopater i Indien förbereder sig för svininfluensan
      • Saltsyra-fontänen
      • Spår av planetkollsion funna
      • Dags att spana upp mot natthimlen...
      • Brinnande metangas i en vintersjö
      • Världens första pacemaker med internetuppkoppling
      • Bästa ingenjörsbilderna
      • Homeopati - ren och skär pseudovetenskap
      • Hundar är lika intelligenta som människor
      • NASA:s Kepler-teleskop får godkänt
      • Lesbiska par gör väntan på insemination lång
      • Ny layout!
      • Kolmonoxid-förgiftning
    • Om dessa sidor
    • Copyright
    • Filarea
    • Sekretess
    • Gamla nyheter
  • Biologi A
    • Kursscheman
      • Kursschema Biologi A, Nv1:a p2 2008-2009
      • Kursschema Biologi A, Nv1:a p1 2008-2009
    • Bilder
      • Cellbiologi
      • Djur och växter
      • Ekologi
      • Etologi
      • Evolution och systematik
      • Klassisk genetik
      • Övrigt
    • Gamla prov
      • Blandat
        • Slutprov 2004-06-01 i Biologi A för Nv1A
        • · Facit till slutprov 2004-06-01 i Biologi A för Nv1A
        • Slutprov i Biologi A ht2006
        • · Facit till Slutprov ht 2006 i Biologi A
        • Prov 2001-10-12 i evolution och etologi
        • · Facit till prov 2001-10-12 i evolution och etologi
      • Cellbiologi
        • Instuderingsfrågor i cellbiologi och molekylärgenetik, Biologi A
        • Prov 2008-10-14 i cellbiologi
        • · Facit till Prov 2008-10-14 i cellbiologi
        • Prov 2004-04-28 i Cellbiologi och genteknik, Nv1A
        • · Facit till prov 2004-04-28 i Cellbiologi och genteknik för Nv1A
        • Prov 2002-01-17 i cellbiologi för Nv2A
        • · Facit till prov 2002-01-17 i cellbiologi för Nv2A
        • Prov 2001-05-08 i cellbiologi för Nv2M
      • Genteknik
        • Instuderingsfrågor i Genteknik, Biologi A
      • Klassisk genetik
        • Instuderingsfrågor i Klassisk genetik
        • Prov 2008-11-28 i Klassisk genetik
        • · Facit till Prov 2008-11-28 i Klassisk genetik
        • Prov 2004-05-24 i klassisk genetik för Nv1A
        • · Facit till prov 2004-05-24 i klassisk genetik för Nv1A
      • Ekologi
        • Instuderingsfrågor i Biologi A: Ekologi
        • Prov 2008-09-26 i Ekologi
        • · Facit till Prov 2008-09-26 i Ekologi
        • Prov 2006-11-23 i Etologi för Nv3A & Nv3B
        • · Facit till Prov 2006-11-23 i Etologi
      • Evolution och systematik
        • Instuderingsfrågor i Biologi A: Evolution
        • Instuderingsfrågor i Biologi A: Systematik
        • Prov 2009-03-24 i Evolution och Systematik
        • · Facit till Prov 2009-03-24 i Evolution och Systematik
        • Prov 2008-11-14 i Evolution och Systematik
        • · Facit till Prov 2008-11-14 i Evolution och Systematik
        • Prov 2006-10-16 i Evolution
        • · Facit till Prov 2006-10-16 i Evolution
        • Prov 2006-10-09 i Evolution
        • · Facit till Prov 2006-10-09 i Evolution
        • Prov 2004-02-04 i Evolutionslära
        • · Facit till Prov 2004-02-04 i Evolutionslära
    • Laborationer och övningar
      • Laborationer
        • Att skriva labrapporter i biologi/kemi/naturkunskap
        • Brottsplats: Polhem
        • Etologilaboration
        • Försök med celler
        • Försök med celler och osmos
        • Mitos hos lök
        • Preparation av DNA från banan
        • Vid vilken salthalt flyter ett ägg?
      • Tävlingar
        • Begreppskartetävling: Kromosomer och DNA-replikation
        • Systematiktävling
      • Övningar
        • Evolutionsuppgift: Livet 50 miljoner år efter människan
        • Gen-etik-debatt
        • Modellförsök – evolution
    • Lektioner
      • Introduktion
        • Introduktion till Biologi A för Nv1:a
      • Cellbiologi
        • Cellens byggnad
      • Cellgenetik
        • Cellens genetik. Genernas funktioner. Nukleinsyrornas struktur och funktion
        • Generna ärvs. Mitos
        • Kromosomer. Hur gener uttrycks.
        • Mitos och meios
        • mRNA translateras till protein. Genreglering.
        • RNA. Hur man vet att DNA bär på arvet.
      • Klassisk genetik
        • Individens genetik (”Klassisk” genetik)
        • Flera monogena egenskaper – på olika kromosomer.
        • Recessiva och dominanta mutationer. Kön
      • Ekologi
        • Organismen och miljön
        • Evolutionär ekologi 1
        • Evolutionär ekologi 2
        • Populationsekologi 1.
        • Populationsekologi 2. Vad beror en populations storlek på?
        • Populationstillväxt
        • Ekologisk succession
        • Samhällsekologi
      • Etologi
        • Beteendeekologi
        • Beteendeekologi. Inlärda beteenden. Med avstamp i evolutionsteorin
        • Evolutionärt stabila strategier. Klassisk etologi.
        • Klassisk etologi 2.
        • Beteendeekologi I: Social organisation
        • Beteendeekologi II: Sexuella system
      • Evolution
        • Introduktion till evolutionen
        • Evolutionen längs en linje
        • Artbildning och utdöende
        • Ekologi och evolution
      • Systematik
        • Klassificering av organismer. Domäner.
        • Eubakterier och arkéer
        • Protister och svampar
        • Växter och djur
        • Förökning
    • Länkar
      • Kursplaner
      • Biologi On-line
      • Företag
  • Biologi B
    • Kursscheman
      • Kursschema 2 i Biologi B för Nv2A p2 2008-2009
    • Bilder
      • Cellbiologi
      • Humanfysiologi
      • Livscykler
      • Osmos
      • Växtfysiologi
      • Övrigt
    • Gamla prov
      • Blandat
        • Prov 2003-10-23 för Nv3A i Cellbiologi och Humanfysiologi.
        • Prov 2003-10-23 för NV3B i Cellbiologi och Humanfysiologi
        • Prov 2003-11-06 i Cellbiologi och Humanfysiologi
        • Prov 2003-12-18 i Växtfysiologi och Livscykler
        • Prov 2004-09-21 i Cellbiologi och Livscykler
        • Slutprov 2004-01-15 i Biologi B
        • Slutprov 2005-01-13 i Biologi B
        • Slutprov 2005-06-07 i Biologi B
      • Cellbiologi
        • Instuderingsfrågor i Biologi B: Cellbiologi
        • Prov 2009-03-30 i Cellbiologi och humanfysiologi
        • Prov 2009-02-11 i Cellbiologi
        • Prov 2005-03-01 i Cellbiologi
        • Prov 2004-09-21 i Cellbiologi och Livscykler
        • Prov 2003-11-06 i Cellbiologi och Humanfysiologi
        • Prov 2003-10-23 i Cellbiologi och Humanfysiologi
      • Humanfysiologi
        • Instuderingsfrågor i Biologi B: Humanfysiologi
        • Prov 2009-03-30 i Cellbiologi och humanfysiologi
        • Prov 2005-05-03 i Humanfysiologi
        • Prov 2004-11-30 i Humanfysiologi
        • Prov 2003-11-06 i Cellbiologi och Humanfysiologi
        • Prov 2003-10-23 för Nv3A i Cellbiologi och Humanfysiologi.
        • Prov 2003-10-23 i Cellbiologi och Humanfysiologi
      • Livscykler
        • Instuderingsfrågor i Biologi B: Livscykler
        • Prov 2004-09-21 i Cellbiologi och Livscykler
        • Prov 2003-12-18 i Växtfysiologi och Livscykler
      • Växtfysiologi
        • Instuderingsfrågor i Biologi B: Växtfysiologi
        • Prov 2003-12-18 i Växtfysiologi och Livscykler
    • Laborationer och övningar
      • Allmänt
        • Att skriva labrapporter i biologi/kemi/naturkunskap
      • Handledningar
        • "Vetenskapligt" osmosförsök
        • Analys av klorofyll från olika växter
        • Fördjupningsarbete i humanfysiologi: Sjukdomar och fyisiologiska sjukdomstillstånd
    • Lektioner
      • Introduktion
        • Introduktion till Biologi B
      • Cellbiologi
        • Introduktion till cellbiologin - Hur man studerar celler
        • Cellmembranet
        • Den eukaryota cellens byggnad
        • Cellandningen
        • ER, Golgiapparaten & Lysosomer
        • Prokaryota celler
        • Virus
        • Celler i flercelliga organismer
      • Humanfysiologi
        • Däggdjurens matspjälkningskanal I
        • Däggdjurens matspjälkningskanal II
        • Människans andningsorgan
        • Ryggradsdjurens blodkärlssystem
        • Blodtryck och blodström
        • Aktivitet i kapillärerna
        • Hjärt- & kärlsjukdomar
        • Människans nervsystem & neuronen
        • Sinnesorganen
        • Människans nervsystem & neuronen
        • Nervimpulsen
        • Immunologiska sjukdomar
      • Livscykler
        • Förökningssätt & generationsväxling
        • Sjöborrens utveckling
        • Ryggradsdjurens utveckling
        • Vad styr ontogenin?
    • Länkar
  • Bioteknik
    • Kursscheman
      • Kursschema Bioteknik p1 2009-2010
      • Kursschema Bioteknik, p2-2008
    • Bilder
      • DNA
      • Gen-etik
      • Metoder & experiment
      • Människor
      • Proteiner
      • RNA
      • Övrigt
    • Gamla prov
      • Blandat
        • Slutprov 2008-06-03 i Bioteknik
        • Slutprov 2006-06-02 i Bioteknik
        • Slutprov 2005-05-26 i Bioteknik
        • Slutprov 2004-05-25 i Bioteknik
        • Slutprov 2003 i Bioteknik
        • Prov 2005-03-17: Transformation & RNA-molekylens syntes och funktion
      • DNA
        • Instuderingsfrågor i Bioteknik: Nukleinsyrornas struktur och kemi
        • Instuderingsfrågor i Bioteknik: DNA:ts funktion
        • Prov 2009-12-15 i Nukleinsyrornas struktur + DNA-molekylens syntes
        • Prov 2008-01-22 i Nukleinsyrornas struktur, funktion och syntes
        • Prov 2006-02-06 i Bioteknik: DNA:ts kemi, syntes och funktion
        • Prov 2005-01-20 i DNA:ts kemi, syntes och funktion
        • Prov 2004-01-09 i DNA:ts kemi, syntes och funktion
        • Diagnostiskt prov i BioTeknik 2003-04-07: DNA-molekylens syntes och funktion
        • Skriftligt förhör i Bioteknik 2003-01-17: Nukleinsyrornas kemi och struktur
      • Mikrobiologi
        • Instuderingsfrågor i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
        • Prov 2009-10-13 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
        • Prov 2007-10-19 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
        • Prov 2005-10-14 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
        • Prov 2004-10-05 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
        • Prov 2003-10-10 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
        • Diagnostiskt prov 2002-12-09 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
      • Proteiner
        • Instuderingsfrågor till Proteinernas syntes och funktion
        • Prov 2006-05-15: Proteinernas syntes och funktion
        • Prov 2005-05-02: Proteinernas syntes och funktion
        • Prov 2004-05-06 i BioTeknik: Proteinernas syntes och funktion
        • Läxförhör: Proteiner – introduktion (B)
        • Läxförhör: Proteiner – introduktion (A)
      • RNA
        • Prov 2008-01-22: Nukleinsyrornas struktur, funktion och syntes
        • Prov 2004-03-18: RNA-molekylens syntes och funktion
    • Laborationer och övningar
    • Lektioner
      • Introduktion
        • Introduktion till Bioteknik: Vad är Bioteknik?
      • Mikrobiologi
        • Mikrobiologi och bioteknik
        • Bakteriers utseende och släktskap. Mikrosvampar. Bakteriell tillväxt.
        • Mer om bakteriell tillväxt och odling. De nyttiga mikroorganismerna.
        • Antibiotika – en kamp på liv och död. Antibiotikas påverkan. Penicillinets upptäckt.
        • Penicillin och andra antibiotika. Antibiotikaresistens.
        • Spridning av antibiotikaresistens
        • Vad är ett virus? Är virus levande eller inte? Hur ser virus ut?
        • Hur förökar sig virus? Replikation. Adsorption. Passage och avkapsling.
        • Virusens replikation och transkription. Syntes och sammansättning. Frisläppande.
      • Nukleinsyrornas struktur och kemi
        • (Gamla)
          • Molekylärgenetikens centrala dogm
          • Nukleotider har karakteristiska kvävebaser och pentoser
          • Nukleotidernas egenskaper påverkar nukleinsyrornas struktur och egenskaper
          • DNA är en dubbelhelix
          • DNA kan finnas i olika strukturella former
          • Restriktionsenzymer kan klyva DNA
          • Både dubbelsträngat DNA och RNA kan denatureras
          • Nukleinsyror kan bilda hybridformer
          • Kemiska förändringar av nukleotider och nukleinsyror kan leda till mutationer
        • Nukleinsyrornas struktur och kemi. DNA har två funktioner
        • DNA-molekylens grundläggande struktur
        • Nukleinsyrornas egenskaper. Palindrom. Restriktionsenzymer. Mutationer
      • DNA-molekylernas funktion
        • (Gamla)
          • Replikering av DNA följer en uppsättning grundläggande regler
          • DNA syntetiseras av DNA-polymeraser
          • E. coli har åtminstone fem olika DNA-polymeraser
          • Replikering i E. coli består av tre olika stadier
          • DNA kan replikeras på konstgjord väg
          • Man kan bestämma kvävebassekvensen på långa DNA-molekyler
          • Mutationer är i regel skadliga
          • Alla celler har en uppsättning system för reparation av DNA
          • Homolog rekombination har flera funktioner
          • Transposerbara gener flyttar från ett ställe till ett annat
          • Restriktionsenzymer och DNA-ligaser kan ge rekombinant DNA
          • Kloningsvektorer förstärker införda DNA-segment
          • Att klona en gen kräver ofta ett DNA-bibliotek
          • Specifika sekvenser kan identifieras med hjälp av hybridiseringstekniker
          • Transgena djur och växter är genetiskt modifierade
          • Knock-out-djur saknar helt en eller flera gener.
        • DNA på konstgjord väg
        • DNA-replikation följer tre regler
      • RNA-molekylernas funktion
        • RNA syntetiseras av RNA-polymeraser.
        • Transkriptionen börjar vid en promotor
        • Transkriptionen är reglerad
        • Specifika DNA-sekvenser gör att transkriptionen avslutas
        • Många RNA-molekyler genomgår ytterligare behandling.
        • Omvänt transkriptas syntetiserar DNA med RNA som mall.
        • En del RNA-molekyler har katalytisk aktivitet
      • Proteinernas struktur och funktion
        • Klonade gener kan uttryckas i en värdcell
        • Jäst är en viktig eukaryot värd för rekombinant DNA
        • Proteiner har många olika biologiska funktioner
        • Proteiner är mycket stora molekyler
        • En del proteiner innehåller andra kemiska grupper än bara aminosyror
        • Ett proteins funktion beror på aminosyrasekvensen
        • Ett proteins aminosyrasekvens kan bestämmas
        • Man kan sluta sig till aminosyrasekvensen utifrån DNA-sekvensen
        • Proteinerna hålls huvudsakligen samman i sin tredimensionella struktur med hjälp av svaga intermolekylära krafter
        • α-helixen är vanligt förekommande sekundärstruktur
        • β-plattan är också mycket vanligt förekommande
        • Det finns också andra sekundärstrukturer.
    • Länkar
      • Administrativt
      • Bioteknik On-line
      • Företag
      • Molekyler i 3D
      • Programvaror
      • Övrigt
  • Forskningsmetodik
    • Kursscheman
      • Kursschema Forskningsmetodik, p2 2008-2009
    • Bilder
    • Gamla prov
      • Instuderingsfrågor i Vetenskapsteori
      • Prov 2005-01-11 i Forskningsmetodik
      • Prov 2006-01-17 i Forskningsmetodik
      • Prov 2009-06-05 i Forskningsmetodik (Magnus del)
    • Lektioner
      • Introduktion till forskningsmetodiken
      • FAQ: Mera om ert fördjupningsarbete
      • Vetenskap – vad är det?
      • Om vetenskapsmän och forskare
      • Positivism, empirism m.m.
      • Reduktion, Signifikanta mätningar, Kausalitet och korrelation
      • Vetenskapliga teorier
      • Samhället och vetenskapen
      • Två perspektiv på vetenskap
      • Framtidens vetenskap
    • Länkar
  • Kemi A
    • Kursscheman
      • Kursschema Kemi A, Nv1:a p2 2008-2009
      • Kursschema Kemi A, Nv1:a p1 2008-2009
    • Bilder
      • Etiketter & symboler
      • Glas, plast & prylar
      • Kemikalier & reaktioner
      • Molekyler & formler
      • Människor
      • Övrigt
    • Gamla prov
      • Blandat
        • Att lära & kunna utantill i Kemi A
        • Slutprov 2008-06-11 i Kemi A
        • · Facit till Slutprov 2008-06-11 i Kemi A
        • Slutprov 2008-06-09 i Kemi A
        • · Facit till Slutprov 2008-06-09 i Kemi A
        • Slutprov 2005 i Kemi A
        • · Facit till Slutprov 2005 i Kemi A
        • Slutprov 2002-11-07: Kemi A II
        • · Facit till Slutprov 2002-11-07: Kemi A II
        • Slutprov 2002-11-07: Kemi A I
        • · Facit till Slutprov 2002-11-07: Kemi A I
        • Särskild prövning 2008-06-12 i Kemi A
        • · Facit till Särskild prövning 2008-06-12 i Kemi A
      • Bindningslära
        • 10 uppgifter på bindningslära
        • Skrivning 2009-03-31 på Syror och baser, redox-kemi, gasernas och lösningarnas kemi
        • · Facit till Skrivning 2009-03-31 på Syror och baser, redox-kemi, gasernas och lösningarnas kemi
        • Prov 2008-11-04 i Kemins grunder & bindningslära
        • · Facit till Prov 2008-11-04 i Kemins grunder & bindningslära
        • Prov 2007-10-18: Kemins grunder och Bindningslära
        • · Facit till Prov 2007-10-18: Kemins grunder och Bindningslära
        • Prov 2004-10-11: Kemins grunder och Kemisk bindning
        • · Facit till Prov 2004-10-11: Kemins grunder och Kemisk bindning
        • Prov 2006-11-28 på Lösningar och Termokemi
        • · Facit till Prov 2006-11-28 på Lösningar och Termokemi
        • Prov 2002-09-16: Gaser och bindningslära för Nv2B
        • · Facit till Prov 2002-09-16: Gaser och bindningslära för Nv2B
        • Prov 2002-09-12: Gaser och bindningslära för Nv2A
        • · Facit till Prov 2002-09-12: Gaser och bindningslära för Nv2A
      • Gaser
        • 12 uppgifter på gasers egenskaper
        • Skrivning 2009-03-31 på Syror och baser, redox-kemi, gasernas och lösningarnas kemi
        • · Facit till Skrivning 2009-03-31 på Syror och baser, redox-kemi, gasernas och lösningarnas kemi
        • Prov 2002-09-16: Gaser och bindningslära för Nv2B
        • · Facit till Prov 2002-09-16: Gaser och bindningslära för Nv2B
        • Prov 2002-09-12: Gaser och bindningslära för Nv2A
        • · Facit till Prov 2002-09-12: Gaser och bindningslära för Nv2A
        • Förhör 2006-10-25: Gaser
        • · Facit till Förhör 2006-10-25: Gaser
      • Halter
        • 10 uppgifter på lösningars halt
        • Prov 2007-12-20 i Mol & stökiometri samt Syror & baser
        • · Facit till Prov 2007-12-20 i Mol & stökiometri samt Syror & baser
        • Prov 2007-12-19 i Mol & stökiometri samt Syror & baser
        • · Facit till Prov 2007-12-19 i Mol & stökiometri samt Syror & baser
        • Prov 2004-11-26: Mol, stökiometri och lösningars halter
        • · Facit till Prov 2004-11-26: Mol, stökiometri och lösningars halter
        • Läxförhör 2007-12-10 i Beräkning av koncentrationer
        • · Facit till Läxförhör 2007-12-10 i Beräkning av koncentrationer
        • Läxförhör 2007-12-06 i Beräkning av koncentrationer
        • · Facit till Läxförhör 2007-12-06 i Beräkning av koncentrationer
      • Kemins grunder
        • Prov 2008-11-04 i Kemins grunder & bindningslära
        • · Facit till Prov 2008-11-04 i Kemins grunder & bindningslära
        • Prov 2007-10-18: Kemins grunder och Bindningslära
        • · Facit till Prov 2007-10-18: Kemins grunder och Bindningslära
        • Prov 2004-10-11: Kemins grunder och Kemisk bindning
        • · Facit till Prov 2004-10-11: Kemins grunder och Kemisk bindning
        • Prov 2002-01-24 i Kemins grunder
        • · Facit till Prov 2002-01-24 i Kemins grunder
        • Prov 2001-10-10 i Kemins grunder och stökiometri
        • · Facit till Prov 2001-10-10 i Kemins grunder och stökiometri
      • Mol och stökiometri
        • Prov 2008-12-17 i Mol & stökiometri
        • · Facit till Prov 2008-12-17 i Mol & stökiometri
        • Prov 2007-12-20 i Mol & stökiometri samt Syror & baser
        • · Facit till Prov 2007-12-20 i Mol & stökiometri samt Syror & baser
        • Prov 2007-12-19 i Mol & stökiometri samt Syror & baser
        • · Facit till Prov 2007-12-19 i Mol & stökiometri samt Syror & baser
        • Läxförhör 2007-11-22 i Mol och stökiometri
        • · Facit till Läxförhör 2007-11-22 i Mol och stökiometri
        • Prov 2004-11-26: Mol, stökiometri och lösningars halter
        • · Facit till Prov 2004-11-26: Mol, stökiometri och lösningars halter
        • Prov 2001-10-10 i Kemins grunder och stökiometri
        • · Facit till Prov 2001-10-10 i Kemins grunder och stökiometri
      • Syror och baser
        • 10 uppgifter på syror och baser
        • Skrivning 2009-03-31 på Syror och baser, redox-kemi, gasernas och lösningarnas kemi
        • · Facit till Skrivning 2009-03-31 på Syror och baser, redox-kemi, gasernas och lösningarnas kemi
        • Prov 2007-12-20 i Mol & stökiometri samt Syror & baser
        • · Facit till Prov 2007-12-20 i Mol & stökiometri samt Syror & baser
        • Prov 2007-12-19 i Mol & stökiometri samt Syror & baser
        • · Facit till Prov 2007-12-19 i Mol & stökiometri samt Syror & baser
        • Prov 2005-01-24: Syror, baser och redox
        • · Facit till Prov 2005-01-24: Syror, baser och redox
        • Prov 2002-06-03: Syror och baser, redox samt organisk kemi
        • · Facit till Prov 2002-06-03: Syror och baser, redox samt organisk kemi
      • Redoxkemi
        • Skrivning 2009-03-31 på Syror och baser, redox-kemi, gasernas och lösningarnas kemi
        • · Facit till Skrivning 2009-03-31 på Syror och baser, redox-kemi, gasernas och lösningarnas kemi
        • Prov 2008-04-07 i redoxkemi och organisk kemi
        • · Facit till Prov 2008-04-07 i redoxkemi och organisk kemi
        • Prov 2008-04-01 i redoxkemi och organisk kemi
        • · Facit till Prov 2008-04-01 i redoxkemi och organisk kemi
        • Prov 2005-01-24: Syror, baser och redox
        • · Facit till Prov 2005-01-24: Syror, baser och redox
        • Prov 2002-06-03: Syror och baser, redox samt organisk kemi
        • · Facit till Prov 2002-06-03: Syror och baser, redox samt organisk kemi
      • Organisk kemi
        • Prov 2008-04-07 i redoxkemi och organisk kemi
        • · Facit till Prov 2008-04-07 i redoxkemi och organisk kemi
        • Prov 2008-04-01 i redoxkemi och organisk kemi
        • · Facit till Prov 2008-04-01 i redoxkemi och organisk kemi
        • Prov 2006-10-12 i Organisk kemi
        • · Facit till Prov 2006-10-12 i Organisk_kemi
        • Prov 2002-06-03: Syror och baser, redox samt organisk kemi
        • · Facit till Prov 2002-06-03: Syror och baser, redox samt organisk kemi
        • Prov 2002-05-31 i Organisk kemi
        • · Facit till Prov 2002-05-31 i Organisk kemi
      • Termokemi
        • Läxförhör 2008-06-02 i Termokemi
        • · Facit till Läxförhör 2008-06-02 i Termokemi
        • Prov 2006-11-28 på Lösningar och Termokemi
        • · Facit till Prov 2006-11-28 på Lösningar och Termokemi
        • Prov 2002-10-07 i Termokemi
        • · Facit till Prov 2002-10-07 i Termokemi
        • Prov 2002-10-03 i Termokemi
        • · Facit till Prov 2002-10-03 i Termokemi
    • Laborationer och övningar
      • Labrapporter
      • Kemins grunder
        • Separation av ämnen i en blandning - "Analys av grönt pulver"
        • Volymmätning: Hur mäter man en volym bäst?
      • Mol och stökiometri
        • Legostökiometri
        • Metalljakten
        • Övning - Isotoper, elementarpartiklar etc
        • Övning på begreppen massa, molmassa och substansmängd
      • Organisk kemi
        • Elevernas egna kolväten
        • · Facit till Elevernas egna kolväten
        • Molekylbygge av kolväten
        • Undersökning av fetter – bildning av emulsioner
    • Lektioner
      • Kemins grunder
        • Introduktion till Kemi A
        • Kemi handlar om ämnen!
        • Aggregationsformerna. Rena ämnen och blandningar
        • Materiens indelning
        • Atomteori. Bohrs atommodell
        • Orbitaler. Masstal och isotoper. Kol-12
        • Elektronskalen
        • Grundämnenas släktskap
        • Ädelgaser, alkalimetaller, alkaliska jordartsmetaller, borgruppen
        • Alkaliska jordartsmetaller. Borgruppen
      • Bindningslära
        • Metallbindningar och elektronerna i dem
        • Alla tiders material. Jonbindningar
        • Mer om jonföreningar. Atomjoner med ädelgasskal.
        • Kovalent bindning
        • Kol i olika former. Polär kovalent bindning
        • Mer om den kovalenta bindningen
        • Ickemetallerna i grupp 14, 15 och 16
      • Mol och stökiometri
        • Tre viktiga storheter: Atommassa, molekylmassa och formelmassa
        • Tre lika viktiga storheter: Substansmängd, molmassa och massa
        • Beräkning av formler
        • Stökiometri: Molekylföreningar bildas
        • Ekvivalenta substansmängder och massor
        • Lösningars halt
        • Beredning av en lösning med önskad koncentration
        • Utfällningsreaktioner
      • Syror och baser
        • Syror och baser
        • Starka och svaga syror och baser
        • Mer om syror och baser. Indikatorer
      • Redoxkemi
        • Introduktion till redoxreaktioner
        • Halogener är oxidationsmedel. Elektrolys.
      • Organisk kemi
        • Kolväten. Alkaner och alkener.
        • Diener, alkyner, arener. Alkoholer
        • Flervärda alkoholer, etrar, aceton och karboxylsyror
        • Estrar och fetter
      • Aggregationsformerna
        • Tre faktorer som påverkar gastrycket
        • Gaser, vätskor och fasta ämnen
      • Lösningarnas kemi
        • Upplösning av jonföreningar
      • Termokemi
        • Entalpi
        • När sker kemiska reaktioner?
        • Galvaniska celler
    • Länkar
      • Diverse
      • Kemi On-line
      • Kursplaner
      • Mjukvaror
  • Kemi B
    • Kursscheman
      • Kursschema KemiB, Nv3A vt2007
    • Bilder
    • Gamla prov
      • Blandat
        • Formelsamling, kemi
        • Slutprov i Kemi B vt2007
        • · Facit till Slutprov i Kemi B vt2007
        • Diagnostiskt prov i Kemi B vt2007
        • · Facit till Diagnostiskt prov i Kemi B vt2007
        • Slutprov i Kemi B vt 2006
        • · Facit till Slutprov i Kemi B vt 2006
      • Biokemi
        • Läxförhör 2007-05-24 i Biokemi/katabolism
        • · Facit till Läxförhör 2007-05-24 i Biokemi/katabolism
        • Läxförhör 2007-05-04 i Biokemi/biomolekyer
        • · Facit till Läxförhör 2007-05-04 i Biokemi/biomolekyer
      • Kemisk jämvikt
        • Prov 2005-12-05 i Kemisk jämvikt
        • · Facit till Prov 2005-12-05 i Kemisk jämvikt
      • Kemiska beräkningar
        • Prov i Kemiska beräkningar och Reaktionshastigheter 2005-09-30
        • · Facit till Prov i Kemiska beräkningar och Reaktionshastigheter 2005-09-30
        • Prov i Kemiska beräkningar och Reaktionshastigheter 2005-09-29
        • · Facit till Prov i Kemiska beräkningar och Reaktionshastigheter 2005-09-29
      • Metall- och elektrokemi
        • 10 uppgifter på oxidation & reduktion
        • Prov 2007-03-14 i Metall- och elektrokemi
        • · Facit till Prov 2007-03-14 i Metall- och elektrokemi
        • Prov i Metall- och elektrokemi 2006-03-01
        • · Facit till Prov i Metall- och elektrokemi 2006-03-01
        • Prov i Metall- och elektrokemi 2006-02-28
        • · Facit till Prov i Metall- och elektrokemi 2006-02-28
      • Organisk kemi
        • Prov 2007-04-19 i Organisk kemi
        • · Facit till Prov 2007-04-19 i Organisk kemi
        • Prov 2006-03-28 i Organisk kemi
        • · Facit till Prov 2006-03-28 i Organisk kemi
        • Prov 2006-03-24 i Organisk kemi
        • · Facit till Prov 2006-03-24 i Organisk kemi
      • Syror och baser
        • Prov i Syror och baser 2007-01-25
        • · Facit till Prov i Syror och baser 2007-01-25
        • Prov 2005-12-05 i Kemisk jämvikt
        • · Facit till Prov 2005-12-05 i Kemisk jämvikt
    • Laborationer och övningar
      • Bestämning av C-vitaminhalten med jodometri
      • Övning i molekylbygge och organiska reaktioner
      • · Facit till Övning i molekylbygge och organiska reaktioner
      • Övning i formelskrivning – Redoxformler
    • Lektioner
      • Stökiometri
        • Introduktion till Kemi B
        • Kemiska beräkningar I
        • Kemiska beräkningar II
        • Molvolym, Avogadros lag & gasers densitet
      • Reaktionshastigheter
        • 5a. Reaktioner med gaser
        • Reaktionshastighet I
        • Reaktionshastighet II
      • Kemisk jämvikt
        • Jämviktsekvationen I
        • Jämviktsekvationen II
        • Jämviktsekvationen III
        • Förskjutning av jämviktsläget I
        • Förskjutning av jämviktsläget II
      • Syror och baser
        • Syror och baser är protolyter
        • pH och pOH
        • Ka, Kw och Kb
        • Kw (forts.) och joners protolys
        • Mera om joners protolys
        • Neutralisation
        • Buffertar
      • Metallkemi
        • Oxidationstal
        • Namngivning och formelskrivning m.h.a. oxidationstal
        • Kopparoxider. Kalciumkarbonat
        • Murbruk och gips.
        • Övergångsmetaller
        • Järn(II)- och järn(III)joner
        • Komplex med EDTA
      • Elektrokemi
        • Galvaniska celler och EMK
        • Vätgaselektroden – en standardelektrod
        • Vätgaselektroden, del 2
        • Spontana reaktioner – och icke-spontana!
        • Elektrolys
      • Organisk kemi
        • Kolväten & rationell nomenklatur
        • Isomeri. Alkoholer
        • Oxidation av alkoholer
        • Tioler och etrar
        • Aromatiska föreningar, Aminer och Karbonylföreningar
        • Karboxylsyror I
        • Karboxylsyror II
        • Karboxylsyrederivat
        • Substitutionsreaktioner
        • Substitutionsreaktioner II
      • Biokemi
        • Aminosyror
        • Oligo- och polysackarider
        • Lipider och kemi i en vattenlösning
        • Proteiner
      • Metabolism
        • Katabolism
        • Bärarmolekyler
        • Mera om katabola reaktioner
        • Cellandningen
        • Anabola processer
      • Analytisk kemi
        • Analytisk kemi
        • Spektrometri
    • Länkar
      • Diverse
      • Kemi On-line
      • Kursplaner
      • Mjukvaror
  • Mikrobiologi
    • Kursscheman
      • Kursschema Mikrobiologi p1 2009-2010
      • Kursschema Mikrobiologi p1 2008-2009
    • Bilder
      • Diverse odlingar
      • Elektronmikroskopbilder
      • Gramfärgning
      • Ljusmikroskopbilder
      • Övrigt
    • Gamla prov
      • Blandat
        • Instuderingsfrågor i mikrobiologi
        • Slutprov 2008-06-02 i mikrobiologi
        • Slutprov 2007-05-31 i Mikrobiologi
        • Slutprov 2006-01-17 i Mikrobiologi
        • Slutprov 2005-01-14 i Mikrobiologi
        • Slutprov 2004-05-26 i Mikrobiologi
        • Slutprov 2003 i Mikrobiologi
      • Bakteriologi
        • Instuderingsfrågor i mikrobiologi: Mikrobiologins historia
        • Instuderingsfrågor i mikrobiologi: Bakteriernas morfologi och släktskap
        • Instuderingsfrågor i mikrobiologi: Bakteriecellens struktur och innehåll
        • Prov 2009-10-20 i Bakteriologi och mikrobiologins historia
        • Prov 2008-10-16 i Bakteriologi och mikrobiologins historia
        • Kort förhör 2008-09-25: Bakteriecellers morfologi och släktskap
        • Kort förhör 2008-09-17: Mikrobiologins historia
        • Prov 2008-03-31 i Bakteriologi och mikrobiologins historia
        • Prov 2007-03-15 i Bakteriologi och mikrobiologins historia
        • Prov 2005-10-21 i Bakteriologi
        • Prov 2004-10-14 i Bakteriologi
        • Prov 2004-03-10 i Bakteriologi
        • Prov 2003-04-10 i Bakteriologi
      • Odla bakterier
        • Instuderingsfrågor i mikrobiologi: Bakteriell tillväxt
        • Instuderingsfrågor i mikrobiologi: Bakteriers livsbetingelser
        • Prov 2004-05-17 i Bakteriers livsbetingelser m.m. samt virologi
        • Prov 2004-12-03 i Bakteriers livsbetingelser m.m. samt virologi
        • Prov 2005-12-09 i Bakteriers livsbetingelser, Kemoterapi och Virologi
        • Prov 2007-05-22 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
        • Prov 2007-05-31 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
        • Prov 2008-05-26 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
        • Prov 2008-12-18 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
      • Kemoterapi
        • Instuderingsfrågor i mikrobiologi: Kemoterapi
        • Prov 2009-12-14 i Kemoterapi
        • Kort förhör 2008-11-27: Kemoterapi & bakteriers cellulära strukturer
        • Prov 2007-05-31 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
        • Prov 2008-05-26 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
        • Prov 2008-12-18 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
        • Prov 2007-05-22 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
        • Prov 2005-12-09 i Bakteriers livsbetingelser, Kemoterapi och Virologi
      • Virologi
        • Instuderingsfrågor i mikrobiologi: Virologi
        • Prov 2008-12-18 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
        • Prov 2008-05-26 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
        • Prov 2007-05-31 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
        • Prov 2007-05-22 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
        • Prov 2005-12-09 i Bakteriers livsbetingelser, Kemoterapi och Virologi
        • Prov 2004-05-17 i Bakteriers livsbetingelser m.m. samt virologi
        • Prov 2004-12-03 i Bakteriers livsbetingelser m.m. samt virologi
    • Laborationer och övningar
      • Allmänt
        • Några vanligt förekommande mikroorganismer i vår omgivning
        • Katalastest
        • Grupparbete i mikrobiella sjukdomar
        • Att skriva labrapporter i biologi/kemi/naturkunskap
      • Bilder
      • Kryss
    • Lektioner
      • (Gamla)
        • Bakteriers livsbetingelser
        • Kolkällor och andra nödvändiga kemiska ämnen.
        • Kemoterapi. Antibiotika med effekt mot cellväggssyntes och mot proteinsyntes.
        • Andra antibiotika och antibiotikaresistens.
        • Lite virushistorik
        • Virusens egenskaper
        • Virusens klassifikation. Hur man bestämmer virushalten. Hur virusen förökar sig.
        • Hur virusen förökar sig (forts.) Värdcellens öde.
        • Antiviral kemoterapi
      • Introduktion till mikrobiologin. Mikrobiologins historia. Mikroskopet och dess betydelse.
      • Mikrobiologins historia. Schismen om uralstringen. Upptäckten av mikroorganismernas betydelse. Mikroorganismernas roll vid uppkomsten av sjukdomar.
      • Mikrobiologins historia. Mjältbrand. Tuberkulos.
      • Mikrobiologins historia. Utvecklingen under 1900-talet. Biologisk krigföring.
      • Bakteriers morfologi & släktskap. Eubakteriers utseende och förökningssätt.
      • Bakteriers morfologi & släktskap. Hur man kan se bakterier. Gramfärgning. Arkéer. Halofila och termoacidofila arkéer.
      • Bakteriers morfologi & släktskap. Metanogena arkéer. Eocyter. Hur bakterier är släkt med andra organismer.
      • Bakteriecellens struktur & innehåll. Vad ingår i bakteriernas cellhöljen? Plasmamembranet.
      • Bakteriecellens struktur & innehåll. Cellväggen. Det yttre plasmamembranet. Yttre cellstrukturer. Kapseln.
      • Bakteriell tillväxt
      • Bakteriers livsbetingelser. Alla organismer kräver en energikälla och en kolkälla.
      • Kemoterapi. Vad är kemoterapi? Penicillin och Erythromycin
      • Antibiotika med effekt på cellmembranet och nukleinsyrasyntesen. Kompetitiv inhibition
    • Länkar
  • Naturkunskap A
    • Kursscheman
      • Kursschema Naturkunskap A, Nv1A ht2006
    • Bilder
      • Ekologi
      • Miljö
      • Plattektonik
      • Universum
      • Övrigt
    • Gamla prov
      • Blandat
        • Slutprov ht2006 i NkA
        • Prov 2006-12-15: Energi och miljö
        • Prov 2005-02-17: Universum och energi
        • Slutprov 2004-06-07 i NkA
        • Prov 2003-11-11: Universum, energi och ekologi
      • Ekologi
        • Instuderingsfrågor i Ekologi
        • Prov 2006-11-10 i Ekologi
        • Prov 2003-11-11: Universum, energi och ekologi
      • Energi
        • Instuderingsfrågor i Naturkunskap A: Energi
        • Prov 2006-12-15: Energi och miljö
        • Prov 2005-02-17: Universum och energi
        • Prov 2003-11-11: Universum, energi och ekologi
      • Livet, universum och allting
        • Instuderingsfrågor: Människan och universum
        • Prov B 2006-09-18: Människan i universum
        • Prov A 2006-09-18: Människan i universum
        • Prov 2005-02-17: Universum och energi
        • Prov 2003-11-11: Universum, energi och ekologi
      • Miljö
        • Instuderingsfrågor i Miljölära
        • Prov 2006-12-15: Energi och miljö
    • Laborationer och övningar
      • Ekologi
        • Holmgrenska trädgården om hösten
      • Miljö
        • Miljövänligt hemma?
    • Lektioner
      • Introduktion
        • Introduktion till NkA
      • Livet, universum och allting
        • Universums historia
        • Människan i universum
        • Människans strålningsmiljö
      • Ekologi
        • Ekosystem. Ämnen och energi i omlopp
        • Ämnenas kretslopp
        • Miljögifter
        • Klimatets inverkan på ekosystemet
        • Skogen som ekosystem
        • Sjön som ekosystem
        • Havet som ekosystem
        • Östersjön och miljön
      • Energi
        • Energiomvandlingar
        • Människan utvinner energi
      • Miljö
        • Reningsverket
  • Projektarbete
    • Information
      • Lathund för projektarbete
      • Information till Projektarbetare och deras handledare på Lunds Universitet (LU) läsåret 2009-2010
    • Idéer till projektarbete
      • Lista på alla idéer...
        • Idé till projektarbete 46: Bygg en oändlig spegel
        • Idé till projektarbete 45: Gör en etologisk studie av ett husdjur
        • Idé till projektarbete 44: Lås upp dörren med en hemlig knackning
        • Idé till projektarbete 43: Bygg din egen "svarta låda"!
        • Idé till projektarbete 42: Bygg en "pop-pop"-leksaksbåt
        • Idé till projektarbete 41: Bygg en "laser-radio"
        • Idé till projektarbete 40: Bygg en klocka à la familjen Weasley
        • Idé till projektarbete 39: Gör dina egna vacuumförpackningar
        • Idé till projektarbete 38: Bygg en handdriven kastmaskin!
        • Idé till projektarbete 2: Bygg och undersök monopolära motorer!
        • Idé till projektarbete 1: Graffiti med hjälp av mossa
      • Idé till projektarbete 46: Bygg en oändlig spegel
      • Idé till projektarbete 45: Gör en etologisk studie av ett husdjur
      • Idé till projektarbete 44: Lås upp dörren med en hemlig knackning
      • Idé till projektarbete 43: Bygg din egen "svarta låda"!
      • Idé till projektarbete 42: Bygg en "pop-pop"-leksaksbåt
      • Idé till projektarbete 41: Bygg en "laser-radio"
      • Idé till projektarbete 40: Bygg en klocka à la familjen Weasley
      • Idé till projektarbete 39: Gör dina egna vacuumförpackningar
      • Idé till projektarbete 38: Bygg en handdriven kastmaskin!
      • Idé till projektarbete 2: Bygg och undersök monopolära motorer!
      • Idé till projektarbete 1: Graffiti med hjälp av mossa
    • Fler idéer till projektarbete Länk öppnar nytt fönster
Powered by Xmap!
Mera kul vetenskap!
  • Global uppvärmning? Det är ju SNÖSTORM, för tusan!!
Bokmärk/dela
RSSIcon RSS 
(Vad är det här?)
Just nu...
Vi har 276 besökare online
Follow this blog

Copyright © 2001-2009 Utbildningsburken & Magnus Ehinger | Sekretess | Kontakta mig
Detta dokument finns i original på http://www.ehinger.nu/undervisning.