Information
Kursen i Naturkunskap A ges inte längre, och den här sidan uppdateras inte längre. För mycket bättre sidor om ekosystem, se den här länken.

Inledning

1. Först lite administrativia: Nummer på edra böcker, tack! Och är de klädda?

2. Förra veckans laborationer…?

3. Lite frågor om provet

a. Det är ett ganska litet prov – kanske 1/7 av hela NkA-betyget

b. Gör övningsuppgifterna!

c. Lägg märke till: Ni får slutbetyg i NkA redan när den här terminen är avslutad. Det betyget hänger ju med er hela livet sedan…

Ekologi

4. Fråga eleverna, vad är ”ekologi”

Det här innebär att från och med nu skall vi ägna oss åt en stunds klassiskt ”grön” biolog! 😊

Ekosystem

5. Fråga eleverna, har de hört talas om vad ett ekosystem är f'nåt?

Fråga eleverna, hur litet eller stort skall området vara?

 
6. Gör ”mindmap” med ”Ekosystemet” i mitten.

a. Vad påverkar ekosystemet?

Fråga eleverna vad de tror påverkar vad som lever på ett visst ställe!

b. Abiotiska faktorer (icke-levande)

c. Biotiska faktorer (levande)

i. Växtsamhällen (producenter)

Ex.: växtplankton

ii. Djursamhällen (konsumenter)

Populationer

1. Förstahandskonsumenter

Ex. Djurplankton (äter växtplankton)

2. Andrahandskonsumenter

Ex. Pilmask

3. Tredjehandskonsumenter

Ex. små rovfiskar

4. Fjärdehandskonsument

Ex. större rovfiskar

5. Toppkonsument

Ex. Människa

iii. Nedbrytare (destruenter)

Populationer...

1. Svampar

2. Bakterier

7. Gör Wenn-diagram eller mindmap igen: Flera individer av samma art utgör en population; flera populationer utgör ett samhälle, flera samhällen utgör ett ekosystem.

8. Sammanfatta: Mycket i ett ekosystem handlar om vem som äter vem

Vem äter vem?

9. "Vad är det för mening med myggor?" – "Vad är det för mening med svalor?"

10. Vi har en enkel näringskedja ovan: Växtplankton → Djurplankton → Liten fisk → Större fisk → Människa

11. Växtplankton → (Djurplankton) → Krill → Isfisk → Tioarmad bläckfisk → Kejsarpingvin → Sjöleopard → Späckhuggare

12. En näringsväv inkluderar flera djurarter på varje nivå

13. Allting hänger samman – vad händer med späckhuggaren (toppkonsumenten) när den dör? → Allting cirkulerar (kretslopp)

14. När ett djur dör återgår det till enkla ämnen, som sedan kan återanvändas av alla organismer

15. Förutom kolväten (energi, kolkälla) behöver alla organismer kväve (till proteiner, DNA, RNA), fosfor (till DNA), kalium (till annat).

17. I många ekosystem är det tillgången på dessa ämnen som avgör vilka organismer som finns.

Flödande energi

18. I ett ekosystem flödar energin.

19. Fråga eleverna, varifrån kommer energin?

(Egentligen hade de där gamla soldyrkande kulturerna inte helt fel...)

(Rita energipyramid, märk ut olika trofinivåer).

c. Ännu mindre av all den strålningsenergin omvandlas till kemisk energi i växterna.

d. 10% av energin i växterna omvandlas till ”gnu” (förstahandskonsument)

e. 10% av energin i ”gnun” omvandlas till ”lejon” (andrahandskonsument/toppkonsument)

f. 10% av energin i ”lejonet” omvandlas till ”bakterie” (nedbrytare)

20. Bilden på s. 89 är missvisande!

21. Fråga eleverna, om man vill äta så ”energieffektivt” som möjligt, på vilken trofinivå bör man då sikta in sig?