Magnus Ehingers under­visning

— Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Facit

Betygsgränser

Max: 27
Medel:

G: 10,0
VG: 17,5
MVG: 22,5

Del I. Ringa in de rätta alternativen!

  1. a, b, f
  2. a, c, d

Del II. Frågor som bara kräver ett kort svar

    1. Den undre.
    2. En predators population är alltid mindre än bytespopulationen, eftersom endast en liten del av energin i bytet kan omvandlas till predator.

      Skrivit att det beror på att "den undre kurvan följer den övre" eller motsvarande -0,5p

    3. Tillgången på föda är avgörande för en populations storlek (1p). När tillgången på bladlöss (den övre kurvan) är god, ökar också antalet nyckelpigor och vice versa (1p).
    1. Den kommer att öka (1p). Det beror på att när tillgången på gräshoppor är god, blir det också fler springnäbbmöss för ugglorna att äta (1p).
    2. Den kommer att minska (1p). Det beror på att gräshopporna äter allt gräs, som också är föda för vattenbufflarna (1p).

      Skrivit att den kommer att öka, men gör antagandet att mängden gräs ökar, och förklarar utifrån det totalt 1p

    3. Den kommer att minska (1p). Det beror på att gasellerna, som precis som vattenbufflarna äter gräs, istället måste mer av akaciaträden (1p). Därmed konkurrerar de med girafferna, som därför kommer att få mindre med föda (1p).

      (Detta är dock inte helt sant: Utifrån den information man får av näringsväven, konkurrerar gaseller och giraffer om samma resurs. Därför ska man dra slutsatsen, att också giraffpopulationen minskar. Men i verkligheten upptar gaseller och giraffer olika ekologiska nischer – de betar på olika höjd – och därför är det inte säkert att giraffpopulationen kommer att minska.)

      Gjort kopplingen att gaseller minskar i antal, och därmed måste lejon äta fler giraffer, vilket i sin tur leder till att giraffpopulationen minskar –1p

Del III. Frågor som kräver utredande svar

Svaren på de här frågorna skriver du på ett annat papper.

  1. Gauses princip: Två arter kan inte uppta samma ekologiska nisch (1p). Om två arter kon-kurrerar med varandra, betyder det att de (helt eller delvis) upptar samma nisch (1p). För att undvika att konkurrera med varandra, måste de välja vilken del av nischen de ska vara i (1p). Därmed smalnas artens ekologiska nisch av (1p).

    Den som väljer att svara med ett exempel, t.ex. med småfåglar som i läroboken, kan naturligtvis ändå få full poäng för motsvarande resonemang:

    På Gotland finns det svartmes, men inte tofsmes eller talltita (1p). På Gotland söker svartmesen föda över hela grangrenen (1p). På fastlandet söker svartmesen föda endast längst ut på granspetsen – detta eftersom den är lättast (1p). Tofsmesen och talltitan konkurrerar med svartmesen, som får en smalare födonisch (1p).

    Talltita, tofsmes och svartmes på fastlandet och på Gotland

  2. J-kurvan: Exponentiell tillväxt (0,5p), därefter krasch (0,5p) och återhämtning (0,5p). S-kurvan: Först exponentiell tillväxt (0,5p), men sedan gör miljön motstånd (0,5p), och populationen stabiliseras kring områdets toleransgräns (0,5p).

    J-kurvaS-kurva

    Om en ny art introduceras på ett ställe, har den inga naturliga fiender, som håller efter den (1p). Då kommer populationen att tillväxa exponentiellt, kraftigt över områdets toleransgräns (1p). När alla resurser är uttömda, kraschar populationen till mycket låga nivåer (1p).