Magnus Ehingers under­visning

— Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Tid: 75 minuter

Del I. Ringa in de korrekta alternativen!

  1. Vilka tre av följande påståenden om den genetiska variationen hos olika populationer är sanna? (2p)
    1. Den genetiska variationen i en viss fågelpopulation kan ta sig uttryck i t.ex. olika längd på näbbarna.
    2. Den genetiska variationen i en viss fågelpopulation kan ta sig uttryck i t.ex. variationer på fåglarnas beteende.
    3. Ju längre en viss art funnits, desto mindre bör den genetiska variationen hos den arten vara.
    4. I en föränderlig miljö är det vanligt att individer muterar sig för att kunna anpassa sig till den nya miljön.
    5. Det är alltid den indivd som är bäst anpassad till sin miljö, som för sina gener vidare.
    6. En art med stor genetisk variation har troligen större chans att överleva en miljöförändring, än en art med liten genetisk variation.
  2. Sedan penicillinet upptäcktes år 1928 har antibiotikaanvändningen stadigt ökat. Vad har detta fått för evolutionära konsekvenser, och vad kan man anta sker i framtiden? Tre alternativ är korrekta. (2p)
    1. Den ökade mängden antibiotika i miljön utgör ett selektionstryck på bakterierna.
    2. Mängden antibiotikaresistenta bakterier har troligen ökat sedan penicillinet upptäcktes.
    3. Mängden antibiotikaresistenta bakterier har troligen minskat sedan penicillinet upptäcktes.
    4. Mängden antibiotikaresistenta bakterier är mer eller mindre densamma sedan penicillinet upptäcktes.
    5. I framtiden är det risk att vissa svåra sjukdomar inte kan behandlas med hjälp av dagens antibiotika.
    6. Det fanns troligen inga antibiotikaresistenta bakterier innan penicillinet upptäcktes.
  3. Teoretisk artbildning Betrakta bilden till höger. Den visar hur fördelningen av en viss egenskap hos en ursprunglig population förändras över tiden. Vilka tre av följande påståenden om denna process är sanna? (2p)
    1. Denna typ av evolution sker vanligen när ett fåtal individer överlever efter en katastrof eller blir "utplacerade" på en öde ö.
    2. En del avvikare i figur (a) får högre fitness än "medelmåttor".
    3. För att denna typ av evolution ska kunna ske, måste det finnas med en korsningsbarriär i form av ett fysiskt hinder, t.ex. ett hav eller ett berg.
    4. I den här typen av evolution gäller att populationsmängden (antalet individer) alltid är konstant.
    5. Det är möjligt att egenskapen som avses på x-axeln genomgår divergent evolution.
    6. Det är möjligt att egenskapen som avses på x-axeln genomgår konvergent evolution.
  1. Vilka tre påståenden om "meningen med livet" (ekologi och evolution) är sanna? (2p)
    1. Hos djur med mycket stora kullar är det som regel en mycket liten andel av ungarna som överlever till vuxen ålder.
    2. En individ som får tre ungar kan mycket väl ha högre fitness än en annan individ (av samma art) som får fem ungar.
    3. En individ som får tre ungar kan aldrig ha högre fitness än en annan individ (av samma art) som får fem ungar.
    4. Samevolution kan ses som en ständig kapprustning mellan två arter, där den ena arten ständigt försöker vinna fördelar på bekostnad av den andra, och vice versa.
    5. Samevolution hos två arter kan ses som en utveckling för att båda arterna ska hjälpa varandra att överleva.
    6. Växter med mycket stora och näringsrika frön växer vanligen i områden med mycket liten konkurrens.
  2. Vilka tre påståenden om fossil och kartläggning av evolutionen är sanna? (2p)
    1. Ett ledfossil är ett fossil som kan ge ledning om var i området andra fossil befinner sig rent fysiskt.
    2. Organ, som har ett gemensamt evolutionärt ursprung kallas för rudimentära organ.
    3. Organ, som har ett gemensamt evolutionärt ursprung kallas för analoga organ.
    4. Hur "urfiskens" fenor utvecklats till vinge hos fågel, fena hos val och hand hos människa är ett exempel på divergent evolution.
    5. Ett gemensamt drag hos alla däggdjur, som antyder att de har ett gemensamt ursprung, är att de diar (ammar) sina ungar.
    6. Ett gemensamt drag hos de flesta däggdjur, som antyder att de har ett gemensamt ursprung, är att de har sju halskotor.
  3. Vilka tre påståenden om livets historia är sanna? (2p)
    1. Groddjuren har funnits längre på jorden än kräldjuren.
    2. Däggdjuren uppstod ungefär samtidigt som dinosaurierna.
    3. Det är troligt att det fanns människor som var samtida med dinosaurierna.
    4. Fåglar är ättlingar i rakt nedstigande led till flygödlorna.
    5. Fåglar är ättlingar i rakt nedstigande led till dinosaurierna.
    6. Dinosaurierna dog troligen ut därför att däggdjur åt upp deras ägg.
  4. Vilka tre påståenden om människans biologiska historia är sanna? (2p)
    1. Människorna och människoaporna (gorilla, schimpans, orangutang och gibbon) har en gemensam anfader.
    2. Cro Magnon-människan, som utförde grottmålningar, var i allt väsentligt samma art som vi själva (Homo sapiens).
    3. En sak som skiljer människoaporna från hominiderna är förmågan att gå upprätt: De flesta människoaporna kan inte gå upprätt mer än korta sträckor, men de flesta hominider gick upprätt för jämnan.
    4. En sak som skiljer människoaporna från hominiderna är förmågan att tala: Människoaporna kan inte tala, men samtliga hominider kunde det.
    5. En sak som skiljer människoaporna från hominiderna är formen på bäckenbenet: Människoaporna har ett skålformat bäckenben, vilket hjälper till att stadga kroppen och dess organ.
    6. Människan skildes troligen från människoaporna för omkring 1,8 miljoner år sedan på Java.

Del II. Frågor som kräver ett fullständigt svar.

Skriv svar på dessa frågor på ett annat papper.

  1. På ängen utanför mitt (din lärares) sommarställe växer det maskrosor. De flesta maskrosorna är långa och ståtliga, eftersom ängens gräs får växa fritt under sommaren. Jag (din lärarhåller dock gräsmattan närmast huset vältrimmad och kort. Även här finns det maskrosor, men dessa är korta, och håller sig tätt emot marken. Förklara med utgångspunkt i evolutionsläran hur det kommer sig att maskrosorna ser olika ut på de olika ställena! Vad skulle hända (med avseende på maskrosornom jag slutade klippa min gräsmatta? Eller om alla i hela världen slutade klippa sina gräsmattor? (4p)
  2. Hur kan man veta hur gammalt ett visst fossil är, som man hittat? Beskriv principen för två olika metoder att åldersbestämma fossil/arkeologiskt material! (5p)
  3. Denna fråga ansluter till figuren i fråga 3. Ge ett exempel på den typ av evolution som visas i figuren. Ditt exempel kan vara hämtat ur verkligheten eller din egen fantasi; det enda som krävs är att det är rimligt. Förklara med utgångspunkt i ditt exempel vad det är för selektionstryck som verkar, och varför evolutionen i ditt exempel sker på det avbildade sättet! (3p)

Facit

Betygsgränser

Max: 26
Medel:  
G: 9,5
VG: 17,0
MVG: 22,5

Del I. Ringa in de korrekta alternativen!

Alla tre korrekt inringade alternativ ger 2 poäng. Två korrekt inringade svar ger 1 poäng. Alla andra svarsalternativ ger noll poäng. (Fyra markerade alternativ, varav tre är korrekta, ger 1 poäng, för den toker som inte fattat att det bara ska vara tre alternativ!)

  1. a, b, f
  2. a, b, e
  3. b, e, f
  4. a, b, d
  5. d, e, f
  6. a, b, e
  7. a, b, c

Del II. Frågor som kräver ett fullständigt svar.

  1. På ängen konkurrerar maskrosorna med andra växter om solljuset, och om att kunna sprida sina frön. De maskrosor som är längst har störst chans att få mycket solljus, och också störst chans att sprida sina frön. Därmed får de högre fitness (1p). För maskrosorna i min gräsmatta gäller att om de är långa och ståtliga, får de låg fitness (de klipps ju!), och istället får de korta högre fitness (1p). Om jag slutade klippa min gräsmatta, skulle vi få ett riktat urval, där de långa maskrosorna skulle gynnas (får högre fitness) (1p). Om inga fler gräsmattor i hela världen skulle klippas, skulle de långa maskrosorna dominera totalt, och eventuellt helt konkurrera ut de korta (1p).
  2. Stratigrafi: En sedimentär bergart består av sand, lera etc. som sedimenterat och sedan förstenats (1p). Fossil i samma lager är lika gamla, och ju längre ner i berget de befinner sig, desto äldre är de (1p). Därigenom kan man bestämma fossilets relativa ålder (0,5p).

    Ledfossil: En del fossil kan användas för att åldersbestämma andra fossil. Dessa kallas ledfossil (1p). Om man hittar ett ledfossil i ett lager, måste andra fossil i samma lager vara lika gamla som ledfossilet (1p). [Exempel på vad som krävs av ett bra ledfossil - 0,5p]

    Radiometri (kol-14-metoden): Halten 14C i ett levande djur är konstant (1p). När djuret dör börjar halten 14C minska med en bestämd hastighet (1p). Genom att mäta hur mycket som 14C som finns kvar i djuret, kan man räkna ut hur länge sedan det var det dog (0,5p).

    – eller –

    Eftersom nya avlagringar (i sedimentära bergarter) lägger sig ovanpå äldre (1p), kommer fossil från samma lager att vara lika gamla (och man kan också avgöra vilka fossil som är äldre och vilka som är yngre (1p)). Om man i samma lager hittar ledfossil (vars ålder man känner) (0,5p), vet man att det nya fossilet man hittat måste ha samma ålder (0,5p).

    Genom att mäta hur mycket av en radioaktiv isotop som sönderfallit (försvunnit), kan man mäta hur gammalt fossilet är (1p). Det är för att man känner till halveringstiden för den radioaktiva isotopen, och alltså vet hur lång tid det tar för hälften att sönderfalla (1p).

    Man kan besvara denna fråga antingen genom att beskriva två av tre (stratigrafi, ledfossil och radiometri) eller genom en kombination av alla tre.

  3. Rimligt selektionstryck – 1p; rimligt val av egenskap som påverkas – 1p; rimlig förklaring till varför miljön påverkar egenskapen i den riktning som eleven avser – 1p.