Magnus Ehingers under­visning

— Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Tillåtna hjälpmedel är papper, penna, suddgummi och linjal. Tid: 75 minuter.

Del I. Ringa in de rätta svaren.

För full poäng krävs att endast de korrekta svaren är markerade. Poängantalet ger ingen ledning om hur många alternativ som är korrekta.

  1. Vilket/vilka påståenden är sanna?
    1. De kromosomer som bestämmer könet, kallas autosomala.
    2. Människans kön bestäms av vilken kromosomuppsättning spermien bär på.
    3. Dominanta anlag är alltid vanligast förekommande i en population.
    4. Med hjälp av Hardy-Weinbergs ekvation, kan man räkna ut hur vanlig en viss allel är i en population.
    5. Polygena egenskaper kallas så, därför att en enda gen ger upphov till flera olika egenskaper hos individen.
    6. En genetisk defekt som sitter på X-kromosomen, kommer till uttryck hos män oftare än hos kvinnor.
  2. Vilket/vilka alternativ är sanna? (2p)
    1. En del genetiska defekter beror på tillståndet hos flera olika gener.
    2. En del genetiska sjukdomar orsakas av dominanta alleler, men de flesta orsakas av recessiva.
    3. Vid inavel ökar risken att ”dåliga” gener kommer till uttryck hos avkomman.
    4. En kontrollerad livsmiljö kan drastiskt minska risken för att en genetisk defekt kommer till uttryck.
    5. Downs syndrom beror på att något gått snett i mannens meios, vid bildningen av spermien.
    6. Om båda föräldrarna lider av Huntingtons sjukdom, är sannolikheten högst 25% att deras barn kommer att slippa sjukdomen.
  3. Vilket/vilka alternativ är sanna? (2p)
    1. Genotypen kan bestämma till stor del hur fenotypen kommer att se ut.
    2. Miljön kan bestämma till stor del hur fenotypen kommer att se ut.
    3. Om arvet har betydelse för en viss egenskap, kan man förvänta sig att tvåäggstvillingar oftare har egenskapen båda två än vad enäggstvillingar har.
    4. Ett problem vid tvillingundersökningar, är att det är svårt att kontrollera de miljöfaktorer som påverkar om egenskapen kommer till uttryck.
  1. I ett korsningsförsök med bananflugor, Drosophila melanogaster, korsas två flugor med raka vingar med varandra. F1-generationen (avkomman) består av 28 flugor med raka vingar, och 10 flugor med böjda vingar. Vilket/vilka påståenden är korrekta? (2p)

    (Tips: Börja med att rita upp korsningen på ett kladdpapper, så är det lättare att besvara frågorna sedan!)

    1. Allelen för raka vingar är troligen dominant.
    2. Det hade varit troligare att få ungefär 19 flugor med raka vingar och 19 flugor med böjda vingar i F1-generationen.
    3. Om två av flugorna med raka vingar i F1-generationen korsas med varandra, är det omöjligt att få avkomma (F2-generation) med böjda vingar.
    4. Föräldrarna kan ha uppkommit genom att en homozygot dominant fluga korsades med en homozygot recessiv fluga.
    5. De båda flugorna i föräldragenerationen är troligen heterozygota i den aktuella allelen.
    6. Om en av flugorna med böjda vingar i F1-generationen korsas med föräldern med raka vingar, kommer ungefär 25% av avkommorna att få böjda vingar.
  2. I ett annat korsningsförsök med bananflugor, Drosophila melanogaster, är genen för färg och genen för vingform kopplade. I genen för färg betecknar den dominanta allelen F grå färg, och den recessiva allelen f svart färg. I genen för vingform betecknar den dominanta allelen V normala vingar och den recessiva allelen v förkrympta vingar. En fluga med genotypen Fv, fV korsas med en fluga med genotypen FV, fv. Vilket/vilka påståenden är korrekta? (2p)

    (Tips: Börja med att rita upp korsningen på ett kladdpapper, så är det lättare att besvara frågorna sedan!)

    1. Det är troligt att klyvningstalet i F1-generationen blir 3:1.
    2. Båda flugorna i föräldragenerationen har fenotypen gråa med normala vingar.
    3. Av de individer i F1-generationen som är gråa med normala vingar är det troligt att ingen är homozygot i båda generna.
    4. Sannolikheten att det finns någon individ i F1-generationen som är homozygot recessiv i båda generna är större, ju längre generna för färg och vingform sitter ifrån varandra på kromosomen.
    5. Ungefär 25% av individerna i F1-generationen kommer att vara svarta med förkrympta vingar.
    6. Överkorsningar sker i meiosens första profas.

Del II. Frågor som kräver ett utredande svar.

Svaren på de här frågorna skall lämnas på annat papper.

  1. Rita ett korsningsschema, och förklara med hjälp av det varför klyvningstalet blir 3:1 i andra generationens avkomma när man från början korsat två homozygota individer med avseende på en egenskap som är belägen i samma locus hos homologa kromosompar. Den ena allelen är dominant och den andra är recessiv. (4p)
  2. Anna och Bengt är gifta med varandra. Bengt har ett defekt färgseende (röd-grön färgblindhet) och Annas far har samma defekta färgseende som Bengt. Annas mor och Bengts föräldrar har dock normalt färgseende. Rita ett släktträd, och utred möjligheterna för hur Annas och Bengts barn kommer att drabbas av röd-grön färgblindhet, bli anlagsbärare för röd-grön färgblindhet eller få helt normalt färgseende. (6p)