Magnus Ehinger undervisning – Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnaseiarbete m.m.
  • Starta här
    • Nyheter
    • Studiegajden
  • Kurser
    • Biologi 1
      • Kursscheman
        • Övergripande veckoplanering Biologi 1
        • Kursschema Biologi 1, NA22cd 2022–2023
        • Kursschema Biologi 1, NA16bb 2016-2017
        • Kursschema Biologi 1, NA2aid p1-2015-2016
        • Kursschema Biologi 1, Na1D 2012-2013
        • Kursschema Biologi 1, NA1:a, p2 2011-2012
        • Kursschema Biologi 1, NA1:a, p1 2011-2012
      • Lektioner (videogenomgångar)
        • Introduktion
          • Introduktion till Biologi 1
        • Cellbiologi
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Cellbiologi (Biologi 1)
          • Cellteorin (Biologi 1)
          • Hur får organismer kol och energi?
          • Tre typer av celler
          • Cellens byggnad
          • Några olika celltyper och cellstrukturer
        • Cellgenetik
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Cellgenetik
          • DNA-molekylens struktur och funktion (Biologi 1)
          • Proteinsyntesen I: Transkription
          • Proteinsyntesen II: Hur mRNA-molekylen mognar
          • Proteinsyntesen III: Translation
          • Hur proteinsyntesen regleras
          • Arvsanlag
          • Hur DNA-molekylen kopieras (replikeras)
          • Mutationer
          • Mitos
          • Meios
          • Syntes av DNA, RNA och proteiner
          • Kromosomer. Hur gener uttrycks.
          • RNA-molekylerna
        • Klassisk genetik
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Klassisk genetik
          • Klassisk genetik. Monohybrid klyvning
          • Dihybrid klyvning
          • Kopplade alleler
          • Intermediär och kodominant nedärvning
          • Könsbunden nedärvning
          • Recessiva autosomala sjukdomar
          • Dominanta autosomala sjukdomar
          • Populationsgenetik: Hardy-Weinbergs lag
          • Genetikens möjligheter: Avel och växtförädling
          • Recessiva och dominanta mutationer. Kön
        • Evolution och systematik
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Evolution och systematik
          • Introduktion till evolutionen
          • Evolutionens grundpelare
          • Bevis för evolutionen
          • Konvergent (och divergent) evolution
          • Samevolution
          • Stabiliserande, riktat och disruptivt urval
          • Artbildning och utdöende
          • Hur man bygger ett släktträd (klassificering av organismer)
          • Livets historia på ett år
          • Hur livet uppstod
          • Organismvärldens indelning
          • Växternas systematik
          • Djurens systematik
          • Ryggsträngsdjurens systematik
          • Människans evolution
          • (inaktuella)
            • Evolutionen längs en linje
            • Bakterier och arkéer
            • Protister och svampar
            • Förökning
        • Etologi och beteendeekologi
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Etologi och beteendeekologi
          • Generna styr beteendet
          • Nyckelretningar
          • Inlärning
          • Kommunikation
          • Färgteckning
          • Evolutionärt stabila strategier. Social organisation
          • "The Battle of the Sexes": Sex myter om sex
          • (inaktuella)
        • Ekologi
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Ekologi
          • Ekosystem. Abiotiska och biotiska faktorer
          • Näringskedjor och näringsvävar
          • Energiflödet i ekosystemet
          • Vattnets kretslopp
          • Kolets kretslopp
          • Kvävets kretslopp
          • Fosforns kretslopp
          • Populationer: Storlek och tillväxt
          • Samhällsekologi: Att leva tillsammans
          • Hur ett samhälle utvecklas: Ekologisk succession
          • Från berggrund till förna: Skogen som ekosystem
          • Sjön som ekosystem
          • Havet som ekosystem
          • Klimat & biom
          • (inaktuella)
        • Värld att bevara
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Värld att bevara
          • Luften vi andas
          • Miljögifter och nedskräpning
          • Ekosystemtjänster
          • Biologisk mångfald
          • Övergödning
          • Reningsverket
          • Östersjön och miljön
      • Laborationer och övningar
        • Introduktion
          • Att skriva lab­brap­por­ter i bio­lo­gi/ke­mi/na­tur­kun­skap
          • Vid vilken salthalt flyter ett ägg?
          • Ändras storleken på ett äggs luftficka när ägget åldras?
        • Cellbiologi
          • Försök med celler
          • Demonstration: Separation av cellens beståndsdelar
        • Cellgenetik
          • Begreppskarte­tävling: Kromosomer och DNA-replikation
          • Preparation av DNA från banan
          • Mitos hos lök
          • Övning i proteinsyntes - med Lego!
          • Brottsplats: Polhem
        • Evolution och systematik
          • Modellförsök – evolution hos björkmätare
          • Artikelanalys: Evolution idag
          • Gör ett klass-släktträd
          • Ett släktträd från Cytokrom C
          • Systematiktävling
          • Evolutionsuppgift: Livet 50 miljoner år efter människan
        • Etologi
          • Undersökning av skolans ägg- och fågelsamling
          • Bofinkens revirbeteende
        • Ekologi
          • Demonstration: Cellandning hos gula ärtor
          • Ekologi-simuleringar
          • "Ekosystemburk": En egen biosfär
          • Holmbergska trädgården om hösten
        • Värld att bevara
          • Miljövänligt hemma?
          • Undersökning av en "lavlinje" i stadsparken
      • Gamla prov
        • Slutprov o.dyl.
          • Repetera inför ditt slutprov i Biologi 1
          • Slutprov i Biologi A ht2006
          • Slutprov 2004-06-01 i Biologi A för Nv1A
        • Cellbiologi
          • Vad kan du om Cellbiologi?
          • Instuderingsfrågor i Biologi 1: Grundläggande cellbiologi
          • Prov 2016-10-27 i Cellbiologi, Cellens genetik och Klassisk genetik
          • Förhör 2011-09-08 i Cellbiologi
          • Prov 2004-04-28 i Cellbiologi och genteknik, Nv1A
        • Cellgenetik
          • Vad kan du om Cellgenetik?
          • Instuderingsfrågor i Biologi 1: Cellgenetik
          • Prov 2016-10-27 i Cellbiologi, Cellens genetik och Klassisk genetik
          • Prov 2013-05-17 i Etologi och beteendeekologi samt Cellgenetik
          • Prov 2008-10-14 i Cellgenetik
          • Prov 2004-04-28 i Cellbiologi och genteknik, Nv1A
          • Prov 2002-01-17 i Cellgenetik för Nv2A
          • Prov 2001-05-08 i Cellbiologi och Cellgenetik för Nv2M
        • Klassisk genetik
          • Vad kan du om Klassisk genetik?
          • Instuderingsfrågor i Biologi 1: Klassisk genetik
          • Prov 2016-10-27 i Cellbiologi, Cellens genetik och Klassisk genetik
          • Prov 2012-01-30 i Klassisk genetik och Evolutionsteori
          • Prov 2008-11-28 i Klassisk genetik
          • Prov 2004-05-24 i klassisk genetik för Nv1A
        • Evolution och systematik
          • Vad kan du om Evolution och systematik?
          • Instuderingsfrågor i Biologi 1: Evolution och systematik
          • Prov 2017-03-02 i Etologi, beteendeekologi och grundläggande ekologi (plus människans evolution)
          • Prov 2016-12-15 i Evolution och systematik
          • Prov 2012-01-30 i Klassisk genetik och Evolutionsteori
          • Prov 2009-03-24 i Evolution och Systematik
          • Prov 2008-11-14 i Evolution och Systematik
          • Prov 2006-10-16 i Evolution
          • Prov 2006-10-09 i Evolution
          • Prov 2004-02-04 i Evolutionsteori
        • Etologi och beteendeekologi
          • Vad kan du om Etologi och beteendeekologi?
          • Instuderingsfrågor i Biologi 1: Etologi och beteendeekologi
          • Prov 2017-03-02 i Etologi, beteendeekologi och grundläggande ekologi (plus människans evolution)
          • Prov 2013-05-17 i Etologi och beteendeekologi samt Cellgenetik
          • Prov 2012-03-09 i Etologi och beteendeekologi
          • Prov 2006-11-23 i Etologi för Nv3A & Nv3B
          • Prov 2001-10-12 i evolution och etologi
        • Ekologi
          • Vad kan du om Ekologi?
          • Instuderingsfrågor i Biologi 1: Ekologi
          • Prov 2017-04-27 i Ekologi och miljökunskap
          • Prov 2017-03-02 i Etologi, beteendeekologi och grundläggande ekologi (plus människans evolution)
          • Prov 2012-10-19 i Ekologi
          • Prov 2012-06-11 i Ekologi och Miljökunskap
          • Prov 2008-09-26 i Ekologi
        • Värld att bevara
          • Vad kan du om Miljökunskap ("Värld att bevara")?
          • Instuderingsfrågor i Biologi 1: Värld att bevara
          • Prov 2017-04-27 i Ekologi och miljökunskap
          • Prov 2012-06-11 i Ekologi och Miljökunskap
          • Prov 2006-12-15: Energi och miljö
      • Pedagogiska resurser på nätet
    • Biologi 2
      • Kursscheman
        • Kursschema Biologi 2 Na16bb 2017-2018
        • Kursschema i Biologi 2 för NA2d p2 2013-2014
        • Kursschema 2 i Biologi B för Nv2A p2 2008-2009
      • Lektioner (videogenomgångar)
        • Introduktion
          • Introduktion till Biologi 2
        • Cell- och molekylärbiologi
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Cellbiologi (Biologi 2)
          • Cellteorin (Biologi 2)
          • Bakteriecellens uppbyggnad
          • Den eukaryota cellens uppbyggnad
          • Cellmembranet
          • Endomembran­systemet
          • Cellskelettet. Flageller och cilier
          • Diffusion och osmos. Transport över membran
          • Endo- och exocytos
          • Cellandningen (Biologi 2)
          • Virus
          • Antibiotikaresistens
          • Bioteknik
          • Genetiskt modifierade organismer (GMO)
          • Stamceller och andra cellinjer
          • Hur man studerar celler
          • Arkéer
          • Bakteriernas ämnesomsättning
          • Celler i flercelliga organismer
        • Växt- och svampfysiologi
          • Nyckelbegrepp: Växt- och svampfysiologi
          • Introduktion till växtfysiologin
          • Växternas celler, vävnader, organ och organsystem
          • Roten. Hur växten tar upp vatten och närsalter
          • Stammen och transporten i den
          • Bladets uppbyggnad och funktion
          • Fotosyntes
          • Växternas livscykel
          • Hur växter växer
          • Svamparnas indelning och ämnesomsättning
          • Svamparnas förökning
        • Humanfysiologi
          • Fysiologins grunder
            • Tre cellager
            • Vävnader, organ och organsystem
            • Homeostas
          • Nervsystemet
            • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Nervsystemet
            • Nervsystem hos människan och olika djurgrupper
            • Nervsystemets funktionella indelning
            • Nervcellens anatomi och funktion
            • Centrala nervsystemets uppbyggnad och funktion
            • Reflexbågar
            • Minne och sömn
          • Sinnesorganen
            • Sinnesorganen (översikt)
            • Syn
            • Hörsel och balans
            • Lukt och smak
            • Hud, känsel och djupsensibilitet
          • Hormonsystemet
            • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Hormonsystemet
            • Hormonsystemet. Olika typer av hormoner
            • Hur hormoner fungerar
            • Några endokrina körtlar
            • Hormoner
          • Mat och matspjälkning
            • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Mat och matspjälkning
            • Vad behöver man äta?
            • Maten i mun och svalg
            • Magsäckens funktion
            • Tunntarmens uppbyggnad och funktion
            • Tjocktarmens och ändtarmens funktioner
          • Rörelseapparaten
            • Musklernas uppbyggnad och funktion
            • Skelett och leder
          • Gasutbyte och cirkulation
            • Gasutbyte och andning. Olika djurs andnings­system
            • Människans andningsorgan
            • Cirkulation. Transportsystem hos olika djur
            • Människans cirkulationssystem. Hjärta, blodkärl och blodtryck
            • Aktivitet i kapillärerna
            • Hjärt- & kärlsjukdomar
            • Vattenbalans och njurar
          • Immunsystemet
            • Första och andra försvarsnivån (det icke-specifika immunförsvaret)
            • Tredje försvarsnivån. Specifika (adaptiva, förvärvade) immunförsvaret
            • Immunologiska sjukdomar
          • Sex, kärlek och STD
            • Mannens och kvinnans könsorgan
            • Menstruationscykeln
            • Preventivmedel
            • Kärlekens kemi
            • STD - Sexuellt överförbara sjukdomar
            • Sex på lika villkor
          • Fosterutveckling
            • Fosterutveckling
            • Förökningssätt & generationsväxling
            • Ryggradsdjurens utveckling
            • Vad styr ontogenin?
      • Laborationer och övningar
        • Allmänt
          • Att skriva labbrapporter i biologi/kemi/naturkunskap
        • Cellbiologi & genteknik
          • Försök med celler
          • Enkelt osmosförsök med rödlök och epitelceller
          • Bakteriellt nedfall
          • Sterilteknik. Renstryk av en bakterie.
          • DNA fingerprinting
        • Växtfysiologi
          • Faktorer som inverkar på fotosyntesen
          • Analys av klorofyll från olika växter
        • Humanfysiologi
          • Amylasets och pepsinets funktion
          • Musklernas uttröttning
          • Undersökning av blod
          • Er egen humanfysiologiska undersökning
          • Fördjupningsarbete i humanfysiologi: Sjukdomar och fyisiologiska sjukdomstillstånd
        • Övrigt
          • Hur man gör en bra poster
      • Gamla prov
        • Slutprov o.dyl.
          • Repetera inför ditt slutprov i Biologi 2
          • Slutprov 2014-06-11 i Biologi 2
          • Slutprov 2005-06-07 i Biologi B
          • Slutprov 2005-01-13 i Biologi B
          • Slutprov 2004-01-15 i Biologi B
        • Cellbiologi
          • Vad kan du om Cell- och molekylärbiologi?
          • Instuderingsfrågor i Biologi 2: Cellbiologi & Bioteknik
          • Prov 2017-10-05 i Cellbiologi
          • Prov 2014-02-26 i Cellbiologi
          • Prov 2009-03-30 i Cellbiologi och humanfysiologi
          • Prov 2009-02-11 i Cellbiologi
          • Prov 2005-03-01 i Cellbiologi
          • Prov 2004-09-21 i Cellbiologi och Livscykler
          • Prov 2003-11-06 i Cellbiologi och Humanfysiologi
          • Prov 2003-10-23 i Cellbiologi och Humanfysiologi för Nv3B
          • Prov 2003-10-23 i Cellbiologi och Humanfysiologi för Nv3A
        • Växtfysiologi
          • Instuderingsfrågor i Biologi 2: Växtfysiologi
          • Instuderingsfrågor i Biologi 2: Svamparnas biologi och fysiologi
          • Prov 2014-03-21 i Växt- och svampfysiologi
          • Prov 2003-12-18 i Växtfysiologi och Livscykler
        • Humanfysiologi
          • Vad kan du om Hormonsystemet?
          • Vad kan du om Mat och matspjälkning?
          • Vad kan du om Nervsystemet?
          • Instuderingsfrågor i Biologi 2: Humanfysiologi
          • Prov 2017-11-24 i Nervsystemets fysiologi och funktion
          • Prov 2014-04-30 i Respiration, Cirkulation och Immunförsvar
          • Prov 2009-03-30 i Cellbiologi och humanfysiologi
          • Prov 2005-05-03 i Humanfysiologi
          • Prov 2004-11-30 i Humanfysiologi
          • Prov 2003-11-06 i Cellbiologi och Humanfysiologi
          • Prov 2003-10-23 i Cellbiologi och Humanfysiologi för Nv3A
          • Prov 2003-10-23 i Cellbiologi och Humanfysiologi för Nv3B
        • Livscykler
          • Instuderingsfrågor i Biologi B: Livscykler
          • Prov 2004-09-21 i Cellbiologi och Livscykler
          • Prov 2003-12-18 i Växtfysiologi och Livscykler
      • Pedagogiska resurser på nätet
    • Bioteknik
      • Kursscheman
        • Kursschema Bioteknik, 2015-2016
        • Kursschema Bioteknik, 2014-2015
        • Kursschema Bioteknik, 2013-2014
        • Kursschema Bioteknik p1 2009-2010
        • Kursschema Bioteknik, p2-2008
      • Lektioner
        • Introduktion
          • Introduktion till Bioteknik: Vad är Bioteknik?
        • Mikrobiologi
          • Mikrobiologi och bioteknik
          • Bakteriers utseende och släktskap. Mikrosvampar. Bakteriell tillväxt.
          • Mer om bakteriell tillväxt och odling. De nyttiga mikroorganismerna.
          • Antibiotika – en kamp på liv och död. Penicillinets upptäckt.
          • Penicillin och andra antibiotika. Antibiotikaresistens.
          • Spridning av antibiotikaresistens
          • Vad är ett virus? Är virus levande eller inte? Hur ser virus ut?
          • Hur förökar sig virus? Replikation. Adsorption. Passage och avkapsling.
          • Virusens replikation och transkription. Syntes och sammansättning. Frisläppande.
        • Nukleinsyrornas struktur och kemi
          • DNA har två funktioner
          • DNA-molekylens grundläggande struktur
          • Nukleinsyrornas egenskaper. Palindrom. Restriktionsenzymer. Mutationer
          • DNA i olika former
          • Restriktionsenzymer kan klippa i DNA-molekylen
          • Skador på DNA kan leda till mutationer
          • Denaturering av DNA och RNA
        • DNA-molekylernas funktion
          • DNA-replikation följer tre regler
          • DNA syntetiseras av DNA-polymeraser
          • DNA på konstgjord väg
          • DNA-sekvensering
          • DNA-rekombination
          • Kloningsvektorer
          • DNA-bibliotek
        • RNA-molekylernas funktion
          • RNA och RNA-syntes
          • Transkriptionen börjar vid en promotor
          • Hur transkriptionen regleras: Lac-operonet
          • Transkriptionen avslutas
          • Omvänt transkriptas syntetiserar DNA med RNA som mall.
          • Ribozymer: RNA-molekyler med katalytisk aktivitet
        • Proteinernas struktur och funktion
          • Proteiner är mycket stora molekyler
          • Proteinernas biologiska funktioner
          • Proteiner syntetiseras av ribosomer med mRNA som mall
          • En del proteiner innehåller andra kemiska grupper än bara aminosyror
          • Man kan sluta sig till aminosyra­sekvensen utifrån DNA-sekvensen
          • Ett proteins aminosyrasekvens kan bestämmas
          • Klonade gener kan uttryckas i en värdcell
          • Jäst är en viktig eukaryot värd för rekombinant DNA
          • Peptidbindningen har drag av dubbelbindning
          • Ett protein kan ha fyra struktur­nivåer
          • Ett proteins struktur bestäms av dess amino­syra­sekvens
          • Ett proteins funktion bestäms av dess struktur
          • Sekundär­strukturer: α-helixen och β-plattan
          • Proteinerna hålls huvudsakligen samman i sin tredimensionella struktur med hjälp av svaga inter­molekylära krafter
      • Laborationer och övningar
        • Grundläggande mikrobiologi
          • Inledande fördjupningsarbete i Bioteknik: Vad är Bioteknik?
          • Sterilteknik och att gjuta agarplattor
          • Tillredning av odlingsmedier
          • Gramfärgning
          • Antibiotikas inverkan på tillväxthastigheten
          • Bakteriers känslighet för antibiotika
          • Bestämning av bakteriofaghalten med plaquemetoden
        • Jobba med DNA
          • Bioinformatik: Datorövning med nukleotider o.dyl.
          • Klyvning av λ-DNA med restriktions­enzymer
          • ”Torr” DNA-sekvensering enligt Sanger
          • PCR – The Polymerase Chain Reaction
          • Bakteriell transformation
          • Plasmidpreparation
          • Agarosgel­elektrofores av DNA
        • Jobba med proteiner
          • Bioinformatik: Datorövning i proteiners struktur och funktion
          • Mätning av koldioxid­produktionen vid jäsning
          • Analys av proteininnehållet i olika matvaror
          • Övning i masspektrometri
          • ELISA – Enzyme-Linked Immunosorbent Assay
        • Gen-etik
          • Grupparbete om genetiska sjukdomar
          • Workshop om etiska dilemman
          • Debattspel om genmodifiering
        • Recept m.m.
          • LB och LA (Luriabuljong och -agar)
          • Minimalagar
          • Mjukagar
          • Antibiotika­lösningar
          • Lösningar till gramfärgning
          • Stamlösningar (recept)
          • Buffertar (recept)
          • Laddningsfärger
          • Proteingeler
          • Att använda Jmol och PDB-filer (proteindatabanks-filer)
      • Gamla prov
        • Slutprov o.dyl.
          • Slutprov 2008-06-03 i Bioteknik
          • Slutprov 2006-06-02 i Bioteknik
          • Slutprov 2005-05-26 i Bioteknik
          • Slutprov 2004-05-25 i Bioteknik
          • Slutprov 2003 i Bioteknik
        • Mikrobiologi
          • Nyckelbegrepp i mikrobiologi till kursen i Bioteknik
          • Instuderingsfrågor i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
          • Prov 2014-10-23 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
          • Prov 2009-10-13 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
          • Prov 2007-10-19 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
          • Prov 2005-10-14 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
          • Prov 2004-10-05 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
          • Prov 2003-10-10 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
          • Diagnostiskt prov 2002-12-09 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
        • DNA
          • Nyckelbegrepp: DNA-molekylens struktur och funktion
          • Kunskapsmål – DNA-molekylens struktur, funktion och syntes
          • Instuderingsfrågor i Bioteknik: Nukleinsyrornas struktur och kemi
          • Instuderingsfrågor i Bioteknik: DNA:ts funktion
          • Prov 2015-01-22 i DNA-molekylens struktur, funktion och syntes (2)
          • Prov 2014-02-25 i DNA-molekylens struktur, funktion och syntes
          • Prov 2009-12-15 i Nukleinsyrornas struktur + DNA-molekylens syntes
          • Prov 2008-01-22 i Nukleinsyrornas struktur, funktion och syntes
          • Prov 2006-02-06 i Bioteknik: DNA:ts kemi, syntes och funktion
          • Prov 2005-01-20 i DNA:ts kemi, syntes och funktion
          • Prov 2004-01-09 i DNA:ts kemi, syntes och funktion
          • Diagnostiskt prov i Bioteknik 2003-04-07: DNA-molekylens syntes och funktion
          • Skriftligt förhör i Bioteknik 2003-01-17: Nukleinsyrornas kemi och struktur
        • RNA
          • Kunskapsmål – RNA-molekylernas struktur och funktion
          • Nyckelbegrepp: RNA-molekylens struktur och funktion
          • Prov 2010-03-02: RNA-molekylens syntes & funktion
          • Prov 2008-01-22 i Nukleinsyrornas struktur, funktion och syntes
          • Prov 2005-03-17: Transformation & RNA-molekylens syntes och funktion
          • Prov 2004-03-18: RNA-molekylens syntes och funktion
        • Proteiner
          • Instuderingsfrågor till Proteinernas syntes och funktion
          • Prov 2015-05-28: Proteinernas struktur och kemi
          • Prov 2010-05-25: Proteinernas struktur och kemi
          • Prov 2006-05-15: Proteinernas syntes och funktion
          • Prov 2005-05-02: Proteinernas syntes och funktion
          • Prov 2004-05-06 i Bioteknik: Proteinernas syntes och funktion
          • Läxförhör: Proteiner – introduktion (B)
          • Läxförhör: Proteiner – introduktion (A)
      • Pedagogiska resurser på nätet
    • Experimentell fysik & kemi
      • Kursscheman
        • Kursschema Experimentell fysik & kemi 2018–2019
        • Kursschema Experimentell fysik & kemi 2017-2018
        • Kursschema Experimentell fysik & kemi 2016-2017
      • Lektioner
        • Introduktion till Experimentell fysik och kemi
        • Introduktion till Cu-spektrofotometri
      • Laborationer och övningar
    • Kemi 1
      • Kursscheman
        • Förslag till kursplanering Kemi 1
        • Kursschema Kemi 1 NA22aa 2022–2023
        • Kursschema Kemi 1 NA22ab 2022–2023
        • Kursschema Kemi 1 NA21ab 2021–2022
        • Kursschema Kemi 1 NA21dd 2021–2022
        • Kursschema Kemi 1 NA20cd 2020–2021
        • Kursschema Kemi 1 NA19cc 2020–2021
        • Kursschema Kemi 1 NA19e 2019–2020
        • Kursschema Kemi 1 NA18bb 2019–2020
        • Kursschema Kemi 1 NA18dd 2019–2020
        • Alla →
      • Lektioner (videogenomgångar)
        • Introduktion
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Kemins grunder
          • Introduktion till Kemi 1. Betygskriterier m.m.
          • Den gudomliga konsten
          • Materia. Aggregationsformer
          • Grund­ämnen och ke­mis­ka fö­re­ningar. Rena äm­nen och bland­ningar
        • Atomens byggnad
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Atomens byggnad
          • Kemins födelse
          • Atommodellen. Atomkärnans och elektronernas upptäckt
          • Atomnummer, masstal och atommassa
        • Periodiska systemet
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Periodiska systemet
          • Elektronkonfigurationer
          • Redoxreaktioner
          • Periodiska systemets uppbyggnad
          • Bortom Bohrs atommodell: Elektronmoln och orbitaler
          • Ädelgaserna
          • Alkalimetaller och halogener
          • Alkaliska jordartsmetaller och syregruppen
          • Några grundämnen i grupp 13, 14 och 15
          • Murbruk och gips
          • Ickemetallerna i grupp 14, 15 och 16
          • Kopparoxider. Kalciumkarbonat
        • Kemisk bindning
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Kemisk bindning
          • Hur jonföreningar bildas
          • Fällnings­reaktioner
          • Jonföreningars namn och formel
          • Jonbindningar och jonföreningars egenskaper
          • Metallbindningar och elektronerna i dem
          • Kovalent bindning
          • Hur kommer det sig att fosfor har fem bindningar i en fosfatjon?
          • Polär kovalent bindning
          • Dipoler och opolära molekyler
          • Hur kan man räkna ut en molekyls struktur?
          • Hur vet man vilken atom som är central i en molekyl eller jon?
          • Dipol–dipol-bindning
          • van der Waals-bindningar
          • Vätebindningar. Det ovanliga vattnet.
          • Hur ser man på ämnena vilka bindningar som håller dem samman?
          • Alkoholer och karboxylsyror
          • Lika löser lika
          • Gasers löslighet i vatten
          • Salters löslighet i vatten
        • Mol och stökiometri
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Kemiska beräkningar
          • Övning i bråkräkning
          • Storhet, enhet och mätetal
          • Atommassa, molekylmassa och formelmassa
          • Substansmängd, molmassa och massa
          • Stökiometri: Massan bevaras
          • Ekvivalenta substans­mängder och massor
          • Kristallvatten
          • Beräkning av ett ämnes kemiska formel
          • Från empirisk formel till molekylformel
          • Kvantitativ analys
          • Lösningars halt
          • Spädning av lösningar
          • Utbyte
          • Begränsande reaktanter
        • Syror och baser
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Syror och baser (Kemi 1)
          • Syror
          • Baser
          • pH-skalan. Hur man beräknar pH
          • Starka och svaga syror och baser
          • Några vanliga syror och baser
          • Karboxylsyror
          • Buffertar (Kemi 1)
          • Neutralisation (Kemi 1)
        • Termokemi
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Termokemi
          • Endoterma och exoterma reaktioner. Entalpi
          • Hur vet man om en reaktion är exoterm eller endoterm?
          • Mer om entalpi. Hess' lag
          • Mer om fasövergångar
          • Värmekapacitet
          • Entropi. Gibbs fria energi
        • Oxidation och reduktion
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Oxidation och reduktion
          • Introduktion till redoxreaktioner
          • Metaller är reduktionsmedel
          • Halogener är oxidationsmedel
          • Oxidationstal
          • Hur funkar bombarderbaggens kemiska vapen?
          • Namngivning och formelskrivning med hjälp av oxidationstal
        • Elektrokemi
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Elektrokemi
          • Spontana reaktioner – och icke-spontana!
          • Galvaniska celler
          • EMK (elektromotorisk spänning)
          • Fördjupning: Hur ett bilbatteri funkar
          • Normalpotentialer. Vätgaselektroden
          • Elektrolys
          • Korrosion
        • (Inaktuella)
          • Tre faktorer som påverkar gastrycket. Allmänna gaslagen
          • Bestämning av molmassan för magnesium (exempel)
          • Gaser, vätskor och fasta ämnen
          • Organisk kemi
      • Laborationer och övningar
        • Labbrapporter
          • Att skriva labbrapporter i biologi/kemi/na­turkunskap
          • Hur man hanterar källor i en labrapport
        • Kemins grunder: Materia
          • Faropiktogram
          • Demo: Vatten till vin (och tillbaka igen)
          • Demo: Smältande is
          • Demo: Sublimering av jod
          • Demo: Flytande syre
          • Demo: Järn reagerar med svavel
          • "Hjärnfilspån"
          • Separation av ämnen i en blandning - "Analys av grönt pulver"
          • Separation av ämnen i en blandning av sand, salt, vatten och olja
          • Öppen laboration: Vid vilken temperatur fryser havsvatten?
        • Atomens byggnad
          • Demo: Enkel spektroskopi av ljus från lysrör och från solen
          • Undersökning av lågfärger
          • Övning - Isotoper, elementarpartiklar etc
        • Periodiska systemet
          • Demo: Helium- och väteballonger
          • Demo: Alkalimetaller i vatten
          • Demo: Den hoppande natriumbiten
          • Jämförelse av reaktiviteten för magnesium (Mg) och kalcium (Ca)
          • Öppen laboration: Vad bildas när magnesium reagerar med saltsyra?
          • Månadens tema i december: Nobel och kemins historia - Demonstration av galliumskeden
        • Kemisk bindning
          • Utfällning av salter
          • Framställning av ett salt: Koppar(II)sulfat
          • Kemiska bindningar i metaller och icke-metaller
          • Demo: Bildning av magnesiumnitrid
          • Övning i formelskrivning
          • Öppen laboration: Alkoholers egen­skaper
          • Jonförening eller molekylförening?
        • Mol och stökiometri
          • "Molrör" - be­räk­nings­öv­ning­ar på sam­band­et m = Mn
          • Bestämning av kristallvattenhalten i alun
          • Övning i skrivning av reaktionsformler
          • Legostökiometri
          • Bestämning av formeln för kopparsulfid
          • Volymmätning: Hur mäter man en volym bäst? (Excel 365)
          • Vad händer när man bakar en sockerkaka? Sönderdelning av natrium­väte­karbonat
          • Hemlaboration: Gasutveckling i en sockerkaka
          • Spädning och blandning av lösningar
          • Framställning av blyjodid
        • Syror och baser
          • Demo: Framställning av kolmonoxid ur myrsyra
          • Öppen laboration: Hur användbar är gurkmeja som syrabas-indikator?
          • Syra-bas-titrering
        • Termokemi
          • Stelningskurvan för palmitinsyra/stearinsyra
          • Bestämning av ΔH för en viss reaktion
        • Oxidation och reduktion
          • Månadens tema i Januari: Konst och kultur – Gör ditt eget bläck
          • Övning i formelskrivning – Redoxformler
          • Redoxtitrering av järn(II)joner med cerium(IV)joner
          • Demo: Ett kemiskt trafikljus
          • Demo: Tända ljus utan tändstickor
          • Demonstration: Järn(II)- och järn(III)joner
          • Demo: Halogenernas oxiderande förmåga
        • Hållbar utveckling
          • Månadens tema i Mars: Klimat och energi - Oljesanering på labbänken
          • Månadens tema i Juni: Vatten och luft – Vattenfiltrering
        • Recept
          • Indikatorer
          • Reagens
        • Lösningar till Ehinger: Kemi 1 (NA förlag)
          • Kapitel 5
          • Kapitel 6
      • Gamla prov
        • Slutprov o.dyl.
          • Hur man pluggar inför slutprov/prövning i Kemi 1
          • Att lära & kunna utantill i Kemi 1
          • Slutprov 2008-06-11 i Kemi A
          • Slutprov 2008-06-09 i Kemi A
          • Slutprov 2002-11-07: Kemi A II
          • Slutprov 2002-11-07: Kemi A I
        • Kemins grunder
          • Vad kan du om Kemins grunder?
          • Vad kan du om Periodiska systemet?
          • Prov 2021-10-26 i Kemins grunder + lite Kemisk bindning
          • Prov 2020-10-07 i Kemins grunder
          • Prov 2019-11-15 i Kemins grunder
          • Prov 2018-01-18 i Kemins grunder
          • Prov 2017-01-13 i Kemins grunder
          • Prov 2015-09-28 i Kemins grunder
          • Prov 2014-09-26 i Kemins grunder
          • Prov 2012-10-23 i Kemins grunder
          • Alla →
        • Kemisk bindning
          • Vad kan du om Kemisk bindning?
          • 10 uppgifter på Kemisk bindning
          • Prov 2022-11-22 i Kemisk bindning
          • Prov 2019-05-17 i Kemisk bindning
          • Prov 2017-04-21 i Kemisk bindning
          • Prov 2015-11-06 i Kemisk bindning
          • Prov 2014-11-13 i Kemisk bindning
          • Prov 2012-12-17 i Kemisk bindning
          • Prov 2012-12-07 i Kemisk bindning
          • Prov 2009-03-31 på Syror och baser, redox-kemi, gasernas och lösningarnas kemi
          • Alla →
        • Mol och stökiometri
          • Vad kan du om Mol och stökiometri?
          • 10 uppgifter på lösningars halt
          • Prov 2020-09-21 i Mol och stökiometri
          • Prov 2019-09-27 i Mol och stökiometri
          • Prov 2018-10-04 i Mol och stökiometri
          • Prov 2017-10-13 i Mol och stökiometri
          • Prov 2015-01-22 i Kemiska beräkningar
          • Prov 2013-02-07 i Kemiska beräkningar
          • Prov 2012-02-14 i Kemiska beräkningar
          • Prov 2011-09-21 i Kemiska beräkningar
          • Prov 2011-03-01 i Kemiska beräkningar
          • Alla →
        • Syror och baser
          • Vad kan du om Syror och baser (Kemi 1)?
          • 10 uppgifter på syror och baser
          • Prov 2021-04-28 i Syror och baser (lite), termokemi och elektrokemi
          • Prov 2020-09-02 i Syror och baser
          • Prov 2018-11-12 i Syror och baser samt Termokemi
          • Prov 2015-03-26 i Syror och baser och Termokemi
          • Prov 2013-05-20 i Syror och baser och Termokemi
          • Prov 2013-05-07 i Syror och baser och Termokemi
          • Prov 2012-05-10 i Syror och baser och Termokemi
          • Skrivning 2009-03-31 på Syror och baser, redox-kemi, gasernas och lösningarnas kemi
          • Alla →
        • Termokemi
          • Vad kan du om Termokemi?
          • Prov 2021-04-28 i Syror och baser (lite), termokemi och elektrokemi
          • Prov 2018-11-12 i Syror och baser samt Termokemi
          • Prov 2015-03-26 i Syror och baser och Termokemi
          • Prov 2013-05-20 i Syror och baser och Termokemi
          • Prov 2012-05-10 i Syror och baser och Termokemi
          • Läxförhör 2008-06-02 i Termokemi
          • Prov 2006-11-28 på Lösningar och Termokemi
          • Prov 2002-10-07 i Termokemi
          • Prov 2002-10-03 i Termokemi
        • Oxidation och reduktion
          • Vad kan du om Oxidation och reduktion?
          • Vad kan du om Elektrokemi?
          • 10 uppgifter på oxidation & reduktion
          • Prov 2021-04-28 i Syror och baser (lite), termokemi och elektrokemi
          • Skrivning 2009-03-31 på Syror och baser, redox-kemi, gasernas och lösningarnas kemi
          • Prov 2008-04-07 i redoxkemi och organisk kemi
          • Prov 2008-04-01 i redoxkemi och organisk kemi
          • Prov 2007-03-14 i Metall- och elektrokemi
          • Prov 2006-03-01 i Metall- och elektrokemi
          • Alla →
        • Gasernas kemi (fysikalisk kemi)
          • 12 uppgifter på gasers egenskaper
          • Prov 2002-09-16: Gaser och bindningslära för Nv2B
          • Prov 2002-09-12: Gaser och bindningslära för Nv2A
          • Förhör 2006-10-25: Gaser
      • Pedagogiska resurser på nätet
    • Kemi 2
      • Kursscheman
        • Kursschema Kemi 2 NA21ab 2022–2023
        • Kursschema Kemi 2 NA20cd 2021–2022
        • Kursschema Kemi 2 NA19cc 2021–2022
        • Kursschema Kemi 2 NA19e 2021–2022
        • Kursschema Kemi 2 NA18bb 2020–2021
        • Kursschema Kemi 2 NA18dd 2020–2021
        • Kursschema Kemi 2 NA17aa 2019–2020
        • Kursschema Kemi 2 NA17ab 2018–2019
        • Kursschema Kemi 2 NA16bb 2018-2019
        • Kursschema Kemi 2:2 NA26 2017-2018
        • Alla →
      • Lektioner (videogenomgångar)
        • Introduktion
          • Introduktion till Kemi 2
          • Repetition av Kemi 1: Mol- och koncentrations­beräkningar
          • Beräkningar med hjälp av reaktionsformeln
          • Molvolym, Avogadros lag & gasers densitet
        • Kemisk jämvikt
          • Kemisk jämvikt: Vad du behöver kunna från Kemi 1
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Kemisk jämvikt
          • Reaktionshastighet
          • Vad krävs för att reaktioner ska ske?
          • Jämvikts­ekvationen
          • Beräkningar på jämviktssystem
          • Exempel: Beräkning av K
          • Heterogena jämvikter. Löslighetsprodukt
          • Är systemet i jäm­vikt? Kon­cen­tra­tions­kvo­ten Q.
          • När kon­cen­tra­tion­en ändras i ett jämviktssystem
          • Beräkning av jämviktskoncentrationer efter att jämvikten rubbats
          • När jäm­vikts­sys­tem späds eller komprimeras, eller temperaturen ändras
        • Syror och baser
          • Syror och baser: Vad du behöver kunna från Kemi 1
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Syror och baser (Kemi 2)
          • Syror och baser är protolyter
          • pH och en syras protolysgrad
          • Syrakonstanten Ka
          • Baskonstanten Kb
          • Vattnets protolyskonstant Kw
          • Joners protolys
          • Neutralisation (Kemi 2)
          • Buffertar (Kemi 2)
        • Organiska molekylers struktur och funktion
          • Organiska ämnens struktur och funktion: Vad du behöver kunna från Kemi 1
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Organiska ämnens struktur och funktion
          • Kolväten: Alkaner
          • Strukturisomeri
          • Halogenalkaner
          • Alkener
          • Alkyner
          • Arener och aromatiska föreningar
          • Alkoholer
          • Fenoler
          • Substitutions­reaktioner
          • (Inaktuella)
            • Rationell nomenklatur (med halogenalkaner)
            • Isomeri
        • Mer om organiska reaktioner
          • Mera om organiska reaktioner: Vad du behöver kunna från Kemi 1
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Mer om organiska reaktioner
          • Oxidation av alkoholer
          • Aldehyder och ketoner
          • Tioler och disulfider
          • Etrar
          • Aminer
          • Nitroföreningar och organiska nitrater
          • Karboxylsyrornas nomenklatur. Mättade och omättade karboxylsyror
          • Aromatiska karboxylsyror. Dikarboxylsyror. Hydroxisyror.
          • Optisk isomeri (spegelbilds­isomeri)
          • Estrar
          • Samman­fattning: Reak­tions­me­ka­nis­mer
          • Sammanfattning: Ämnesklasser och deras funktionella grupper
          • Läge för förväxlingar?
        • Biomolekyler
          • Biomolekyler: Vad du behöver kunna från Kemi 1
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Biomolekyler
          • Fetter och andra lipider
          • Mono-, di-, oligo- och polysackarider
          • Reducerande och icke-reducerande sockerarter
          • Varför är fruktos reducerande?
          • Varför är maltos reducerande?
          • Aminosyror
          • Hur många aminosyror finns det egentligen?
          • De 20 aminosyrorna
          • Nukleotider - arvsmassans byggstenar
        • Biokemi
          • Biokemi: Vad du behöver kunna från Kemi 1
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp i Biokemi
          • Proteiner
          • Enzymer
          • Katabolism
          • Bärarmolekyler
          • Glykolys
          • β-oxidation
          • Metabolism av aminosyror
          • Citronsyracykeln
          • Elek­tron­transport­ked­jan (Kemi 2)
          • Anabola reaktioner
          • Glukoneogenes och fettsyrasyntes
          • DNA-molekylens struktur och funktion (Kemi 2)
          • Transkription och translation
        • Analytisk kemi
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Analytisk kemi
          • Att mäta och att mäta rätt
          • Analytisk kemi
          • Spektrofotometri
          • Spektrometri
      • Laborationer och övningar
        • Kemisk jämvikt
          • Datorövning: Reaktions­hastigheter
          • Hastigheten på permanganatjonens sönderfall
          • Tiosulfatjonens sönderfallshastighet
          • Datorövning: Jämviktsreaktioner
          • Bestämning av en jämviktskonstant
          • Bestämning av en jämviktskonstant – Lärarinfo
          • Förskjutning av ett jämviktsläge
          • Demonstration: En enkel (men effektfull!) demonstration av reaktionshastighet
          • Demonstration: Anden i flaskan
          • Demonstration: Simulering av en kemisk jämvikt
          • Demonstration: Jämvikter med koboltföreningar
          • Demonstration: Komplex och jämvikter med EDTA
        • Syror och baser
          • Undersökning av joners protolys
          • Lärarmaterial till "Undersökning av joners protolys"
          • Titrering av ättiksyra med natriumhydroxid
          • Beredning av en acetatbuffert med givet pH
          • Demonstration: Reaktionen mellan ammoniak och saltsyra
        • Organisk kemi
          • Molekylbygge av kolväten
          • Framställning och undersökning av metan
          • Alkoholer – molekylbygge
          • Oxidation av alkoholer
          • Identifikation av ett organiskt ämne
          • Övning: Bygge och jämförelse av optiska isomerer
          • Övning i molekylbygge och organiska reaktioner
          • Lärarkommentarer till "Syntes av acetylsalicylsyra"
          • Syntes av acetylsalicylsyra
          • Reaktions­mekanismen för bildning av acetyl­salicyl­syra
          • Undersökning av fetter – bildning av emulsioner
          • Undersökning av matoljors viskositet
          • Kolhydrater som reduktionsmedel
          • Månadens tema i Februari: Mode - Är jeansen äkta Denim-jeans?
          • Demo: Bromering av heptan
          • Lärarmaterial till Demo: Bromering av heptan
          • Demo: Omättade kolväten avfärgar bromvatten
          • Demo: Framställning av etyn i mikroskala
          • Demo: Påvisande av fenoler med järn(III)klorid
          • Demo: Alkoholer oxideras av permanganatjoner
          • Demo: Cerium(IV)nitrat som reagens på alkoholer
          • Demo: Lucas reagens på alkoholer
          • Demo: Bomullskrut
          • Demo: Xantoprotein-reaktionen
        • Biokemi
          • Bättre mjölk till katten
          • Undersökning av pektinas
          • Undersökning av succinatdehydrogenas
          • Undersökning av en en­zym­ka­ta­ly­se­rad re­ak­tions pH-be­ro­en­de
          • Undersökning av en en­zym­ka­ta­ly­se­rad re­ak­tions pH-be­ro­en­de (μ-version)
        • Analytisk kemi
          • Öppen laboration: Bestämning av halten kalciumkarbonat i tavelkrita
          • Öppen laboration: Gör någonting med tre magnecyl koffein brus!
          • Bestämning av C-vitaminhalten med jodometri
          • Undersökning av acetylsalicylsyra med TLC
          • Storleks­kromatografi: Gel­filtrering
        • Recept
          • Fehlings reagens
        • Lösningar till Ehinger: Kemi 2 (NA förlag)
          • Kapitel 2
          • Kapitel 3
      • Gamla prov
        • Slutprov o.dyl.
          • Hur man pluggar inför slutprov/prövning i Kemi 2
          • Slutprov 2013-05-31 i Kemi 2
          • Slutprov 2012-05-10 i Kemi B
          • Slutprov 2007 i Kemi B
          • Slutprov 2006 i Kemi B
        • Kemisk jämvikt
          • Vad kan du om kemisk jämvikt?
          • 2022-10-14 i Kemisk jämvikt + lite syrabasreaktioner
          • Prov 2021-10-08 i Kemisk jämvikt och lite syrabas-jämvikter
          • Prov 2020-03-05 i Kemisk jämvikt
          • Prov 2018-03-21 i Kemisk jämvikt
          • Prov 2014-10-02 i Kemisk jämvikt
          • Prov 2013-10-23 i Kemisk jämvikt och Syror och baser
          • Prov 2013-10-11 i Kemisk jämvikt och Syror och baser
          • Prov 2012-11-09 i Kemisk jämvikt och Syror och baser
          • Alla →
        • Syror och baser
          • Vad kan du om Syror och baser (Kemi 2)?
          • Prov 2022-12-02 i Syrabas-jämvikter och Grundläggande organisk kemi
          • Prov 2021-05-05 i Syror och baser
          • Prov 2020-10-12: Organisk kemi + lite syror och baser
          • Prov 2018-06-04 i Syror och baser
          • Prov 2014-11-13 i Syror och baser
          • Prov 2013-10-23 i Kemisk jämvikt och Syror och baser
          • Prov 2013-10-11 i Kemisk jämvikt och Syror och baser
          • Prov 2012-11-09 i Kemisk jämvikt och Syror och baser
          • Prov 2011-12-07 i Kemiska jämvikter och Syror och baser
          • Alla →
        • Organisk kemi
          • Vad kan du om Organiska molekylers struktur och funktion?
          • Vad kan du mer om organiska reaktioner?
          • Trivialnamn att lära och kunna utantill i Kemi 2
          • Prov 2023-02-10 i fördjupad organisk kemi
          • Prov 2021-12-03 i Grundläggande organisk kemi + lite Syror och baser
          • Prov 2021-09-09: Organisk kemi + lite syror och baser
          • Prov 2020-10-12: Organisk kemi + lite syror och baser
          • Prov 2018-10-01 i Organisk kemi
          • Prov 2017-10-13 i Fördjupad organisk kemi
          • Prov 2015-03-02 i Organisk kemi
          • Prov 2015-01-29 i Organisk kemi
          • Prov 2014-03-07 i Organisk kemi och biomolekyler
          • Prov 2014-01-24 i Organisk kemi
          • Alla →
        • Biomolekyler
          • Vad kan du om Biomolekyler?
          • Prov 2019-12-04 i Biomolekyler + lite biokemi
          • Prov 2018-03-07 i Biomolekyler och Biokemi
          • Prov 2015-04-23 i Biomolekyler och Grundläggande biokemi
          • Prov 2014-05-16 i Biomolekyler och Biokemi
          • Prov 2014-03-07 i Organisk kemi och biomolekyler
          • Prov 2013-04-12 i Biomolekyler
          • Läxförhör 2007-05-04 i Biokemi (biomolekyer)
        • Biokemi
          • Vad kan du om Biokemi?
          • Vad kan du om DNA-molekylens struktur och funktion?
          • Organiska molekyler att kunna utantill i Biokemin i Kemi 2
          • Prov 2022-03-18 i fördjupad organisk kemi + biokemi
          • Prov 2019-12-04 i Biomolekyler + lite biokemi
          • Prov 2018-03-07 i Biomolekyler
          • Prov 2015-04-23 i Biomolekyler och Grundläggande biokemi
          • Prov 2014-05-16 i Biomolekyler och Biokemi
          • Prov 2013-05-31 i Biokemi (katabolism)
          • Läxförhör 2007-05-24 i Biokemi (katabolism)
        • Analytisk kemi
          • Vad kan du om analytisk kemi?
      • Pedagogiska resurser på nätet
    • Gymnasiearbete
      • Information
        • Skolverkets text om Gym­na­sie­ar­be­tet på Na­tur­ve­ten­skaps­pro­gram­met
        • Skolverkets text om Gym­na­sie­ar­be­tet på Tek­nik­pro­gram­met
        • Handledare och med­be­döm­a­re till Gym­na­si­e­ar­be­tet
        • Hur man använder re­fe­rens­han­te­ringen i Google Docs
        • Hur man använder re­fe­rens­han­te­ringen i Word (MacOS)
        • Hur man använder re­fe­rens­han­te­ringen i Word (Windows)
      • Idéer till gymnasiearbete
        • Lista på alla idéer
    • Matematik
      • Matematik 1c
        • Taluppfattning och aritmetik
          • Negativa tal
          • Implikation och ekvivalens
          • Primtal och primtalsfaktorer
          • Tal i bråkform. Förlängning och förkortning
          • Räkna med bråk
          • Tal i potensform
          • Det binära talsystemet
          • Tiopotensform och grundpotensform
          • Matematiska prefix
          • Avrundning
        • Algebra och ekvationer
          • Räknelagar
          • Algebraiska uttryck: Mönster och formler
          • Faktorisering
          • Ekvationslösning
          • Ekvationer med nämnare
          • Potensekvationer
          • Omskrivning av formler
          • Problemlösning med hjälp av ekvationer
        • Geometri
          • Pythagoras sats
          • Pythagoras sats (bevis)
          • Likformighet och skala
          • Trigonometri
          • Beräkning av en okänd vinkel i en triangel
          • Introduktion till vektorer
          • Vektorer som riktade sträckor
          • Addition och subtraktion av vektorer
          • Vektorer i koordinatsystem
          • Vektorer och trigonometri
        • Samband och förändring
          • Procent, promille och ppm
          • Procent vs. procentenheter
          • Förändringsfaktor
          • Index och KPI (konsumentprisindex)
          • Lån och ränta
          • Ränta på ränta
          • Vad är funktioner?
          • Definitionsmängd och värdemängd
          • Linjära samband
          • Linjära samband och icke-proportionella samband
          • Exponentialfunktioner och potentialfunktioner
          • Grafiska lösningar av ekvationer
        • Sannolikhet och statistik
          • Hur stor är chansen?
          • Vad är liv?
          • Cellen – den minsta levande enheten
          • DNA – livets molekyl
          • Introduktion till Naturkunskap 2
          • Atomens byggnad
          • Periodiska systemet. Rena ämnen och blandningar. Kemiska föreningar.
          • Vävnader
          • "Hjärnfilspån"!
  • Inaktuella
    • Forskningsmetodik
      • Kursscheman
        • Kursschema Forskningsmetodik, p2 2011-2012
        • Planering av forskningsmetodik-kursen p2 2011-2012
        • Kursschema Forskningsmetodik, p2 2008-2009
      • Lektioner
        • Introduktion till forsknings­metodiken
        • Mera om ert fördjupningsarbete
        • Vetenskap – vad är det? Epistemologi
        • Om vetenskapsmän och forskare
        • Positivism, empirism m.m.
        • Reduktion, Signifikanta mätningar, Kausalitet och korrelation
        • Vetenskapliga teorier
        • Samhället och vetenskapen
        • Två perspektiv på vetenskap: Positivism och hermeneutik
        • Framtidens vetenskap
      • Fördjupningsuppgifter
        • Fördjupnings­arbete: Paradigm­skiften
        • Presentation av en natur­veten­skaplig nyhet
      • Gamla prov
        • Instuderingsfrågor i Vetenskapsteori
        • Prov 2012-05-23 i Forskningsmetodik
        • Prov 2009-06-05 i Forskningsmetodik (Magnus del)
        • Prov 2006-01-17 i Forskningsmetodik
        • Prov 2005-01-11 i Forskningsmetodik
      • Pedagogiska resurser på nätet
    • Life Science
      • Kursscheman
        • Kursschema Life Science p2 2012-2013
        • Kursschema Life Science p1 2010-2011
      • Lektioner
        • Introduktion till Life Science
        • Grundläggande organisk kemi 1: Kolväten, strukturisomeri, alkoholer, tioler, etrar, arener, aminer, karbonylföreningar
        • Grundläggande organisk kemi 2: Karboxylsyror och karboxylsyrederivat
        • Analytisk kemi: IR-spektroskopi
        • Bakterier 1: Sterilteknik. Bakteriecellens uppbyggnad.
        • Bakterier 2: Kemoterapi
        • Proteiners struktur & funktion. Proteinsyntesen.
        • DNA-molekylens struktur och kemi
        • DNA-molekylens syntes (inkl. PCR)
      • Laborationer och övningar
        • Byggövning i grundläggande organisk kemi för Life Science
      • Gamla prov
        • Instuderingsfrågor till kursen i Life Science 2010-2011
        • Prov 2010-10-25 i Life Science: Organisk syntes och Antibiotika
      • Pedagogiska resurser på nätet
    • Mikrobiologi
      • Kursscheman
        • Kursschema i Mikrobiologi p2 2011-2012
        • Kursschema i Mikrobiologi p2 2010-2011
        • Kursschema Mikrobiologi p1 2009-2010
        • Kursschema Mikrobiologi p1 2008-2009
      • Lektioner
        • Introduktion till mikrobiologin. Mikrobiologins historia. Mikroskopet och dess betydelse.
        • Mikrobiologins historia. Schismen om uralstringen. Sjukdomsalstrande mikroorganismer
        • Mikrobiologins historia. Mjält­brand. Tu­ber­ku­los. Bio­lo­gisk krig­föring
        • Bakteriers morfologi & släktskap. Gramfärgning
        • Bakteriers morfologi & släktskap. Arkéer. Hur bakterier är släkt med andra organismer.
        • Bakteriecellens struktur & innehåll. Bakteriernas cellhöljen.
        • Bakteriecellens struktur & innehåll. Yttre cellstrukturer. Bakteriens DNA
        • Andra inre strukturer. Bakteriell tillväxt
        • Bakteriers livsbetingelser. Alla organismer kräver en energikälla och en kolkälla.
        • Kemoterapi. Vad är kemoterapi? Penicillin och Erythromycin
        • Antibiotika med effekt på cellmembranet och nukleinsyra­syntesen. Kompetitiv inhibition
        • Lite virushistorik
        • Virusens egenskaper
        • Virusens klassifikation. Hur man bestämmer virushalten. Hur virusen förökar sig.
        • Hur virusen förökar sig (forts.) Värdcellens öde.
        • Antiviral kemoterapi
      • Laborationer och övningar
        • Våtpreparat av E. coli och B. subtilis
        • Några vanligt förekommande mikroorganismer i vår omgivning
        • Katalastest
        • Grupparbete i mikrobiella sjukdomar
      • Gamla prov
        • Slutprov o.dyl.
          • Instuderingsfrågor i Mikrobiologi
          • Slutprov 2008-06-02 i mikrobiologi
          • Slutprov 2007-05-31 i Mikrobiologi
          • Slutprov 2006-01-17 i Mikrobiologi
          • Slutprov 2005-01-14 i Mikrobiologi
          • Slutprov 2004-05-26 i Mikrobiologi
          • Slutprov 2003 i Mikrobiologi
        • Bakteriologi
          • Instuderingsfrågor i Mikrobiologi: Mikrobiologins historia
          • Instuderingsfrågor i Mikrobiologi: Bakteriernas morfologi och släktskap
          • Instuderingsfrågor i Mikrobiologi: Bakteriecellens struktur och innehåll
          • Prov 2012-03-22 i Bakteriologi och mikrobiologins historia
          • Prov 2011-03-28 i Bakteriologi och mikrobiologins historia
          • Prov 2009-10-20 i Bakteriologi och mikrobiologins historia
          • Prov 2008-10-16 i Bakteriologi och mikrobiologins historia
          • Kort förhör 2008-09-25: Bakteriecellers morfologi och släktskap
          • Kort förhör 2008-09-17: Mikrobiologins historia
          • Prov 2008-03-31 i Bakteriologi och mikrobiologins historia
          • Prov 2007-03-15 i Bakteriologi och mikrobiologins historia
          • Prov 2005-10-21 i Bakteriologi
          • Prov 2004-10-14 i Bakteriologi
          • Prov 2004-03-10 i Bakteriologi
          • Prov 2003-04-10 i Bakteriologi
        • Odla bakterier
          • Instuderingsfrågor i Mikrobiologi: Bakteriell tillväxt
          • Instuderingsfrågor i Mikrobiologi: Bakteriers livsbetingelser
          • Prov 2008-12-18 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
          • Prov 2008-05-26 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
          • Prov 2007-05-31 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
          • Prov 2007-05-22 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
          • Prov 2005-12-09 i Bakteriers livsbetingelser, Kemoterapi och Virologi
          • Prov 2004-05-17 i Bakteriers livsbetingelser m.m. samt virologi
          • Prov 2004-12-03 i Bakteriers livsbetingelser m.m. samt virologi
        • Kemoterapi
          • Instuderingsfrågor i Mikrobiologi: Kemoterapi
          • Prov 2009-12-14 i Kemoterapi
          • Prov 2008-12-18 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
          • Kort förhör 2008-11-27: Kemoterapi & bakteriers cellulära strukturer
          • Prov 2008-05-26 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
          • Prov 2007-05-31 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
          • Prov 2007-05-22 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
          • Prov 2005-12-09 i Bakteriers livsbetingelser, Kemoterapi och Virologi
        • Virologi
          • Instuderingsfrågor i Mikrobiologi: Virologi
          • Prov 2008-12-18 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
          • Prov 2008-05-26 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
          • Prov 2007-05-31 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
          • Prov 2007-05-22 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
          • Prov 2005-12-09 i Bakteriers livsbetingelser, Kemoterapi och Virologi
          • Prov 2004-05-17 i Bakteriers livsbetingelser m.m. samt virologi
          • Prov 2004-12-03 i Bakteriers livsbetingelser m.m. samt virologi
      • Pedagogiska resurser på nätet
    • Naturkunskap A
      • Kursscheman
        • Kursschema Naturkunskap A, Nv1A ht2006
      • Lektioner
        • Introduktion
          • Introduktion till NkA
        • Livet, universum och allting
          • Universums historia
          • Människan i universum
          • Människans strålningsmiljö
        • Ekologi
          • Ekosystem. Ämnen och energi i omlopp
          • Klimatets inverkan på ekosystemet
          • Ämnenas kretslopp
          • Skogen som ekosystem (NkA)
          • Sjön som ekosystem (NkA)
          • Havet som ekosystem (NkA)
        • Energi
          • Energi­omvandlingar
          • Människan utvinner energi
        • Miljö
          • Miljögifter
          • Östersjön och miljön (NkA)
          • Reningsverket (NkA)
      • Gamla prov
        • Slutprov o.dyl.
          • Slutprov ht2006 i NkA
          • Slutprov 2004-06-07 i NkA
        • Ekologi
          • Instuderingsfrågor i Naturkunskap A: Ekologi
          • Prov 2006-11-10 i Ekologi
          • Prov 2003-11-11: Universum, energi och ekologi
        • Energi
          • Instuderingsfrågor i Naturkunskap A: Energi
          • Prov 2005-02-17: Universum och energi
        • Miljö
          • Instuderingsfrågor i Naturkunskap A: Miljölära
        • Livet, universum och allting
          • Instuderingsfrågor i Naturkunskap A: Människan och universum
          • Prov B 2006-09-18: Människan i universum
          • Prov A 2006-09-18: Människan i universum
          • Prov 2005-02-17: Universum och energi
      • Pedagogiska resurser på nätet
  • För lärare
    • Flippa ditt klassrum!
    • Wikipedia som läromedel
    • Studieteknik
  • Om...
    • Välkommen!
    • Sekretess
    • Pedagogiska resurser på nätet
    • Om dessa sidor
      • Web 2.0
      • Källkritik
    • Copyright
    • Kontakta mig
    • Tabeller och formler
      • Enheter och konstanter
      • Omvandlingsfaktorer
  • Sök 🔍

Biologi 1

  • Kursscheman
    • Övergripande veckoplanering Biologi 1
    • Kursschema Biologi 1, NA22cd 2022–2023
    • Kursschema Biologi 1, NA16bb 2016-2017
    • Kursschema Biologi 1, NA2aid p1-2015-2016
    • Kursschema Biologi 1, Na1D 2012-2013
    • Kursschema Biologi 1, NA1:a, p2 2011-2012
    • Kursschema Biologi 1, NA1:a, p1 2011-2012
  • Lektioner (videogenomgångar)
    • Introduktion
      • Introduktion till Biologi 1
    • Cellbiologi
      • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Cellbiologi (Biologi 1)
      • Cellteorin (Biologi 1)
      • Hur får organismer kol och energi?
      • Tre typer av celler
      • Cellens byggnad
      • Några olika celltyper och cellstrukturer
    • Cellgenetik
      • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Cellgenetik
      • DNA-molekylens struktur och funktion (Biologi 1)
      • Proteinsyntesen I: Transkription
      • Proteinsyntesen II: Hur mRNA-molekylen mognar
      • Proteinsyntesen III: Translation
      • Hur proteinsyntesen regleras
      • Arvsanlag
      • Hur DNA-molekylen kopieras (replikeras)
      • Mutationer
      • Mitos
      • Meios
      • Syntes av DNA, RNA och proteiner
      • Kromosomer. Hur gener uttrycks.
      • RNA-molekylerna
    • Klassisk genetik
      • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Klassisk genetik
      • Klassisk genetik. Monohybrid klyvning
      • Dihybrid klyvning
      • Kopplade alleler
      • Intermediär och kodominant nedärvning
      • Könsbunden nedärvning
      • Recessiva autosomala sjukdomar
      • Dominanta autosomala sjukdomar
      • Populationsgenetik: Hardy-Weinbergs lag
      • Genetikens möjligheter: Avel och växtförädling
      • Recessiva och dominanta mutationer. Kön
    • Evolution och systematik
      • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Evolution och systematik
      • Introduktion till evolutionen
      • Evolutionens grundpelare
      • Bevis för evolutionen
      • Konvergent (och divergent) evolution
      • Samevolution
      • Stabiliserande, riktat och disruptivt urval
      • Artbildning och utdöende
      • Hur man bygger ett släktträd (klassificering av organismer)
      • Livets historia på ett år
      • Hur livet uppstod
      • Organismvärldens indelning
      • Växternas systematik
      • Djurens systematik
      • Ryggsträngsdjurens systematik
      • Människans evolution
      • (inaktuella)
        • Evolutionen längs en linje
        • Bakterier och arkéer
        • Protister och svampar
        • Förökning
    • Etologi och beteendeekologi
      • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Etologi och beteendeekologi
      • Generna styr beteendet
      • Nyckelretningar
      • Inlärning
      • Kommunikation
      • Färgteckning
      • Evolutionärt stabila strategier. Social organisation
      • "The Battle of the Sexes": Sex myter om sex
      • (inaktuella)
    • Ekologi
      • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Ekologi
      • Ekosystem. Abiotiska och biotiska faktorer
      • Näringskedjor och näringsvävar
      • Energiflödet i ekosystemet
      • Vattnets kretslopp
      • Kolets kretslopp
      • Kvävets kretslopp
      • Fosforns kretslopp
      • Populationer: Storlek och tillväxt
      • Samhällsekologi: Att leva tillsammans
      • Hur ett samhälle utvecklas: Ekologisk succession
      • Från berggrund till förna: Skogen som ekosystem
      • Sjön som ekosystem
      • Havet som ekosystem
      • Klimat & biom
      • (inaktuella)
    • Värld att bevara
      • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Värld att bevara
      • Luften vi andas
      • Miljögifter och nedskräpning
      • Ekosystemtjänster
      • Biologisk mångfald
      • Övergödning
      • Reningsverket
      • Östersjön och miljön
  • Laborationer och övningar
    • Introduktion
      • Att skriva lab­brap­por­ter i bio­lo­gi/ke­mi/na­tur­kun­skap
      • Vid vilken salthalt flyter ett ägg?
      • Ändras storleken på ett äggs luftficka när ägget åldras?
    • Cellbiologi
      • Försök med celler
      • Demonstration: Separation av cellens beståndsdelar
    • Cellgenetik
      • Begreppskarte­tävling: Kromosomer och DNA-replikation
      • Preparation av DNA från banan
      • Mitos hos lök
      • Övning i proteinsyntes - med Lego!
      • Brottsplats: Polhem
    • Evolution och systematik
      • Modellförsök – evolution hos björkmätare
      • Artikelanalys: Evolution idag
      • Gör ett klass-släktträd
      • Ett släktträd från Cytokrom C
      • Systematiktävling
      • Evolutionsuppgift: Livet 50 miljoner år efter människan
    • Etologi
      • Undersökning av skolans ägg- och fågelsamling
      • Bofinkens revirbeteende
    • Ekologi
      • Demonstration: Cellandning hos gula ärtor
      • Ekologi-simuleringar
      • "Ekosystemburk": En egen biosfär
      • Holmbergska trädgården om hösten
    • Värld att bevara
      • Miljövänligt hemma?
      • Undersökning av en "lavlinje" i stadsparken
  • Gamla prov
    • Slutprov o.dyl.
      • Repetera inför ditt slutprov i Biologi 1
      • Slutprov i Biologi A ht2006
      • Slutprov 2004-06-01 i Biologi A för Nv1A
    • Cellbiologi
      • Vad kan du om Cellbiologi?
      • Instuderingsfrågor i Biologi 1: Grundläggande cellbiologi
      • Prov 2016-10-27 i Cellbiologi, Cellens genetik och Klassisk genetik
      • Förhör 2011-09-08 i Cellbiologi
      • Prov 2004-04-28 i Cellbiologi och genteknik, Nv1A
    • Cellgenetik
      • Vad kan du om Cellgenetik?
      • Instuderingsfrågor i Biologi 1: Cellgenetik
      • Prov 2016-10-27 i Cellbiologi, Cellens genetik och Klassisk genetik
      • Prov 2013-05-17 i Etologi och beteendeekologi samt Cellgenetik
      • Prov 2008-10-14 i Cellgenetik
      • Prov 2004-04-28 i Cellbiologi och genteknik, Nv1A
      • Prov 2002-01-17 i Cellgenetik för Nv2A
      • Prov 2001-05-08 i Cellbiologi och Cellgenetik för Nv2M
    • Klassisk genetik
      • Vad kan du om Klassisk genetik?
      • Instuderingsfrågor i Biologi 1: Klassisk genetik
      • Prov 2016-10-27 i Cellbiologi, Cellens genetik och Klassisk genetik
      • Prov 2012-01-30 i Klassisk genetik och Evolutionsteori
      • Prov 2008-11-28 i Klassisk genetik
      • Prov 2004-05-24 i klassisk genetik för Nv1A
    • Evolution och systematik
      • Vad kan du om Evolution och systematik?
      • Instuderingsfrågor i Biologi 1: Evolution och systematik
      • Prov 2017-03-02 i Etologi, beteendeekologi och grundläggande ekologi (plus människans evolution)
      • Prov 2016-12-15 i Evolution och systematik
      • Prov 2012-01-30 i Klassisk genetik och Evolutionsteori
      • Prov 2009-03-24 i Evolution och Systematik
      • Prov 2008-11-14 i Evolution och Systematik
      • Prov 2006-10-16 i Evolution
      • Prov 2006-10-09 i Evolution
      • Prov 2004-02-04 i Evolutionsteori
    • Etologi och beteendeekologi
      • Vad kan du om Etologi och beteendeekologi?
      • Instuderingsfrågor i Biologi 1: Etologi och beteendeekologi
      • Prov 2017-03-02 i Etologi, beteendeekologi och grundläggande ekologi (plus människans evolution)
      • Prov 2013-05-17 i Etologi och beteendeekologi samt Cellgenetik
      • Prov 2012-03-09 i Etologi och beteendeekologi
      • Prov 2006-11-23 i Etologi för Nv3A & Nv3B
      • Prov 2001-10-12 i evolution och etologi
    • Ekologi
      • Vad kan du om Ekologi?
      • Instuderingsfrågor i Biologi 1: Ekologi
      • Prov 2017-04-27 i Ekologi och miljökunskap
      • Prov 2017-03-02 i Etologi, beteendeekologi och grundläggande ekologi (plus människans evolution)
      • Prov 2012-10-19 i Ekologi
      • Prov 2012-06-11 i Ekologi och Miljökunskap
      • Prov 2008-09-26 i Ekologi
    • Värld att bevara
      • Vad kan du om Miljökunskap ("Värld att bevara")?
      • Instuderingsfrågor i Biologi 1: Värld att bevara
      • Prov 2017-04-27 i Ekologi och miljökunskap
      • Prov 2012-06-11 i Ekologi och Miljökunskap
      • Prov 2006-12-15: Energi och miljö
  • Pedagogiska resurser på nätet

Administration

  • Glömt lösenordet?
  • Glömt användarnamnet?

Lektioner (vi­deo­ge­nom­gång­ar) i Biologi 1

IntroduktionIntroduktion

Cellbiologi
Cellbiologi

Cellgenetik
Cellgenetik

Klassisk genetik
Klassisk genetik

Evolution och systematik
Evolution och systematik

Etologi och beteendeekologi
Etologi och beteendeekologi

Ekologi
Ekologi

Värld att bevara
Värld att bevara

Creative Commons License Copyright © textmaterial 2001-2023 ME undervisning AB & Magnus Ehinger
Copyright © bilder och filmer, respektive upphovsman | Sekretess | Kontakt