Magnus Ehingers undervisning

Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Biologi 1

Administration

Några olika celltyper och cellstrukturer

Artikelindex

När du har gått igenom den här sidan ska du ha lärt dig

  • vad som kännetecknar eukaryota celler
  • vad som kännetecknar djur- resp. växtceller
  • ge exempel på djur- och växtceller
  • vad mitokondrien har för funktion
  • vad kloroplasten har för funktion
  • hur kromosomer ser ut i celler
  • vad som kännetecknar bakterieceller
  • ge exempel på någon bakterie

En schematisk eukaryot cell

Viktiga strukturer i en eukaryot cell:

  • Cellkärna (2)
  • Mitokondrie (9)
  • Kromatin (DNA, i cellkärnan)
  • Endoplasmatiskt nätverk (ER) (5)
  • Ribosomer (3)
  • Golgiapparaten (6)
  • Cellmembran (omsluter cellen)

En schematisk eukaryot cell. En schematisk eukaryot cell.

 


En eukaryot cell: Amoeba proteus

Lägg märke till pseudopodierna (utskotten)

Man kan också se dess cellkärna och ett flertal lysosomer

Amoeba proteus. Amoeba proteus.

Proteus” var en grekisk gud, som kunde anta vilken form som helst.

Amoeba proteus lever på ruttnande växtdelar, på botten av sötvattensdammar


Cell från majsplanta

I den här bilden kan man se bl.a.:

  • Cellkärna
  • Kloroplaster
  • Stärkelselager (ev. vakuol?)

 


Växtcell

I den här bilden är kloroplasterna och cellväggen särskilt tydliga.

Växtcell (kloroplaster och cellvägg). Växtcell (kloroplaster och cellvägg).


Kloroplasten

Bilden visar en transmissionselektronmikroskop-bild (TEM-bild) av en kloroplast.

Tylakoider

Tylakoiderna syns tydligt på den här bilden

Tylakoider är starkt veckade membranstrukturer

På dessa membran sker fotosyntesen!

Kloroplast (TEM-bild). Kloroplast (TEM-bild).


Mitokondrien

Mitkondrie (TEM-bild). Mitkondrie (TEM-bild). Också detta är en transmissionselektronmikroskop-bild.

Cristae – den starkt veckade strukturen, där cellandningen sker – syns tydligt

”Cellandning” = omvandling av kemisk energi till ”användbar” energi

Man brukar säga att mitokondrien är cellens "kraftverk".


Ett sjöborreembryo på tvåcellsstadiet

Ett sjöborreembryo på tvåcellsstadiet. Ett sjöborreembryo på tvåcellsstadiet.

 

Sjöborrar är, genetiskt och embryologiskt, mycket välstuderade varelser

Varför? Därför:

  • Cellerna är stora
  • De är lätta att arbeta med
  • De är inte sjukdomsframkallande
  • De finns i stor mängd utanför Woods Hole , som kan betraktas som "Bostons badkar" – d.v.s. dit forskarna på Harvard beger sig för att ta sig ett dopp om somrarna. Och för att forska lite till , förstås! ;-)

Eukaryot celldelning (Allium cepa )

Bilden visar celler från rotspetsar av sättlök (Allium cepa ), som färgats in med acetoorcein.

Mitos (celldelning) i rotspetsar av lök, <i>Allium cepa</i>. Mitos (celldelning) i rotspetsar av lök, Allium cepa.

Man kan urskilja celler i interfas, profas, metafas och anafas.


En schematisk bakteriecell

En schematisk bakterie. En schematisk bakterie.


Escherichia coli

E. coli (SEM-bild). E. coli (SEM-bild).

”Koliforma” = avlånga

Namnet kommer av ”kolon” = tunntarmen

Kallas också tarmbakterier


Bakteriell celldelning

E. coli som delar sig. E. coli som delar sig.

Bilden visar en E. coli -cell som delar sig.

 

 

Också intressant: