Magnus Ehingers undervisning

Videogenomgång (flippat klassrum)

Skog har inte alltid funnits i Sverige

Efter att inlandsisen drog sig tillbaka:

1. Först lavar, mossor
2. Sedan ris, buskar
3. Sist träd.
   1. Vide, asp, björk, ek, bok, tall söderifrån
   2. Gran, gråal norrifrån (nordost)

Växtskikt i skogen: Trädskikt, buskskikt, fältskikt och bottenskikt

Växtskikt i skogen

1. Trädskikt
2. Buskskikt
3. Fältskikt (ormbunkar, gräs, örter, ris)
4. Botten- eller markskikt (mossor, lavar, svampar)

Markskikt i lövskogen

Förna

• Döda växt- och djurdelar, som samlas på markytan

Humus

• Nedbrutna växt- och djurdelar (kan ej längre urskilja enskilda individer)

Opåverkad mineraljord (t.ex. morän)

Jordmåner

Jordmån = de översta markskikten i en skog

Påverkas av biotiska och abiotiska faktorer

Markgeologer har identifierat många olika typer av jordmåner. Vi kan dock förenkla lite, och koncentrera oss på två huvudtyper: Brunjord och podsol.

Brunjordsprofil.

Podsolprofil.

Lager i brunjorden.

Lager i podsoljorden.

Hur bildas brunjord?

Förnan bryts snabbt ner av daggmaskar och bakterier

Maskarna blandar runt humusämnena med mineraljorden; bildar mull

Detta medför att det inte bildas någon tydlig gräns mellan humus, mull & mineraljord

Lägg märke till var humus, mull & mineraljord finns i bilden!

Hur bildas podsol?

När barr bryts ner, frigörs syror

• Daggmaskar, många bakterier trivs ej i sur miljö
• Det bildas ett humuslager under förnan

Regnet lakar ur syran ur barren

Syran lakar ur järn- och aluminiumjoner i jorden, som avfärgas. Det bildas blekjord

• Lägg märke till var blekjorden finns i bilden ovan till höger!

Längre ner i jorden stiger pH

Järn- och aluminiumjonerna faller ut, och jorden rostfärgas. Det bildas rostjord.

• Lägg märke till var rostjorden finns i bilden ovan till höger!