Från berggrund till förna: Skogen som ekosystem

Från berggrund till förna. Skogen som ekosystem.Videogenomgång (flippat klassrum)

Skog har inte alltid funnits i Sverige

Efter att inlandsisen drog sig tillbaka:

  1. Först lavar, mossor
  2. Sedan ris, buskar
  3. Sist träd.
    1. Vide, asp, björk, ek, bok, tall söderifrån
    2. Gran, gråal norrifrån (nordost)

Växtskikt i skogen

Växtskikt i skogen: Trädskikt, buskskikt, fältskikt och bottenskikt. Växtskikt i skogen: Trädskikt, buskskikt, fältskikt och bottenskikt.

  1. Trädskikt
  2. Buskskikt
  3. Fältskikt (ormbunkar, gräs, örter, ris)
  4. Botten- eller markskikt (mossor, lavar, svampar)

Markskikt i lövskogen

Förna

  • Döda växt- och djurdelar, som samlas på markytan

Humus

  • Nedbrutna växt- och djurdelar (kan ej längre urskilja enskilda individer)

Opåverkad mineraljord (t.ex. morän)

Berggrund, jordart och jordmån

Berggrunded påverkar jordartens egenskaper, som i sin tur påverkar jordmånens egenskaper.Berggrunden påverkar jordartens egenskaper, som i sin tur påverkar jordmånens egenskaper.

 
Berggrund
  • Det fasta, i princip ogenomträngliga stenmaterial som jordart och jordmån vilar på.

Jordart

  • Består av mindre partiklar, men inga eller mycket få levande organismer.

Jordmån

  • Består av mindre partiklar, med mer eller mindre organiskt material inblandat, samt marklevande organismer.

Bergarter

Två huvudtyper: Magmatiska och sedimentära

Magmatiska bergarter

Bildas av smält magma, som stelnat och pressats upp mot jordytan.

"Hårda", det vill säga svårvittrade bergarter.

Granit är ett exempel på en magmatisk bergart.Granit är ett exempel på en magmatisk bergart. Gnejs innehåller samma mineral som granit, men har på grund av geologiska processer fått ett "randigt" utseende.Gnejs innehåller samma mineral som granit, men har på grund av geologiska processer fått ett "randigt" utseende.

Sedimentära bergarter

Söndersmulade mineraler packas samman under lång tid och högt tryck.

”Mjuka”, lättvittrade.

Sandstensklippa nära Stadtroda, Tyskland.Sandstensklippa nära Stadtroda, Tyskland. Lunds domkyrka är till stora delar byggd i sandsten.Lunds domkyrka är till stora delar byggd i sandsten.

Gotlands raukar – här den så kallade Hoburgsgubben – består av hårdare kalksten som blivit kvar när mjukare kalksten eroderat bort.Gotlands raukar – här den så kallade Hoburgsgubben – består av hårdare kalksten som blivit kvar när mjukare kalksten eroderat bort.

Jordarter

Två typer av jordarter: Mineraljord och organogen jord.

Mineraljord

Bildas när berggrunden vittrar.

Sorterad (består av partiklar med likadan storlek):

  • Lerjord
  • Sandjord
  • Grus

Osorterad (består av partiklar av olika storlekar):

  • Morän
Morän är en vanlig osorterad jordart i Sverige.Morän är en vanlig osorterad jordart i Sverige. Torv från ett stycke torvmark.Torv från ett stycke torvmark.

Organogen jord

Bildas av ofullständigt nedbrutet organiskt material.

Exempel:

  • Torv
  • Dy
  • Gyttja

Jordmåner

Jordmån = de översta markskikten i en skog.

Påverkas av biotiska och abiotiska faktorer.

Jordmånen påverkas både av biotiska och abiotiska faktorer.Jordmånen påverkas både av biotiska och abiotiska faktorer.

Markgeologer har identifierat många olika typer av jordmåner. Vi kan dock förenkla lite, och koncentrera oss på två huvudtyper: Brunjord och podsol.

Brunjord

Brunjordsprofil i Tjeckien.Brunjordsprofil i Tjeckien. En schematisk brunjordsprofil.En schematisk brunjordsprofil.

Finns på kalkhaltig berggrund med finkornig jordart. Klimatet: Relativt hög temperatur, som gynnar nedbrytningen. Relativt lite nederbörd.

Hur bildas brunjord?

Förnan bryts snabbt ner av daggmaskar och bakterier

Maskarna blandar runt humusämnena med mineraljorden; bildar mull

Detta medför att det inte bildas någon tydlig gräns mellan humus, mull & mineraljord

Lägg märke till var humus, mull & mineraljord finns i bilden!

Humuspartiklar buffrar markens pH

Humuspartiklar är mycket små, vilket medför att de får stor yta.

Positiva joner binder till humuspartiklarna.

Vid surt regn:

  • Viktiga metalljoner lakas ur!
  • Ex. magnesium (Mg2+) behövs till växternas klorofyll.

Surt regn lakar ut viktiga metalljoner ur marken.Surt regn lakar ut viktiga metalljoner ur marken.

Podsoljord

Podsolprofil från södra Schwarzwald, Tyskland.Podsolprofil från södra Schwarzwald, Tyskland. En schematisk podsolprofil.En schematisk podsolprofil.

Finns på kalkfattug berggrund med grovkornig jordart (och färre buffrande humuspartiklar). Klimatet: Relativt låg temperatur, längre norrut på jordklotet.

Hur bildas podsol?

När barr bryts ner, frigörs syror

  • Daggmaskar, många bakterier trivs ej i sur miljö
  • Det bildas ett humuslager under förnan

Regnet lakar ur syran ur barren

Syran lakar ur järn- och aluminiumjoner i jorden, som avfärgas. Det bildas blekjord

  • Lägg märke till var blekjorden finns i bilden ovan till höger!

Längre ner i jorden stiger pH

Järn- och aluminiumjonerna faller ut, och jorden rostfärgas. Det bildas rostjord.

  • Lägg märke till var rostjorden finns i bilden ovan till höger!