Magnus Ehingers undervisning

— Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete med mera.

Videogenomgång (flippat klassrum)

Sjön som ekosystem

  1. Tillståndet i en sjö speglar miljön i omgivningen!
  2. Kompensationsnivån
    1. Under denna är det för mörkt för fotosyntes
    2. Fotosyntesen kan inte kompensera för cellandningens förbrukning av näringsämnen
    3. Endast bakterier & djur lever under kompensationsnivån.
    4. Syrebrist: När inte vattnet blandas om ordentligt
      1. Ingen ny syrgas produceras ju under kompensationsnivån!
    5. Mineralämnen som frigörs under kompensationsnivån är viktiga för livet ovanför
  3. Tre zoner i sjön
    1. Strandzonen
      1. Rikast växtliv
      2. Övervattensväxter
        1. Vass, kaveldun m.fl.
      3. Flytbladsväxter
        1. Näckrosor, Andmat
      4. Undervattensväxter
        1. Notblomster (endast blommorna når upp över vattenytan)
    2. Djupbottenzonen
      1. Ligger under kompensationsnivån
      2. Växter & alger saknas
    3. Fritt vatten
      1. Planktonalger
      2. Djurplankton
      3. Fiskar

Oligotrofa (näringsfattiga) och eutrofa (näringsrika) sjöar

Djupasjön i Gislaveds kommun i Småland, Sverige.Djupasjön i Gislaveds kommun i Småland, Sverige.

  1. Oligotrof sjö (näringsfattig)
    1. Barrskog
    2. Näckrosor
    3. Notblomster (enbart i näringsfattiga sjöar)
  2. Eutrof (näringsrik) sjö
    1. Bladvass
    2. Inte mycket skog
    3. Åkermark

Krankesjön i Lunds kommun är en typiskt eutrof sjö.Krankesjön i Lunds kommun är en typiskt eutrof sjö.

  1. Varför är sjöarna olika näringsrika?
    1. Abiotiska faktorer!
    2. Näringsfattig sjö
      1. Omges av barrskog
      2. När barren bryts ner frigörs syror, ger lågt pH
    3. Näringsrik sjö
      1. Omges av näringsrika, kalkhaltiga jordar
      2. Övergödningsproblem!
  2. Hur ser sjöarna ut?
    1. Näringsfattig sjö
      1. Strandzon
        1. Gles växtlighet
      2. Två olika s.k. secchiskivor för att mäta siktdjup. Två olika s.k. secchiskivor för att mäta siktdjup. Stort siktdjup
        1. Få plankton
      3. Dybildning
        1. Humusämnen (ofullst. nedbruten förna från skogen) samlas på botten av sjön
    2. Näringsrik sjö
      1. Strandzon
        1. Tät växtlighet
          1. Vass
          2. Kaveldun
          3. Andmat
          4. Gul Iris
      2. Litet siktdjup
        1. Mycket plankton
          1. Blågröna alger
          2. Djurplankton
      3. Gyttjebildning
        1. Bildas av sjöns eget djur- och växtliv
      4. Rikt fågelliv
  3. Försurade sjöar
    1. Problem i sjöar i södra Sverige (Öland, Gotland, Skåne undantaget p.g.a. mycket kalk i jorden)
    2. Siktdjupet ökar
    3. Vitmossa i strandkanten
    4. Kräftdjur, snäckor försvinner
    5. Kalkning av sjöar
      1. Inte metallisk kalk tillsätts, utan kalciumkarbonat, CaCO3!
      2. Kalkningen måste upprepas med 2-3 års mellanrum