De abiotiska faktorerna
Ljus
Endast en liten del av all strålning är synligt ljus.
- Ju kortare våglängd, desto mer energirikt.
Indelning av det elektromagnetiska spektrumet.
Växter för kamp om att komma närmast ljuset.
- Jämför träden i en regnskog – ganska dunkelt på marken!
Ljuset når inte så långt ner i vatten.
- Under en viss nivå (kompensationsnivån) i vattnet kan ingen fotosyntes ske.
Temperatur
Jordens temperatur varierar normalt från –60°C som kallast till +45°C som varmast.
Särskilda problem att lösa:
- Hur klara temperaturer under fryspunkten?
- Hur klara höga temperaturer, och behålla vatten?
Jämnvarma varelser betalar ett "energipris":
- Måste äta mer eller mindre hela tiden för att inte dö.
Växelvarma varelser betalar ett "aktivitetspris":
- Kan inte vara aktiva när temperaturen är för låg.
Vind
Ökar avdunstningen.
Sänker temperaturen.
Växter i vindpinade områden "kryper", och har läderartade blad (förstärkta med tjockt vaxlager).
Vatten
Vatten är en livsnödvändig resurs.
Avdunstning ⇒ måste kontinuerligt fyllas på:
- Vaxskikt, skal, yttre skelett, hud förhindrar uttorkning
Vinter ⇒ både torka & näringsbrist.
Mikroklimat
Klimatskillnader inom små områden:
- Varm skogsglänta vs. mossig skogsskugga.
- Dalgång vs. kulle (höjd).
Klimatzoner
Klimatzoner kan delas in på många olika sätt, beroende på hur detaljerat man vill göra det. Detta är en indelning:
| Klimatzon | Medeltemperatur |
| Polarklimat | < 10 °C över hela året |
| Tundra | < 10 °C över hela året, minst en månad över 0 °C |
| Subarktiskt klimat | Minst 1, max 3 månader med > 10 °C |
| Tempererat klimat | |
| Subtropiskt klimat | Åtta månader > 10 °C, kallaste månaden 2–13 °C |
| Tropiskt klimat | Alla tolv månader > 18 °C |
Biom
Jordens biom.
| Inlandsis, polaröken | Macchia | Savann | |||
| Tundra | Monsunskog | Skogssavann | |||
| Taiga | Öken | Subtropisk torrskog | |||
| Tempererad lövskog | Öken och torr buskmark | Tropisk regnskog | |||
| Tempererad grässlätt | Torr grässlätt | Alpin tundra | |||
| Subtropisk regnskog | Halvöken | Bergsskog |
Regnskog
Regn varje dag.
Träden är gröna året om.
Konkurrens om ljus ⇒ höga träd.
Lianer.
Epifyter (växter som växer på andra växter).
- En del ormbunksväxter.
- ananasväxter.
- orkidéer.
Gångbro högt ovan marken i Malaysias regnskog.
Destruenter lever i trädtoppar:
- Näringsämnen når knappt marken ⇒ jorden är näringsfattig.
- Regnskogen extra känslig för skövling.
Stor artrikedom.
Savann
Elefanter i Masai Mara, Kenya.
Två årstider:
- En mycket lång, torr period ("sommar").
- En mycket regnig period ("vinter").
Gräsmark, glest med träd.
Gräsätare!
Afrikanska savannen:
- Antilop
- Buffel
- Zebra
Stäpp
Grässlätter, torrare än savannerna.
Nordamerikanska prärien: Bison.
Idag: Odlingsmark eller betesmark.
Bison på den nordamerikanska prärien.
Saguarokaktusar i Sonoraöknen på gränsen mellan USA och Mexiko.
Öken
Mycket torrt, varmt – regn endast ibland.
Växter saknar blad (kaktusar):
- Stammen är grön = har förmåga till fotosyntes.
Djur måste hushålla med vatten.
- Nattaktiva.
- Koncentrera urin.
- Avföringen nästan vattenfri.
Macchia
Macchia (maquis) på Korsika.
Busklandskap kring medelhavet.
Uppkommit genom skövling & bete för får & getter.
Lövskog
Lövskog i New Jersey, USA.
(Varmtempererad lövskog.)
Träden fäller bladen på hösten.
Idag: Mycket jordbruksmark ⇒ s.k. kulturstäpp.
Barrskog
(Kalltempererad barrskog, Taiga).
Norr om lövskogen.
Träden behåller sina blad (barr) om vintern.
- Kraftigt vaxlager skyddar från uttorkning.
Barrskog (Sverige).
Tundravegetation i Sarek.
Tundra
Fattigt på nederbörd.
Kallt.
Tjäle (isbildning i marken) är permanent = permafrost.
P.g.a. permafrost kan träd ej växa på tundran.
