Magnus Ehingers under­visning

— Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

cellbiologiUppgift

Cellmembranet är en oljeliknande hinna, som så att säga avgränsar cellen från resten av omvärlden. Det fungerar som ett semipermeabelt membran, vilket betyder att vissa ämnen kan passera fritt över (genom) membranet, medan andra ämnen inte kan passera. I ett cellmembran passerar vatten genom aquaporiner medan opolära molekyler som t.ex. syrgas kan passera fritt genom membranet. Detta gör att cellerna blir väldigt känsliga för osmotiskt tryck. Ni ska i ett modellförsök se hur celler påverkas av osmotiskt tryck.

En dialysslang är också semipermeabel. I den typ av dialysslang som vi ska använda kan vatten passera fritt genom slangväggen, men inte större molekyler som exempelvis socker (sackaros).

Utförande

  1. Bered en stark sockerlösning (du bestämmer själv hur stark). Väg upp en viss mängd socker, och lös i vatten. Anteckna koncentrationen i %.
  2. Knyt ihop ena änden av en dialysslang.
  3. Häll i lite av din sockerlösning i dialysslangen, och tillsätt lite karamellfärg av valfri kulör.
  4. Knyt ihop dialysslangen i den andra änden också. Undvik att få bubblor i slangen.
  5. Lägg märke till hur ”spänd” dialysslangen känns. För ett bra resultat, skall den kännas ganska slapp. Du skall också väga den, och anteckna hur mycket den väger.
  6. Lägg dialysslangen i en bägare med avjonat vatten.
  7. Tag upp den och väg den 1, 2, 3, 5, 10 och 20 minuter. Under tiden kan du börja skissera på din labrapport.
  8. Hur känns slangen vid slutet av försöket?
  9. Sätt av vikten mot tiden i ett diagram. Diskutera vad som sker med vattnet i slangen, och varför.

Redogörelse 

Till denna laborationen skall du skriva en fullständig labredogörelse. Den skall i vanlig ordning innehålla Försättsblad, Inledning, Material och metoder, Resultat och Diskussion. I resultatdelen skall diagrammet över vikt/tid från försök 1 och bilder (teckningar) av de olika cellerna vara med. Diskussionsdelen skall innehålla svar på på frågorna som ställs ovan, samt förklaringar till varför cellerna ser ut som de gör. Och så tänkvärda felkällor, förstås! ?

Tillkännagivande

Den här laborationen har jag inte kommit på själv, utan ursprungligen läst om i Brynhildsen m.fl.: Lärarhandledning Insikt Biologi 2, Natur och Kultur, Stockholm 2013. Jag har dock skrivit om den och anpassat efter mina egna behov.