Videogenomgång (flippat klassrum)
Celler bygger upp vävnader
- Vävnader bygger upp organ, som bildar organsystem
Fyra typer av primär vävnad
- Epitelvävnad
- Stödjevävnad (bindväv)
- Muskelvävnad
- Nervvävnad
1. Epitelvävnad
Täcker kroppens ytor (hud och slemhinnor)
- Tätt packade celler
- Skyddar mot
- mekaniska skador
- vätskeförlust
- mikroorganismer
Epitelvävnad i huden
Består av flera lager kraftigt epitel, som ger kroppen skydd.
Hudens tre lager
- Överhud
- Läderhud
- Underhud
Annan epitelvävnad
Tarmar och blodkärl
- Endast ett lager epitelceller
 Tarmens epitelium är det slingrande lagret med celler allra överst i bilden. |
 Lungepitelets cilier sitter tätt, tätt allra överst i bilden. |
Lungornas yta
- Epitelceller med cilier
- Piskande rörelse ⇒ slem där bakterier & damm fastnat transporteras upp och bort
2. Stödjevävnad (bindväv)
Nätverk av celler + grundsubstans
- Grundsubstans: Organiskt material (protein, ofta kollagen) och oorganiskt (vatten eller mineral)
Binder samman och stöttar organ
Lucker och fibrös bindväv
Lucker (porös) bindväv
- Glesa proteinfibrer
- Fyller ut utrymme mellan organ
 I lucker bindväv är det glest mellan proteinfibrerna (rosa). |
 I fibrös bindväv sitter proteinfibrerna mycket tätare. |
Fibrös bindväv
- Tätt packade proteinfibrer
- Senor, ledband
Ben
Kalciumsalter (t.ex. kalciumfosfat) inlagrade mellan kollagenfibrer ⇒ hårt
Brosk
Stötdämpande, i ytan mellan ben
Fettvävnad
Framför allt i underhuden
- Näringslager, isolering
Blod, lymfa
Grundsubstansen är flytande
3. Muskelvävnad
(a) Skelettmuskulatur; (b) glatt muskulatur och (c) hjärtmuskulatur. Skelettmuskulatur
- Viljestyrd
- Snabb rörelse & avslappning
Glatt muskulatur
- Icke viljestyrd
- Statiskt arbete
Hjärtmuskulatur
- Icke viljestyrd
- Regelbunden puls
4. Nervvävnad
Består av
- Nervceller
- Gliaceller
- Stödjande celler, ger underhåll till nervcellerna
Organsystem
Vävnaderna bygger upp organ, vilka i sin tur bildar hela system av organ. De organsystem vi ska titta på i kursen i Biologi 2 är:
