Sjukdomar i utsöndringssystemet

Urinvägsinfektion

Beror på bakterier i urinröret eller i urinblåsan.

• Vanligare hos kvinnor än hos män, på grund av kortare urinrör hos kvinnor.

Symtom:

• Känsla av ständig kissnödighet.
• Det svider när man kissar.
• Blod i urinen (ibland).

Blåskatarr

Urinvägsinfektion med feber.

Njurbäckeninflammation

Om blåskatarren får gå obehandlad.

• Kan ge bestående skador.

Behandling

Antibiotika.

De små, svarta stavformiga bakterierna i urinprovet tyder på en urinvägsinfektion.

Njursvikt

Njurarna slutar fungera – kan inte längre fullgöra sin uppgift.

• Orsak: Högt blodtryck, annan sjukdom.
• Kan leda till urinförgiftning

Behandling

Dialys

• Blodet leds till en yttre mekanisk "njure" som renar blodet.
• Måste utföras regelbundet!

Dialysmaskin.

Diabetes

Diabetes mellitus

Diabetes typ 1 och typ 2.

Förhöjd glukoshalt i blodet på grund av

• att det inte produceras tillräckligt mycket insulin (typ 1), eller
• känsligheten för insulin har reducerats (typ 2).

Symtom:

• Socker (glukos) i urinen.
• Större urinmängd (och ökad törst).
• Ökad trötthet.

Behandling:

• Rökstopp, avluta eventuell användning av tobak.
• Sund kost.
• Fysisk aktivitet.
• Injektion av insulin.

Diabetes insipidus

Brist på/minskad känslighet för hormonet ADH (antidiuretiskt hormon, vasopressin).

• Hög halt av ADH ⇒ Mer av primärurinen återtas i Henles slynga i njuren.
• För låg halt av ADH/minskad känslighet för ADH ⇒ Inte tillräckligt av primärurinen återtas ⇒ Extrem produktion av urin (upp till 20 l/dag)

Orsak: Hypofysens förmåga att göra ADH minskar på grund av skada eller genetisk defekt.

Behandling: Injektioner med syntetiskt ADH.