Hörsel och balans

Videogenomgång (flippat klassrum)

PDF-fil att fylla i tillsammans med videogenomgången finns på den här länken!

Några olika typer av "hörselorgan"

… eller egenligen "metoder att uppfatta vibrationer i omgivningen".

Daggmaskar har inga hörselorgan, men kan känna vibrationer i marken.

Vårtbitaren kan uppfatta ljud med hjälp av så kallade tympanalorgan på frambenen.

Fiskar (i det här fallet en guldfisk) kan uppfatta tryckförändringar i vattnet med hjälp av sitt sidolinjeorgan.

Amfibier, reptiler och fåglar har inga yttre öron, vilket syns tydligt på den här nandun.

Människans öra

Människoörats anatomi.

Ytteröra

Öronmussla

Fångar upp & formar ljudet
Hjälper oss att avgöra riktningen till ljudet

Hörselgång

Leder in ljudet till trumhinnan

Mellanöra

Trumhinna

Tunt membran, cirka 0,1 mm tjockt
Vibrerar med ljudvågorna i luften

Hammaren, städet och stigbygeln

Hammaren fäst i trumhinnan
”Slår” mot städet, som är fäst i stigbygeln
Ljudet förstärks
Stigbygeln fäst mot ett membran (ovala fönstret) i snäckan

Trumhåla och örontrumpet

Luftfyllt hålrum
Förbundet med svalget via örontrumpeten
Tryckutjämning – samma tryck på in- och utsida om trumhinnan

Inneröra

Snäcka

Vätskefylld kanal
Nervceller som uppfattar vibrationer i vätskan
Signalerna skickas via hörselnerven till hjärnan för tolkning

Båggångar

Vätskefyllda cirkulära kanaler i 90° mot varandra
Nervceller som uppfattar rörelser i vätskan
Signalerna skickas via balansnerven
Hjärnan tolkar huvudets rörelser

Hur snäckan fungerar

Snäckans anatomi. Ljudet kommer in via ovala fönstret

Via övre trappan, runt toppen på snäckan
Vidare till undre trappan, ut vid runda fönstret

Vid cortis organ i hinnsnäckan finns nervcellerna som uppfattar vibrationerna i vätskan.

När basilarmembranet vibrerar fyrar nervceller i hinnsnäckan av, och ljudet registreras i hjärnan via hörselnerven.

Snäckan delar upp ljudet i olika toner (frekvenser)

Uträtad modell av snäckan. Vid basilarmembranets tunnare del förstärks höga toner och vid dess tjockare del förstärks låga toner. Det gör att olika frekvenser registreras av olika nervceller, och hjärnan får en komplett ljudbild att tolka.

Hur båggångarna fungerar

Båggångarna är vätskefyllda, cirkulära kanaler

I båggångarna bas: En ampull med nervceller

Vad händer när huvudet vrids?

Vätskan i båggångarna hinner inte riktigt med
Nervcellerna i ampullen böjs, fyrar av
Rörelsen av huvudet registreras

När huvudet vrids åt ett håll hänger vätskan i båggången inte riktigt med. Ampullens cupula böjs av, vilket gör att nervceller i ampullen fyrar av, och huvudets rörelse registreras.