Magnus Ehingers under­visning

— Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Videogenomgång (flippat klassrum)

PDF-fil att fylla i tillsammans med videogenomgången finns på den här länken!

Hörsel och balansNågra olika typer av "hörselorgan"

… eller egenligen "metoder att uppfatta vibrationer i omgivningen".

Daggmaskar har inga hörselorgan, men kan känna vibrationer i marken.Daggmaskar har inga hörselorgan, men kan känna vibrationer i marken.

Vårtbitaren kan uppfatta ljud med hjälp av så kallade tympanalorgan på frambenen.Vårtbitaren kan uppfatta ljud med hjälp av så kallade tympanalorgan på frambenen.

Fiskar (i det här fallet en guldfisk) kan uppfatta tryckförändringar i vattnet med hjälp av sitt sidolinjeorgan.Fiskar (i det här fallet en guldfisk) kan uppfatta tryckförändringar i vattnet med hjälp av sitt sidolinjeorgan.

Amfibier, reptiler och fåglar har inga yttre öron, vilket syns tydligt på den här nandun.Amfibier, reptiler och fåglar har inga yttre öron, vilket syns tydligt på den här nandun.

Människans öra

Människoörats anatomi.Människoörats anatomi.

Ytteröra

Öronmussla

  • Fångar upp & formar ljudet.
  • Hjälper oss att avgöra riktningen till ljudet.

Hörselgång

  • Leder in ljudet till trumhinnan.

Mellanöra

Trumhinna

  • Tunt membran, cirka 0,1 mm tjockt.
  • Vibrerar med ljudvågorna i luften.

Hammaren, städet och stigbygeln

  • Hammaren fäst i trumhinnan.
  • ”Slår” mot städet, som är fäst i stigbygeln.
  • Ljudet förstärks.
  • Stigbygeln fäst mot ett membran (ovala fönstret) i snäckan.

Trumhåla och örontrumpet

  • Luftfyllt hålrum.
  • Förbundet med svalget via örontrumpeten.
  • Tryckutjämning – samma tryck på in- och utsida om trumhinnan.

Inneröra

Snäcka

  • Vätskefylld kanal.
  • Nervceller som uppfattar vibrationer i vätskan.
  • Signalerna skickas via hörselnerven till hjärnan för tolkning.

Båggångar

  • Vätskefyllda cirkulära kanaler i 90° mot varandra.
  • Nervceller som uppfattar rörelser i vätskan.
  • Signalerna skickas via balansnerven.
  • Hjärnan tolkar huvudets rörelser.

Hur snäckan fungerar

Ljudet kommer in via ovala fönstret

  • Via övre trappan, runt toppen på snäckan
  • Vidare till undre trappan, ut vid runda fönstret

Vid cortis organ i hinnsnäckan finns nervcellerna som uppfattar vibrationerna i vätskan.

När basilarmembranet vibrerar fyrar nervceller i hinnsnäckan av, och ljudet registreras i hjärnan via hörselnerven.När basilarmembranet vibrerar fyrar nervceller i hinnsnäckan av, och ljudet registreras i hjärnan via hörselnerven.

Snäckan delar upp ljudet i olika toner (frekvenser)

Uträtad modell av snäckan. Vid basilarmembranets tunnare del förstärks höga toner och vid dess tjockare del förstärks låga toner. Det gör att olika frekvenser registreras av olika nervceller, och hjärnan får en komplett ljudbild att tolka.Uträtad modell av snäckan. Vid basilarmembranets tunnare del förstärks höga toner och vid dess tjockare del förstärks låga toner. Det gör att olika frekvenser registreras av olika nervceller, och hjärnan får en komplett ljudbild att tolka.

Snäckans anatomi.Snäckans anatomi.

Hur båggångarna fungerar

Båggångarna är vätskefyllda, cirkulära kanaler.

I båggångarna bas: En ampull med nervceller.

Vad händer när huvudet vrids?

  • Vätskan i båggångarna hinner inte riktigt med.
  • Nervcellerna i ampullen böjs, fyrar av.
  • Rörelsen av huvudet registreras.

När huvudet vrids åt ett håll hänger vätskan i båggången inte riktigt med. Ampullens <em>cupula</em> böjs av, vilket gör att nervceller i ampullen fyrar av, och huvudets rörelse registreras.När huvudet vrids åt ett håll hänger vätskan i båggången inte riktigt med. Ampullens cupula böjs av, vilket gör att nervceller i ampullen fyrar av, och huvudets rörelse registreras.

Hur otolitorganen fungerar

Otolitorganen finns i hinnsäckar i förgården (mellan båggångarna och snäckan).

Otoliter + geléartad massa gör att nervcellernas sinneshår böjs.

  • Registrerar huvudets position.

Info om huvudets rörelse + position gör att vi kan hålla balansen.

När huvudet är böjt, böjs även otoliterna i den geléartade massan av. Nervceller i den geléartade massan fyrar av, och huvudets läge registreras.När huvudet är böjt, böjs även otoliterna i den geléartade massan av. Nervceller i den geléartade massan fyrar av, och huvudets läge registreras.