Hörsel och balans

Videogenomgång (flippat klassrum)

PDF-fil att fylla i tillsammans med videogenomgången finns på den här länken!

Några olika typer av "hörselorgan"

… eller egenligen "metoder att uppfatta vibrationer i omgivningen".

Daggmaskar har inga hörselorgan, men kan känna vibrationer i marken.

Vårtbitaren kan uppfatta ljud med hjälp av så kallade tympanalorgan på frambenen.

Fiskar (i det här fallet en guldfisk) kan uppfatta tryckförändringar i vattnet med hjälp av sitt sidolinjeorgan.

Amfibier, reptiler och fåglar har inga yttre öron, vilket syns tydligt på den här nandun.

Människans öra

Människoörats anatomi.

Ytteröra

Öronmussla

Fångar upp & formar ljudet.
Hjälper oss att avgöra riktningen till ljudet.

Hörselgång

Leder in ljudet till trumhinnan.

Mellanöra

Trumhinna

Tunt membran, cirka 0,1 mm tjockt.
Vibrerar med ljudvågorna i luften.

Hammaren, städet och stigbygeln

Hammaren fäst i trumhinnan.
”Slår” mot städet, som är fäst i stigbygeln.
Ljudet förstärks.
Stigbygeln fäst mot ett membran (ovala fönstret) i snäckan.

Trumhåla och örontrumpet

Luftfyllt hålrum.
Förbundet med svalget via örontrumpeten.
Tryckutjämning – samma tryck på in- och utsida om trumhinnan.

Inneröra

Snäcka

Vätskefylld kanal.
Nervceller som uppfattar vibrationer i vätskan.
Signalerna skickas via hörselnerven till hjärnan för tolkning.

Båggångar

Vätskefyllda cirkulära kanaler i 90° mot varandra.
Nervceller som uppfattar rörelser i vätskan.
Signalerna skickas via balansnerven.
Hjärnan tolkar huvudets rörelser.

Hur snäckan fungerar

Ljudet kommer in via ovala fönstret

Via övre trappan, runt toppen på snäckan
Vidare till undre trappan, ut vid runda fönstret

Vid cortis organ i hinnsnäckan finns nervcellerna som uppfattar vibrationerna i vätskan.

När basilarmembranet vibrerar fyrar nervceller i hinnsnäckan av, och ljudet registreras i hjärnan via hörselnerven.

Snäckan delar upp ljudet i olika toner (frekvenser)

Uträtad modell av snäckan. Vid basilarmembranets tunnare del förstärks höga toner och vid dess tjockare del förstärks låga toner. Det gör att olika frekvenser registreras av olika nervceller, och hjärnan får en komplett ljudbild att tolka.

Snäckans anatomi.

Hur båggångarna fungerar

Båggångarna är vätskefyllda, cirkulära kanaler.

I båggångarna bas: En ampull med nervceller.

Vad händer när huvudet vrids?

Vätskan i båggångarna hinner inte riktigt med.
Nervcellerna i ampullen böjs, fyrar av.
Rörelsen av huvudet registreras.

När huvudet vrids åt ett håll hänger vätskan i båggången inte riktigt med. Ampullens cupula böjs av, vilket gör att nervceller i ampullen fyrar av, och huvudets rörelse registreras.