Magnus Ehinger undervisning – Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnaseiarbete m.m.
  • Starta här
    • Nyheter
    • Studiegajden
  • Kurser
    • Biologi 1
      • Kursscheman
        • Övergripande veckoplanering Biologi 1
        • Kursschema Biologi 1, NA22cd 2022–2023
        • Kursschema Biologi 1, NA16bb 2016-2017
        • Kursschema Biologi 1, NA2aid p1-2015-2016
        • Kursschema Biologi 1, Na1D 2012-2013
        • Kursschema Biologi 1, NA1:a, p2 2011-2012
        • Kursschema Biologi 1, NA1:a, p1 2011-2012
      • Lektioner (videogenomgångar)
        • Introduktion
          • Introduktion till Biologi 1
        • Cellbiologi
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Cellbiologi (Biologi 1)
          • Cellteorin (Biologi 1)
          • Hur får organismer kol och energi?
          • Tre typer av celler
          • Cellens byggnad
          • Några olika celltyper och cellstrukturer
        • Cellgenetik
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Cellgenetik
          • DNA-molekylens struktur och funktion (Biologi 1)
          • Proteinsyntesen I: Transkription
          • Proteinsyntesen II: Hur mRNA-molekylen mognar
          • Proteinsyntesen III: Translation
          • Hur proteinsyntesen regleras
          • Arvsanlag
          • Hur DNA-molekylen kopieras (replikeras)
          • Mutationer
          • Mitos
          • Meios
          • Syntes av DNA, RNA och proteiner
          • Kromosomer. Hur gener uttrycks.
          • RNA-molekylerna
        • Klassisk genetik
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Klassisk genetik
          • Klassisk genetik. Monohybrid klyvning
          • Dihybrid klyvning
          • Kopplade alleler
          • Intermediär och kodominant nedärvning
          • Könsbunden nedärvning
          • Recessiva autosomala sjukdomar
          • Dominanta autosomala sjukdomar
          • Populationsgenetik: Hardy-Weinbergs lag
          • Genetikens möjligheter: Avel och växtförädling
          • Recessiva och dominanta mutationer. Kön
        • Evolution och systematik
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Evolution och systematik
          • Introduktion till evolutionen
          • Evolutionens grundpelare
          • Bevis för evolutionen
          • Konvergent (och divergent) evolution
          • Samevolution
          • Stabiliserande, riktat och disruptivt urval
          • Artbildning och utdöende
          • Hur man bygger ett släktträd (klassificering av organismer)
          • Livets historia på ett år
          • Hur livet uppstod
          • Organismvärldens indelning
          • Växternas systematik
          • Djurens systematik
          • Ryggsträngsdjurens systematik
          • Människans evolution
          • (inaktuella)
            • Evolutionen längs en linje
            • Bakterier och arkéer
            • Protister och svampar
            • Förökning
        • Etologi och beteendeekologi
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Etologi och beteendeekologi
          • Generna styr beteendet
          • Nyckelretningar
          • Inlärning
          • Kommunikation
          • Färgteckning
          • Evolutionärt stabila strategier. Social organisation
          • "The Battle of the Sexes": Sex myter om sex
          • (inaktuella)
        • Ekologi
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Ekologi
          • Ekosystem. Abiotiska och biotiska faktorer
          • Näringskedjor och näringsvävar
          • Energiflödet i ekosystemet
          • Vattnets kretslopp
          • Kolets kretslopp
          • Kvävets kretslopp
          • Fosforns kretslopp
          • Populationer: Storlek och tillväxt
          • Samhällsekologi: Att leva tillsammans
          • Hur ett samhälle utvecklas: Ekologisk succession
          • Från berggrund till förna: Skogen som ekosystem
          • Sjön som ekosystem
          • Havet som ekosystem
          • Klimat & biom
          • (inaktuella)
        • Värld att bevara
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Värld att bevara
          • Luften vi andas
          • Miljögifter och nedskräpning
          • Ekosystemtjänster
          • Biologisk mångfald
          • Övergödning
          • Reningsverket
          • Östersjön och miljön
      • Laborationer och övningar
        • Introduktion
          • Att skriva lab­brap­por­ter i bio­lo­gi/ke­mi/na­tur­kun­skap
          • Vid vilken salthalt flyter ett ägg?
          • Ändras storleken på ett äggs luftficka när ägget åldras?
        • Cellbiologi
          • Försök med celler
          • Demonstration: Separation av cellens beståndsdelar
        • Cellgenetik
          • Begreppskarte­tävling: Kromosomer och DNA-replikation
          • Preparation av DNA från banan
          • Mitos hos lök
          • Övning i proteinsyntes - med Lego!
          • Brottsplats: Polhem
        • Evolution och systematik
          • Modellförsök – evolution hos björkmätare
          • Artikelanalys: Evolution idag
          • Gör ett klass-släktträd
          • Ett släktträd från Cytokrom C
          • Systematiktävling
          • Evolutionsuppgift: Livet 50 miljoner år efter människan
        • Etologi
          • Undersökning av skolans ägg- och fågelsamling
          • Bofinkens revirbeteende
        • Ekologi
          • Demonstration: Cellandning hos gula ärtor
          • Ekologi-simuleringar
          • "Ekosystemburk": En egen biosfär
          • Holmbergska trädgården om hösten
        • Värld att bevara
          • Miljövänligt hemma?
          • Undersökning av en "lavlinje" i stadsparken
      • Gamla prov
        • Slutprov o.dyl.
          • Repetera inför ditt slutprov i Biologi 1
          • Slutprov i Biologi A ht2006
          • Slutprov 2004-06-01 i Biologi A för Nv1A
        • Cellbiologi
          • Vad kan du om Cellbiologi?
          • Instuderingsfrågor i Biologi 1: Grundläggande cellbiologi
          • Prov 2016-10-27 i Cellbiologi, Cellens genetik och Klassisk genetik
          • Förhör 2011-09-08 i Cellbiologi
          • Prov 2004-04-28 i Cellbiologi och genteknik, Nv1A
        • Cellgenetik
          • Vad kan du om Cellgenetik?
          • Instuderingsfrågor i Biologi 1: Cellgenetik
          • Prov 2016-10-27 i Cellbiologi, Cellens genetik och Klassisk genetik
          • Prov 2013-05-17 i Etologi och beteendeekologi samt Cellgenetik
          • Prov 2008-10-14 i Cellgenetik
          • Prov 2004-04-28 i Cellbiologi och genteknik, Nv1A
          • Prov 2002-01-17 i Cellgenetik för Nv2A
          • Prov 2001-05-08 i Cellbiologi och Cellgenetik för Nv2M
        • Klassisk genetik
          • Vad kan du om Klassisk genetik?
          • Instuderingsfrågor i Biologi 1: Klassisk genetik
          • Prov 2016-10-27 i Cellbiologi, Cellens genetik och Klassisk genetik
          • Prov 2012-01-30 i Klassisk genetik och Evolutionsteori
          • Prov 2008-11-28 i Klassisk genetik
          • Prov 2004-05-24 i klassisk genetik för Nv1A
        • Evolution och systematik
          • Vad kan du om Evolution och systematik?
          • Instuderingsfrågor i Biologi 1: Evolution och systematik
          • Prov 2017-03-02 i Etologi, beteendeekologi och grundläggande ekologi (plus människans evolution)
          • Prov 2016-12-15 i Evolution och systematik
          • Prov 2012-01-30 i Klassisk genetik och Evolutionsteori
          • Prov 2009-03-24 i Evolution och Systematik
          • Prov 2008-11-14 i Evolution och Systematik
          • Prov 2006-10-16 i Evolution
          • Prov 2006-10-09 i Evolution
          • Prov 2004-02-04 i Evolutionsteori
        • Etologi och beteendeekologi
          • Vad kan du om Etologi och beteendeekologi?
          • Instuderingsfrågor i Biologi 1: Etologi och beteendeekologi
          • Prov 2017-03-02 i Etologi, beteendeekologi och grundläggande ekologi (plus människans evolution)
          • Prov 2013-05-17 i Etologi och beteendeekologi samt Cellgenetik
          • Prov 2012-03-09 i Etologi och beteendeekologi
          • Prov 2006-11-23 i Etologi för Nv3A & Nv3B
          • Prov 2001-10-12 i evolution och etologi
        • Ekologi
          • Vad kan du om Ekologi?
          • Instuderingsfrågor i Biologi 1: Ekologi
          • Prov 2017-04-27 i Ekologi och miljökunskap
          • Prov 2017-03-02 i Etologi, beteendeekologi och grundläggande ekologi (plus människans evolution)
          • Prov 2012-10-19 i Ekologi
          • Prov 2012-06-11 i Ekologi och Miljökunskap
          • Prov 2008-09-26 i Ekologi
        • Värld att bevara
          • Vad kan du om Miljökunskap ("Värld att bevara")?
          • Instuderingsfrågor i Biologi 1: Värld att bevara
          • Prov 2017-04-27 i Ekologi och miljökunskap
          • Prov 2012-06-11 i Ekologi och Miljökunskap
          • Prov 2006-12-15: Energi och miljö
      • Pedagogiska resurser på nätet
    • Biologi 2
      • Kursscheman
        • Kursschema Biologi 2 Na16bb 2017-2018
        • Kursschema i Biologi 2 för NA2d p2 2013-2014
        • Kursschema 2 i Biologi B för Nv2A p2 2008-2009
      • Lektioner (videogenomgångar)
        • Introduktion
          • Introduktion till Biologi 2
        • Cell- och molekylärbiologi
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Cellbiologi (Biologi 2)
          • Cellteorin (Biologi 2)
          • Bakteriecellens uppbyggnad
          • Den eukaryota cellens uppbyggnad
          • Cellmembranet
          • Endomembran­systemet
          • Cellskelettet. Flageller och cilier
          • Diffusion och osmos. Transport över membran
          • Endo- och exocytos
          • Cellandningen (Biologi 2)
          • Virus
          • Antibiotikaresistens
          • Bioteknik
          • Genetiskt modifierade organismer (GMO)
          • Stamceller och andra cellinjer
          • Hur man studerar celler
          • Arkéer
          • Bakteriernas ämnesomsättning
          • Celler i flercelliga organismer
        • Växt- och svampfysiologi
          • Nyckelbegrepp: Växt- och svampfysiologi
          • Introduktion till växtfysiologin
          • Växternas celler, vävnader, organ och organsystem
          • Roten. Hur växten tar upp vatten och närsalter
          • Stammen och transporten i den
          • Bladets uppbyggnad och funktion
          • Fotosyntes
          • Växternas livscykel
          • Hur växter växer
          • Svamparnas indelning och ämnesomsättning
          • Svamparnas förökning
        • Humanfysiologi
          • Fysiologins grunder
            • Tre cellager
            • Vävnader, organ och organsystem
            • Homeostas
          • Nervsystemet
            • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Nervsystemet
            • Nervsystem hos människan och olika djurgrupper
            • Nervsystemets funktionella indelning
            • Nervcellens anatomi och funktion
            • Centrala nervsystemets uppbyggnad och funktion
            • Reflexbågar
            • Minne och sömn
          • Sinnesorganen
            • Sinnesorganen (översikt)
            • Syn
            • Hörsel och balans
            • Lukt och smak
            • Hud, känsel och djupsensibilitet
          • Hormonsystemet
            • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Hormonsystemet
            • Hormonsystemet. Olika typer av hormoner
            • Hur hormoner fungerar
            • Några endokrina körtlar
            • Hormoner
          • Mat och matspjälkning
            • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Mat och matspjälkning
            • Vad behöver man äta?
            • Maten i mun och svalg
            • Magsäckens funktion
            • Tunntarmens uppbyggnad och funktion
            • Tjocktarmens och ändtarmens funktioner
          • Rörelseapparaten
            • Musklernas uppbyggnad och funktion
            • Skelett och leder
          • Gasutbyte och cirkulation
            • Gasutbyte och andning. Olika djurs andnings­system
            • Människans andningsorgan
            • Cirkulation. Transportsystem hos olika djur
            • Människans cirkulationssystem. Hjärta, blodkärl och blodtryck
            • Aktivitet i kapillärerna
            • Hjärt- & kärlsjukdomar
            • Vattenbalans och njurar
          • Immunsystemet
            • Första och andra försvarsnivån (det icke-specifika immunförsvaret)
            • Tredje försvarsnivån. Specifika (adaptiva, förvärvade) immunförsvaret
            • Immunologiska sjukdomar
          • Sex, kärlek och STD
            • Mannens och kvinnans könsorgan
            • Menstruationscykeln
            • Preventivmedel
            • Kärlekens kemi
            • STD - Sexuellt överförbara sjukdomar
            • Sex på lika villkor
          • Fosterutveckling
            • Fosterutveckling
            • Förökningssätt & generationsväxling
            • Ryggradsdjurens utveckling
            • Vad styr ontogenin?
      • Laborationer och övningar
        • Allmänt
          • Att skriva labbrapporter i biologi/kemi/naturkunskap
        • Cellbiologi & genteknik
          • Försök med celler
          • Enkelt osmosförsök med rödlök och epitelceller
          • Bakteriellt nedfall
          • Sterilteknik. Renstryk av en bakterie.
          • DNA fingerprinting
        • Växtfysiologi
          • Faktorer som inverkar på fotosyntesen
          • Analys av klorofyll från olika växter
        • Humanfysiologi
          • Amylasets och pepsinets funktion
          • Musklernas uttröttning
          • Undersökning av blod
          • Er egen humanfysiologiska undersökning
          • Fördjupningsarbete i humanfysiologi: Sjukdomar och fyisiologiska sjukdomstillstånd
        • Övrigt
          • Hur man gör en bra poster
      • Gamla prov
        • Slutprov o.dyl.
          • Repetera inför ditt slutprov i Biologi 2
          • Slutprov 2014-06-11 i Biologi 2
          • Slutprov 2005-06-07 i Biologi B
          • Slutprov 2005-01-13 i Biologi B
          • Slutprov 2004-01-15 i Biologi B
        • Cellbiologi
          • Vad kan du om Cell- och molekylärbiologi?
          • Instuderingsfrågor i Biologi 2: Cellbiologi & Bioteknik
          • Prov 2017-10-05 i Cellbiologi
          • Prov 2014-02-26 i Cellbiologi
          • Prov 2009-03-30 i Cellbiologi och humanfysiologi
          • Prov 2009-02-11 i Cellbiologi
          • Prov 2005-03-01 i Cellbiologi
          • Prov 2004-09-21 i Cellbiologi och Livscykler
          • Prov 2003-11-06 i Cellbiologi och Humanfysiologi
          • Prov 2003-10-23 i Cellbiologi och Humanfysiologi för Nv3B
          • Prov 2003-10-23 i Cellbiologi och Humanfysiologi för Nv3A
        • Växtfysiologi
          • Instuderingsfrågor i Biologi 2: Växtfysiologi
          • Instuderingsfrågor i Biologi 2: Svamparnas biologi och fysiologi
          • Prov 2014-03-21 i Växt- och svampfysiologi
          • Prov 2003-12-18 i Växtfysiologi och Livscykler
        • Humanfysiologi
          • Vad kan du om Hormonsystemet?
          • Vad kan du om Mat och matspjälkning?
          • Vad kan du om Nervsystemet?
          • Instuderingsfrågor i Biologi 2: Humanfysiologi
          • Prov 2017-11-24 i Nervsystemets fysiologi och funktion
          • Prov 2014-04-30 i Respiration, Cirkulation och Immunförsvar
          • Prov 2009-03-30 i Cellbiologi och humanfysiologi
          • Prov 2005-05-03 i Humanfysiologi
          • Prov 2004-11-30 i Humanfysiologi
          • Prov 2003-11-06 i Cellbiologi och Humanfysiologi
          • Prov 2003-10-23 i Cellbiologi och Humanfysiologi för Nv3A
          • Prov 2003-10-23 i Cellbiologi och Humanfysiologi för Nv3B
        • Livscykler
          • Instuderingsfrågor i Biologi B: Livscykler
          • Prov 2004-09-21 i Cellbiologi och Livscykler
          • Prov 2003-12-18 i Växtfysiologi och Livscykler
      • Pedagogiska resurser på nätet
    • Bioteknik
      • Kursscheman
        • Kursschema Bioteknik, 2015-2016
        • Kursschema Bioteknik, 2014-2015
        • Kursschema Bioteknik, 2013-2014
        • Kursschema Bioteknik p1 2009-2010
        • Kursschema Bioteknik, p2-2008
      • Lektioner
        • Introduktion
          • Introduktion till Bioteknik: Vad är Bioteknik?
        • Mikrobiologi
          • Mikrobiologi och bioteknik
          • Bakteriers utseende och släktskap. Mikrosvampar. Bakteriell tillväxt.
          • Mer om bakteriell tillväxt och odling. De nyttiga mikroorganismerna.
          • Antibiotika – en kamp på liv och död. Penicillinets upptäckt.
          • Penicillin och andra antibiotika. Antibiotikaresistens.
          • Spridning av antibiotikaresistens
          • Vad är ett virus? Är virus levande eller inte? Hur ser virus ut?
          • Hur förökar sig virus? Replikation. Adsorption. Passage och avkapsling.
          • Virusens replikation och transkription. Syntes och sammansättning. Frisläppande.
        • Nukleinsyrornas struktur och kemi
          • DNA har två funktioner
          • DNA-molekylens grundläggande struktur
          • Nukleinsyrornas egenskaper. Palindrom. Restriktionsenzymer. Mutationer
          • DNA i olika former
          • Restriktionsenzymer kan klippa i DNA-molekylen
          • Skador på DNA kan leda till mutationer
          • Denaturering av DNA och RNA
        • DNA-molekylernas funktion
          • DNA-replikation följer tre regler
          • DNA syntetiseras av DNA-polymeraser
          • DNA på konstgjord väg
          • DNA-sekvensering
          • DNA-rekombination
          • Kloningsvektorer
          • DNA-bibliotek
        • RNA-molekylernas funktion
          • RNA och RNA-syntes
          • Transkriptionen börjar vid en promotor
          • Hur transkriptionen regleras: Lac-operonet
          • Transkriptionen avslutas
          • Omvänt transkriptas syntetiserar DNA med RNA som mall.
          • Ribozymer: RNA-molekyler med katalytisk aktivitet
        • Proteinernas struktur och funktion
          • Proteiner är mycket stora molekyler
          • Proteinernas biologiska funktioner
          • Proteiner syntetiseras av ribosomer med mRNA som mall
          • En del proteiner innehåller andra kemiska grupper än bara aminosyror
          • Man kan sluta sig till aminosyra­sekvensen utifrån DNA-sekvensen
          • Ett proteins aminosyrasekvens kan bestämmas
          • Klonade gener kan uttryckas i en värdcell
          • Jäst är en viktig eukaryot värd för rekombinant DNA
          • Peptidbindningen har drag av dubbelbindning
          • Ett protein kan ha fyra struktur­nivåer
          • Ett proteins struktur bestäms av dess amino­syra­sekvens
          • Ett proteins funktion bestäms av dess struktur
          • Sekundär­strukturer: α-helixen och β-plattan
          • Proteinerna hålls huvudsakligen samman i sin tredimensionella struktur med hjälp av svaga inter­molekylära krafter
      • Laborationer och övningar
        • Grundläggande mikrobiologi
          • Inledande fördjupningsarbete i Bioteknik: Vad är Bioteknik?
          • Sterilteknik och att gjuta agarplattor
          • Tillredning av odlingsmedier
          • Gramfärgning
          • Antibiotikas inverkan på tillväxthastigheten
          • Bakteriers känslighet för antibiotika
          • Bestämning av bakteriofaghalten med plaquemetoden
        • Jobba med DNA
          • Bioinformatik: Datorövning med nukleotider o.dyl.
          • Klyvning av λ-DNA med restriktions­enzymer
          • ”Torr” DNA-sekvensering enligt Sanger
          • PCR – The Polymerase Chain Reaction
          • Bakteriell transformation
          • Plasmidpreparation
          • Agarosgel­elektrofores av DNA
        • Jobba med proteiner
          • Bioinformatik: Datorövning i proteiners struktur och funktion
          • Mätning av koldioxid­produktionen vid jäsning
          • Analys av proteininnehållet i olika matvaror
          • Övning i masspektrometri
          • ELISA – Enzyme-Linked Immunosorbent Assay
        • Gen-etik
          • Grupparbete om genetiska sjukdomar
          • Workshop om etiska dilemman
          • Debattspel om genmodifiering
        • Recept m.m.
          • LB och LA (Luriabuljong och -agar)
          • Minimalagar
          • Mjukagar
          • Antibiotika­lösningar
          • Lösningar till gramfärgning
          • Stamlösningar (recept)
          • Buffertar (recept)
          • Laddningsfärger
          • Proteingeler
          • Att använda Jmol och PDB-filer (proteindatabanks-filer)
      • Gamla prov
        • Slutprov o.dyl.
          • Slutprov 2008-06-03 i Bioteknik
          • Slutprov 2006-06-02 i Bioteknik
          • Slutprov 2005-05-26 i Bioteknik
          • Slutprov 2004-05-25 i Bioteknik
          • Slutprov 2003 i Bioteknik
        • Mikrobiologi
          • Nyckelbegrepp i mikrobiologi till kursen i Bioteknik
          • Instuderingsfrågor i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
          • Prov 2014-10-23 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
          • Prov 2009-10-13 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
          • Prov 2007-10-19 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
          • Prov 2005-10-14 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
          • Prov 2004-10-05 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
          • Prov 2003-10-10 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
          • Diagnostiskt prov 2002-12-09 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
        • DNA
          • Nyckelbegrepp: DNA-molekylens struktur och funktion
          • Kunskapsmål – DNA-molekylens struktur, funktion och syntes
          • Instuderingsfrågor i Bioteknik: Nukleinsyrornas struktur och kemi
          • Instuderingsfrågor i Bioteknik: DNA:ts funktion
          • Prov 2015-01-22 i DNA-molekylens struktur, funktion och syntes (2)
          • Prov 2014-02-25 i DNA-molekylens struktur, funktion och syntes
          • Prov 2009-12-15 i Nukleinsyrornas struktur + DNA-molekylens syntes
          • Prov 2008-01-22 i Nukleinsyrornas struktur, funktion och syntes
          • Prov 2006-02-06 i Bioteknik: DNA:ts kemi, syntes och funktion
          • Prov 2005-01-20 i DNA:ts kemi, syntes och funktion
          • Prov 2004-01-09 i DNA:ts kemi, syntes och funktion
          • Diagnostiskt prov i Bioteknik 2003-04-07: DNA-molekylens syntes och funktion
          • Skriftligt förhör i Bioteknik 2003-01-17: Nukleinsyrornas kemi och struktur
        • RNA
          • Kunskapsmål – RNA-molekylernas struktur och funktion
          • Nyckelbegrepp: RNA-molekylens struktur och funktion
          • Prov 2010-03-02: RNA-molekylens syntes & funktion
          • Prov 2008-01-22 i Nukleinsyrornas struktur, funktion och syntes
          • Prov 2005-03-17: Transformation & RNA-molekylens syntes och funktion
          • Prov 2004-03-18: RNA-molekylens syntes och funktion
        • Proteiner
          • Instuderingsfrågor till Proteinernas syntes och funktion
          • Prov 2015-05-28: Proteinernas struktur och kemi
          • Prov 2010-05-25: Proteinernas struktur och kemi
          • Prov 2006-05-15: Proteinernas syntes och funktion
          • Prov 2005-05-02: Proteinernas syntes och funktion
          • Prov 2004-05-06 i Bioteknik: Proteinernas syntes och funktion
          • Läxförhör: Proteiner – introduktion (B)
          • Läxförhör: Proteiner – introduktion (A)
      • Pedagogiska resurser på nätet
    • Experimentell fysik & kemi
      • Kursscheman
        • Kursschema Experimentell fysik & kemi 2018–2019
        • Kursschema Experimentell fysik & kemi 2017-2018
        • Kursschema Experimentell fysik & kemi 2016-2017
      • Lektioner
        • Introduktion till Experimentell fysik och kemi
        • Introduktion till Cu-spektrofotometri
      • Laborationer och övningar
    • Kemi 1
      • Kursscheman
        • Förslag till kursplanering Kemi 1
        • Kursschema Kemi 1 NA22aa 2022–2023
        • Kursschema Kemi 1 NA22ab 2022–2023
        • Kursschema Kemi 1 NA21ab 2021–2022
        • Kursschema Kemi 1 NA21dd 2021–2022
        • Kursschema Kemi 1 NA20cd 2020–2021
        • Kursschema Kemi 1 NA19cc 2020–2021
        • Kursschema Kemi 1 NA19e 2019–2020
        • Kursschema Kemi 1 NA18bb 2019–2020
        • Kursschema Kemi 1 NA18dd 2019–2020
        • Alla →
      • Lektioner (videogenomgångar)
        • Introduktion
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Kemins grunder
          • Introduktion till Kemi 1. Betygskriterier m.m.
          • Den gudomliga konsten
          • Materia. Aggregationsformer
          • Grund­ämnen och ke­mis­ka fö­re­ningar. Rena äm­nen och bland­ningar
        • Atomens byggnad
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Atomens byggnad
          • Kemins födelse
          • Atommodellen. Atomkärnans och elektronernas upptäckt
          • Atomnummer, masstal och atommassa
        • Periodiska systemet
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Periodiska systemet
          • Elektronkonfigurationer
          • Redoxreaktioner
          • Periodiska systemets uppbyggnad
          • Bortom Bohrs atommodell: Elektronmoln och orbitaler
          • Ädelgaserna
          • Alkalimetaller och halogener
          • Alkaliska jordartsmetaller och syregruppen
          • Några grundämnen i grupp 13, 14 och 15
          • Murbruk och gips
          • Ickemetallerna i grupp 14, 15 och 16
          • Kopparoxider. Kalciumkarbonat
        • Kemisk bindning
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Kemisk bindning
          • Hur jonföreningar bildas
          • Fällnings­reaktioner
          • Jonföreningars namn och formel
          • Jonbindningar och jonföreningars egenskaper
          • Metallbindningar och elektronerna i dem
          • Kovalent bindning
          • Hur kommer det sig att fosfor har fem bindningar i en fosfatjon?
          • Polär kovalent bindning
          • Dipoler och opolära molekyler
          • Hur kan man räkna ut en molekyls struktur?
          • Hur vet man vilken atom som är central i en molekyl eller jon?
          • Dipol–dipol-bindning
          • van der Waals-bindningar
          • Vätebindningar. Det ovanliga vattnet.
          • Hur ser man på ämnena vilka bindningar som håller dem samman?
          • Alkoholer och karboxylsyror
          • Lika löser lika
          • Gasers löslighet i vatten
          • Salters löslighet i vatten
        • Mol och stökiometri
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Kemiska beräkningar
          • Övning i bråkräkning
          • Storhet, enhet och mätetal
          • Atommassa, molekylmassa och formelmassa
          • Substansmängd, molmassa och massa
          • Stökiometri: Massan bevaras
          • Ekvivalenta substans­mängder och massor
          • Kristallvatten
          • Beräkning av ett ämnes kemiska formel
          • Från empirisk formel till molekylformel
          • Kvantitativ analys
          • Lösningars halt
          • Spädning av lösningar
          • Utbyte
          • Begränsande reaktanter
        • Syror och baser
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Syror och baser (Kemi 1)
          • Syror
          • Baser
          • pH-skalan. Hur man beräknar pH
          • Starka och svaga syror och baser
          • Några vanliga syror och baser
          • Karboxylsyror
          • Buffertar (Kemi 1)
          • Neutralisation (Kemi 1)
        • Termokemi
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Termokemi
          • Endoterma och exoterma reaktioner. Entalpi
          • Hur vet man om en reaktion är exoterm eller endoterm?
          • Mer om entalpi. Hess' lag
          • Mer om fasövergångar
          • Värmekapacitet
          • Entropi. Gibbs fria energi
        • Oxidation och reduktion
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Oxidation och reduktion
          • Introduktion till redoxreaktioner
          • Metaller är reduktionsmedel
          • Halogener är oxidationsmedel
          • Oxidationstal
          • Hur funkar bombarderbaggens kemiska vapen?
          • Namngivning och formelskrivning med hjälp av oxidationstal
        • Elektrokemi
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Elektrokemi
          • Spontana reaktioner – och icke-spontana!
          • Galvaniska celler
          • EMK (elektromotorisk spänning)
          • Fördjupning: Hur ett bilbatteri funkar
          • Normalpotentialer. Vätgaselektroden
          • Elektrolys
          • Korrosion
        • (Inaktuella)
          • Tre faktorer som påverkar gastrycket. Allmänna gaslagen
          • Bestämning av molmassan för magnesium (exempel)
          • Gaser, vätskor och fasta ämnen
          • Organisk kemi
      • Laborationer och övningar
        • Labbrapporter
          • Att skriva labbrapporter i biologi/kemi/na­turkunskap
          • Hur man hanterar källor i en labrapport
        • Kemins grunder: Materia
          • Faropiktogram
          • Demo: Vatten till vin (och tillbaka igen)
          • Demo: Smältande is
          • Demo: Sublimering av jod
          • Demo: Flytande syre
          • Demo: Järn reagerar med svavel
          • "Hjärnfilspån"
          • Separation av ämnen i en blandning - "Analys av grönt pulver"
          • Separation av ämnen i en blandning av sand, salt, vatten och olja
          • Öppen laboration: Vid vilken temperatur fryser havsvatten?
        • Atomens byggnad
          • Demo: Enkel spektroskopi av ljus från lysrör och från solen
          • Undersökning av lågfärger
          • Övning - Isotoper, elementarpartiklar etc
        • Periodiska systemet
          • Demo: Helium- och väteballonger
          • Demo: Alkalimetaller i vatten
          • Demo: Den hoppande natriumbiten
          • Jämförelse av reaktiviteten för magnesium (Mg) och kalcium (Ca)
          • Öppen laboration: Vad bildas när magnesium reagerar med saltsyra?
          • Månadens tema i december: Nobel och kemins historia - Demonstration av galliumskeden
        • Kemisk bindning
          • Utfällning av salter
          • Framställning av ett salt: Koppar(II)sulfat
          • Kemiska bindningar i metaller och icke-metaller
          • Demo: Bildning av magnesiumnitrid
          • Övning i formelskrivning
          • Öppen laboration: Alkoholers egen­skaper
          • Jonförening eller molekylförening?
        • Mol och stökiometri
          • "Molrör" - be­räk­nings­öv­ning­ar på sam­band­et m = Mn
          • Bestämning av kristallvattenhalten i alun
          • Övning i skrivning av reaktionsformler
          • Legostökiometri
          • Bestämning av formeln för kopparsulfid
          • Volymmätning: Hur mäter man en volym bäst? (Excel 365)
          • Vad händer när man bakar en sockerkaka? Sönderdelning av natrium­väte­karbonat
          • Hemlaboration: Gasutveckling i en sockerkaka
          • Spädning och blandning av lösningar
          • Framställning av blyjodid
        • Syror och baser
          • Demo: Framställning av kolmonoxid ur myrsyra
          • Öppen laboration: Hur användbar är gurkmeja som syrabas-indikator?
          • Syra-bas-titrering
        • Termokemi
          • Stelningskurvan för palmitinsyra/stearinsyra
          • Bestämning av ΔH för en viss reaktion
        • Oxidation och reduktion
          • Månadens tema i Januari: Konst och kultur – Gör ditt eget bläck
          • Övning i formelskrivning – Redoxformler
          • Redoxtitrering av järn(II)joner med cerium(IV)joner
          • Demo: Ett kemiskt trafikljus
          • Demo: Tända ljus utan tändstickor
          • Demonstration: Järn(II)- och järn(III)joner
          • Demo: Halogenernas oxiderande förmåga
        • Hållbar utveckling
          • Månadens tema i Mars: Klimat och energi - Oljesanering på labbänken
          • Månadens tema i Juni: Vatten och luft – Vattenfiltrering
        • Recept
          • Indikatorer
          • Reagens
        • Lösningar till Ehinger: Kemi 1 (NA förlag)
          • Kapitel 5
          • Kapitel 6
      • Gamla prov
        • Slutprov o.dyl.
          • Hur man pluggar inför slutprov/prövning i Kemi 1
          • Att lära & kunna utantill i Kemi 1
          • Slutprov 2008-06-11 i Kemi A
          • Slutprov 2008-06-09 i Kemi A
          • Slutprov 2002-11-07: Kemi A II
          • Slutprov 2002-11-07: Kemi A I
        • Kemins grunder
          • Vad kan du om Kemins grunder?
          • Vad kan du om Periodiska systemet?
          • Prov 2021-10-26 i Kemins grunder + lite Kemisk bindning
          • Prov 2020-10-07 i Kemins grunder
          • Prov 2019-11-15 i Kemins grunder
          • Prov 2018-01-18 i Kemins grunder
          • Prov 2017-01-13 i Kemins grunder
          • Prov 2015-09-28 i Kemins grunder
          • Prov 2014-09-26 i Kemins grunder
          • Prov 2012-10-23 i Kemins grunder
          • Alla →
        • Kemisk bindning
          • Vad kan du om Kemisk bindning?
          • 10 uppgifter på Kemisk bindning
          • Prov 2022-11-22 i Kemisk bindning
          • Prov 2019-05-17 i Kemisk bindning
          • Prov 2017-04-21 i Kemisk bindning
          • Prov 2015-11-06 i Kemisk bindning
          • Prov 2014-11-13 i Kemisk bindning
          • Prov 2012-12-17 i Kemisk bindning
          • Prov 2012-12-07 i Kemisk bindning
          • Prov 2009-03-31 på Syror och baser, redox-kemi, gasernas och lösningarnas kemi
          • Alla →
        • Mol och stökiometri
          • Vad kan du om Mol och stökiometri?
          • 10 uppgifter på lösningars halt
          • Prov 2020-09-21 i Mol och stökiometri
          • Prov 2019-09-27 i Mol och stökiometri
          • Prov 2018-10-04 i Mol och stökiometri
          • Prov 2017-10-13 i Mol och stökiometri
          • Prov 2015-01-22 i Kemiska beräkningar
          • Prov 2013-02-07 i Kemiska beräkningar
          • Prov 2012-02-14 i Kemiska beräkningar
          • Prov 2011-09-21 i Kemiska beräkningar
          • Prov 2011-03-01 i Kemiska beräkningar
          • Alla →
        • Syror och baser
          • Vad kan du om Syror och baser (Kemi 1)?
          • 10 uppgifter på syror och baser
          • Prov 2021-04-28 i Syror och baser (lite), termokemi och elektrokemi
          • Prov 2020-09-02 i Syror och baser
          • Prov 2018-11-12 i Syror och baser samt Termokemi
          • Prov 2015-03-26 i Syror och baser och Termokemi
          • Prov 2013-05-20 i Syror och baser och Termokemi
          • Prov 2013-05-07 i Syror och baser och Termokemi
          • Prov 2012-05-10 i Syror och baser och Termokemi
          • Skrivning 2009-03-31 på Syror och baser, redox-kemi, gasernas och lösningarnas kemi
          • Alla →
        • Termokemi
          • Vad kan du om Termokemi?
          • Prov 2021-04-28 i Syror och baser (lite), termokemi och elektrokemi
          • Prov 2018-11-12 i Syror och baser samt Termokemi
          • Prov 2015-03-26 i Syror och baser och Termokemi
          • Prov 2013-05-20 i Syror och baser och Termokemi
          • Prov 2012-05-10 i Syror och baser och Termokemi
          • Läxförhör 2008-06-02 i Termokemi
          • Prov 2006-11-28 på Lösningar och Termokemi
          • Prov 2002-10-07 i Termokemi
          • Prov 2002-10-03 i Termokemi
        • Oxidation och reduktion
          • Vad kan du om Oxidation och reduktion?
          • Vad kan du om Elektrokemi?
          • 10 uppgifter på oxidation & reduktion
          • Prov 2021-04-28 i Syror och baser (lite), termokemi och elektrokemi
          • Skrivning 2009-03-31 på Syror och baser, redox-kemi, gasernas och lösningarnas kemi
          • Prov 2008-04-07 i redoxkemi och organisk kemi
          • Prov 2008-04-01 i redoxkemi och organisk kemi
          • Prov 2007-03-14 i Metall- och elektrokemi
          • Prov 2006-03-01 i Metall- och elektrokemi
          • Alla →
        • Gasernas kemi (fysikalisk kemi)
          • 12 uppgifter på gasers egenskaper
          • Prov 2002-09-16: Gaser och bindningslära för Nv2B
          • Prov 2002-09-12: Gaser och bindningslära för Nv2A
          • Förhör 2006-10-25: Gaser
      • Pedagogiska resurser på nätet
    • Kemi 2
      • Kursscheman
        • Kursschema Kemi 2 NA21ab 2022–2023
        • Kursschema Kemi 2 NA20cd 2021–2022
        • Kursschema Kemi 2 NA19cc 2021–2022
        • Kursschema Kemi 2 NA19e 2021–2022
        • Kursschema Kemi 2 NA18bb 2020–2021
        • Kursschema Kemi 2 NA18dd 2020–2021
        • Kursschema Kemi 2 NA17aa 2019–2020
        • Kursschema Kemi 2 NA17ab 2018–2019
        • Kursschema Kemi 2 NA16bb 2018-2019
        • Kursschema Kemi 2:2 NA26 2017-2018
        • Alla →
      • Lektioner (videogenomgångar)
        • Introduktion
          • Introduktion till Kemi 2
          • Repetition av Kemi 1: Mol- och koncentrations­beräkningar
          • Beräkningar med hjälp av reaktionsformeln
          • Molvolym, Avogadros lag & gasers densitet
        • Kemisk jämvikt
          • Kemisk jämvikt: Vad du behöver kunna från Kemi 1
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Kemisk jämvikt
          • Reaktionshastighet
          • Vad krävs för att reaktioner ska ske?
          • Jämvikts­ekvationen
          • Beräkningar på jämviktssystem
          • Exempel: Beräkning av K
          • Heterogena jämvikter. Löslighetsprodukt
          • Är systemet i jäm­vikt? Kon­cen­tra­tions­kvo­ten Q.
          • När kon­cen­tra­tion­en ändras i ett jämviktssystem
          • Beräkning av jämviktskoncentrationer efter att jämvikten rubbats
          • När jäm­vikts­sys­tem späds eller komprimeras, eller temperaturen ändras
        • Syror och baser
          • Syror och baser: Vad du behöver kunna från Kemi 1
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Syror och baser (Kemi 2)
          • Syror och baser är protolyter
          • pH och en syras protolysgrad
          • Syrakonstanten Ka
          • Baskonstanten Kb
          • Vattnets protolyskonstant Kw
          • Joners protolys
          • Neutralisation (Kemi 2)
          • Buffertar (Kemi 2)
        • Organiska molekylers struktur och funktion
          • Organiska ämnens struktur och funktion: Vad du behöver kunna från Kemi 1
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Organiska ämnens struktur och funktion
          • Kolväten: Alkaner
          • Strukturisomeri
          • Halogenalkaner
          • Alkener
          • Alkyner
          • Arener och aromatiska föreningar
          • Alkoholer
          • Fenoler
          • Substitutions­reaktioner
          • (Inaktuella)
            • Rationell nomenklatur (med halogenalkaner)
            • Isomeri
        • Mer om organiska reaktioner
          • Mera om organiska reaktioner: Vad du behöver kunna från Kemi 1
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Mer om organiska reaktioner
          • Oxidation av alkoholer
          • Aldehyder och ketoner
          • Tioler och disulfider
          • Etrar
          • Aminer
          • Nitroföreningar och organiska nitrater
          • Karboxylsyrornas nomenklatur. Mättade och omättade karboxylsyror
          • Aromatiska karboxylsyror. Dikarboxylsyror. Hydroxisyror.
          • Optisk isomeri (spegelbilds­isomeri)
          • Estrar
          • Samman­fattning: Reak­tions­me­ka­nis­mer
          • Sammanfattning: Ämnesklasser och deras funktionella grupper
          • Läge för förväxlingar?
        • Biomolekyler
          • Biomolekyler: Vad du behöver kunna från Kemi 1
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Biomolekyler
          • Fetter och andra lipider
          • Mono-, di-, oligo- och polysackarider
          • Reducerande och icke-reducerande sockerarter
          • Varför är fruktos reducerande?
          • Varför är maltos reducerande?
          • Aminosyror
          • Hur många aminosyror finns det egentligen?
          • De 20 aminosyrorna
          • Nukleotider - arvsmassans byggstenar
        • Biokemi
          • Biokemi: Vad du behöver kunna från Kemi 1
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp i Biokemi
          • Proteiner
          • Enzymer
          • Katabolism
          • Bärarmolekyler
          • Glykolys
          • β-oxidation
          • Metabolism av aminosyror
          • Citronsyracykeln
          • Elek­tron­transport­ked­jan (Kemi 2)
          • Anabola reaktioner
          • Glukoneogenes och fettsyrasyntes
          • DNA-molekylens struktur och funktion (Kemi 2)
          • Transkription och translation
        • Analytisk kemi
          • Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Analytisk kemi
          • Att mäta och att mäta rätt
          • Analytisk kemi
          • Spektrofotometri
          • Spektrometri
      • Laborationer och övningar
        • Kemisk jämvikt
          • Datorövning: Reaktions­hastigheter
          • Hastigheten på permanganatjonens sönderfall
          • Tiosulfatjonens sönderfallshastighet
          • Datorövning: Jämviktsreaktioner
          • Bestämning av en jämviktskonstant
          • Bestämning av en jämviktskonstant – Lärarinfo
          • Förskjutning av ett jämviktsläge
          • Demonstration: En enkel (men effektfull!) demonstration av reaktionshastighet
          • Demonstration: Anden i flaskan
          • Demonstration: Simulering av en kemisk jämvikt
          • Demonstration: Jämvikter med koboltföreningar
          • Demonstration: Komplex och jämvikter med EDTA
        • Syror och baser
          • Undersökning av joners protolys
          • Lärarmaterial till "Undersökning av joners protolys"
          • Titrering av ättiksyra med natriumhydroxid
          • Beredning av en acetatbuffert med givet pH
          • Demonstration: Reaktionen mellan ammoniak och saltsyra
        • Organisk kemi
          • Molekylbygge av kolväten
          • Framställning och undersökning av metan
          • Alkoholer – molekylbygge
          • Oxidation av alkoholer
          • Identifikation av ett organiskt ämne
          • Övning: Bygge och jämförelse av optiska isomerer
          • Övning i molekylbygge och organiska reaktioner
          • Lärarkommentarer till "Syntes av acetylsalicylsyra"
          • Syntes av acetylsalicylsyra
          • Reaktions­mekanismen för bildning av acetyl­salicyl­syra
          • Undersökning av fetter – bildning av emulsioner
          • Undersökning av matoljors viskositet
          • Kolhydrater som reduktionsmedel
          • Månadens tema i Februari: Mode - Är jeansen äkta Denim-jeans?
          • Demo: Bromering av heptan
          • Lärarmaterial till Demo: Bromering av heptan
          • Demo: Omättade kolväten avfärgar bromvatten
          • Demo: Framställning av etyn i mikroskala
          • Demo: Påvisande av fenoler med järn(III)klorid
          • Demo: Alkoholer oxideras av permanganatjoner
          • Demo: Cerium(IV)nitrat som reagens på alkoholer
          • Demo: Lucas reagens på alkoholer
          • Demo: Bomullskrut
          • Demo: Xantoprotein-reaktionen
        • Biokemi
          • Bättre mjölk till katten
          • Undersökning av pektinas
          • Undersökning av succinatdehydrogenas
          • Undersökning av en en­zym­ka­ta­ly­se­rad re­ak­tions pH-be­ro­en­de
          • Undersökning av en en­zym­ka­ta­ly­se­rad re­ak­tions pH-be­ro­en­de (μ-version)
        • Analytisk kemi
          • Öppen laboration: Bestämning av halten kalciumkarbonat i tavelkrita
          • Öppen laboration: Gör någonting med tre magnecyl koffein brus!
          • Bestämning av C-vitaminhalten med jodometri
          • Undersökning av acetylsalicylsyra med TLC
          • Storleks­kromatografi: Gel­filtrering
        • Recept
          • Fehlings reagens
        • Lösningar till Ehinger: Kemi 2 (NA förlag)
          • Kapitel 2
          • Kapitel 3
      • Gamla prov
        • Slutprov o.dyl.
          • Hur man pluggar inför slutprov/prövning i Kemi 2
          • Slutprov 2013-05-31 i Kemi 2
          • Slutprov 2012-05-10 i Kemi B
          • Slutprov 2007 i Kemi B
          • Slutprov 2006 i Kemi B
        • Kemisk jämvikt
          • Vad kan du om kemisk jämvikt?
          • 2022-10-14 i Kemisk jämvikt + lite syrabasreaktioner
          • Prov 2021-10-08 i Kemisk jämvikt och lite syrabas-jämvikter
          • Prov 2020-03-05 i Kemisk jämvikt
          • Prov 2018-03-21 i Kemisk jämvikt
          • Prov 2014-10-02 i Kemisk jämvikt
          • Prov 2013-10-23 i Kemisk jämvikt och Syror och baser
          • Prov 2013-10-11 i Kemisk jämvikt och Syror och baser
          • Prov 2012-11-09 i Kemisk jämvikt och Syror och baser
          • Alla →
        • Syror och baser
          • Vad kan du om Syror och baser (Kemi 2)?
          • Prov 2022-12-02 i Syrabas-jämvikter och Grundläggande organisk kemi
          • Prov 2021-05-05 i Syror och baser
          • Prov 2020-10-12: Organisk kemi + lite syror och baser
          • Prov 2018-06-04 i Syror och baser
          • Prov 2014-11-13 i Syror och baser
          • Prov 2013-10-23 i Kemisk jämvikt och Syror och baser
          • Prov 2013-10-11 i Kemisk jämvikt och Syror och baser
          • Prov 2012-11-09 i Kemisk jämvikt och Syror och baser
          • Prov 2011-12-07 i Kemiska jämvikter och Syror och baser
          • Alla →
        • Organisk kemi
          • Vad kan du om Organiska molekylers struktur och funktion?
          • Vad kan du mer om organiska reaktioner?
          • Trivialnamn att lära och kunna utantill i Kemi 2
          • Prov 2023-02-10 i fördjupad organisk kemi
          • Prov 2021-12-03 i Grundläggande organisk kemi + lite Syror och baser
          • Prov 2021-09-09: Organisk kemi + lite syror och baser
          • Prov 2020-10-12: Organisk kemi + lite syror och baser
          • Prov 2018-10-01 i Organisk kemi
          • Prov 2017-10-13 i Fördjupad organisk kemi
          • Prov 2015-03-02 i Organisk kemi
          • Prov 2015-01-29 i Organisk kemi
          • Prov 2014-03-07 i Organisk kemi och biomolekyler
          • Prov 2014-01-24 i Organisk kemi
          • Alla →
        • Biomolekyler
          • Vad kan du om Biomolekyler?
          • Prov 2019-12-04 i Biomolekyler + lite biokemi
          • Prov 2018-03-07 i Biomolekyler och Biokemi
          • Prov 2015-04-23 i Biomolekyler och Grundläggande biokemi
          • Prov 2014-05-16 i Biomolekyler och Biokemi
          • Prov 2014-03-07 i Organisk kemi och biomolekyler
          • Prov 2013-04-12 i Biomolekyler
          • Läxförhör 2007-05-04 i Biokemi (biomolekyer)
        • Biokemi
          • Vad kan du om Biokemi?
          • Vad kan du om DNA-molekylens struktur och funktion?
          • Organiska molekyler att kunna utantill i Biokemin i Kemi 2
          • Prov 2022-03-18 i fördjupad organisk kemi + biokemi
          • Prov 2019-12-04 i Biomolekyler + lite biokemi
          • Prov 2018-03-07 i Biomolekyler
          • Prov 2015-04-23 i Biomolekyler och Grundläggande biokemi
          • Prov 2014-05-16 i Biomolekyler och Biokemi
          • Prov 2013-05-31 i Biokemi (katabolism)
          • Läxförhör 2007-05-24 i Biokemi (katabolism)
        • Analytisk kemi
          • Vad kan du om analytisk kemi?
      • Pedagogiska resurser på nätet
    • Gymnasiearbete
      • Information
        • Skolverkets text om Gym­na­sie­ar­be­tet på Na­tur­ve­ten­skaps­pro­gram­met
        • Skolverkets text om Gym­na­sie­ar­be­tet på Tek­nik­pro­gram­met
        • Handledare och med­be­döm­a­re till Gym­na­si­e­ar­be­tet
        • Hur man använder re­fe­rens­han­te­ringen i Google Docs
        • Hur man använder re­fe­rens­han­te­ringen i Word (MacOS)
        • Hur man använder re­fe­rens­han­te­ringen i Word (Windows)
      • Idéer till gymnasiearbete
        • Lista på alla idéer
    • Matematik
      • Matematik 1c
        • Taluppfattning och aritmetik
          • Negativa tal
          • Implikation och ekvivalens
          • Primtal och primtalsfaktorer
          • Tal i bråkform. Förlängning och förkortning
          • Räkna med bråk
          • Tal i potensform
          • Det binära talsystemet
          • Tiopotensform och grundpotensform
          • Matematiska prefix
          • Avrundning
        • Algebra och ekvationer
          • Räknelagar
          • Algebraiska uttryck: Mönster och formler
          • Faktorisering
          • Ekvationslösning
          • Ekvationer med nämnare
          • Potensekvationer
          • Omskrivning av formler
          • Problemlösning med hjälp av ekvationer
        • Geometri
          • Pythagoras sats
          • Pythagoras sats (bevis)
          • Likformighet och skala
          • Trigonometri
          • Beräkning av en okänd vinkel i en triangel
          • Introduktion till vektorer
          • Vektorer som riktade sträckor
          • Addition och subtraktion av vektorer
          • Vektorer i koordinatsystem
          • Vektorer och trigonometri
        • Samband och förändring
          • Procent, promille och ppm
          • Procent vs. procentenheter
          • Förändringsfaktor
          • Index och KPI (konsumentprisindex)
          • Lån och ränta
          • Ränta på ränta
          • Vad är funktioner?
          • Definitionsmängd och värdemängd
          • Linjära samband
          • Linjära samband och icke-proportionella samband
          • Exponentialfunktioner och potentialfunktioner
          • Grafiska lösningar av ekvationer
        • Sannolikhet och statistik
          • Hur stor är chansen?
          • Vad är liv?
          • Cellen – den minsta levande enheten
          • DNA – livets molekyl
          • Introduktion till Naturkunskap 2
          • Atomens byggnad
          • Periodiska systemet. Rena ämnen och blandningar. Kemiska föreningar.
          • Vävnader
          • "Hjärnfilspån"!
  • Inaktuella
    • Forskningsmetodik
      • Kursscheman
        • Kursschema Forskningsmetodik, p2 2011-2012
        • Planering av forskningsmetodik-kursen p2 2011-2012
        • Kursschema Forskningsmetodik, p2 2008-2009
      • Lektioner
        • Introduktion till forsknings­metodiken
        • Mera om ert fördjupningsarbete
        • Vetenskap – vad är det? Epistemologi
        • Om vetenskapsmän och forskare
        • Positivism, empirism m.m.
        • Reduktion, Signifikanta mätningar, Kausalitet och korrelation
        • Vetenskapliga teorier
        • Samhället och vetenskapen
        • Två perspektiv på vetenskap: Positivism och hermeneutik
        • Framtidens vetenskap
      • Fördjupningsuppgifter
        • Fördjupnings­arbete: Paradigm­skiften
        • Presentation av en natur­veten­skaplig nyhet
      • Gamla prov
        • Instuderingsfrågor i Vetenskapsteori
        • Prov 2012-05-23 i Forskningsmetodik
        • Prov 2009-06-05 i Forskningsmetodik (Magnus del)
        • Prov 2006-01-17 i Forskningsmetodik
        • Prov 2005-01-11 i Forskningsmetodik
      • Pedagogiska resurser på nätet
    • Life Science
      • Kursscheman
        • Kursschema Life Science p2 2012-2013
        • Kursschema Life Science p1 2010-2011
      • Lektioner
        • Introduktion till Life Science
        • Grundläggande organisk kemi 1: Kolväten, strukturisomeri, alkoholer, tioler, etrar, arener, aminer, karbonylföreningar
        • Grundläggande organisk kemi 2: Karboxylsyror och karboxylsyrederivat
        • Analytisk kemi: IR-spektroskopi
        • Bakterier 1: Sterilteknik. Bakteriecellens uppbyggnad.
        • Bakterier 2: Kemoterapi
        • Proteiners struktur & funktion. Proteinsyntesen.
        • DNA-molekylens struktur och kemi
        • DNA-molekylens syntes (inkl. PCR)
      • Laborationer och övningar
        • Byggövning i grundläggande organisk kemi för Life Science
      • Gamla prov
        • Instuderingsfrågor till kursen i Life Science 2010-2011
        • Prov 2010-10-25 i Life Science: Organisk syntes och Antibiotika
      • Pedagogiska resurser på nätet
    • Mikrobiologi
      • Kursscheman
        • Kursschema i Mikrobiologi p2 2011-2012
        • Kursschema i Mikrobiologi p2 2010-2011
        • Kursschema Mikrobiologi p1 2009-2010
        • Kursschema Mikrobiologi p1 2008-2009
      • Lektioner
        • Introduktion till mikrobiologin. Mikrobiologins historia. Mikroskopet och dess betydelse.
        • Mikrobiologins historia. Schismen om uralstringen. Sjukdomsalstrande mikroorganismer
        • Mikrobiologins historia. Mjält­brand. Tu­ber­ku­los. Bio­lo­gisk krig­föring
        • Bakteriers morfologi & släktskap. Gramfärgning
        • Bakteriers morfologi & släktskap. Arkéer. Hur bakterier är släkt med andra organismer.
        • Bakteriecellens struktur & innehåll. Bakteriernas cellhöljen.
        • Bakteriecellens struktur & innehåll. Yttre cellstrukturer. Bakteriens DNA
        • Andra inre strukturer. Bakteriell tillväxt
        • Bakteriers livsbetingelser. Alla organismer kräver en energikälla och en kolkälla.
        • Kemoterapi. Vad är kemoterapi? Penicillin och Erythromycin
        • Antibiotika med effekt på cellmembranet och nukleinsyra­syntesen. Kompetitiv inhibition
        • Lite virushistorik
        • Virusens egenskaper
        • Virusens klassifikation. Hur man bestämmer virushalten. Hur virusen förökar sig.
        • Hur virusen förökar sig (forts.) Värdcellens öde.
        • Antiviral kemoterapi
      • Laborationer och övningar
        • Våtpreparat av E. coli och B. subtilis
        • Några vanligt förekommande mikroorganismer i vår omgivning
        • Katalastest
        • Grupparbete i mikrobiella sjukdomar
      • Gamla prov
        • Slutprov o.dyl.
          • Instuderingsfrågor i Mikrobiologi
          • Slutprov 2008-06-02 i mikrobiologi
          • Slutprov 2007-05-31 i Mikrobiologi
          • Slutprov 2006-01-17 i Mikrobiologi
          • Slutprov 2005-01-14 i Mikrobiologi
          • Slutprov 2004-05-26 i Mikrobiologi
          • Slutprov 2003 i Mikrobiologi
        • Bakteriologi
          • Instuderingsfrågor i Mikrobiologi: Mikrobiologins historia
          • Instuderingsfrågor i Mikrobiologi: Bakteriernas morfologi och släktskap
          • Instuderingsfrågor i Mikrobiologi: Bakteriecellens struktur och innehåll
          • Prov 2012-03-22 i Bakteriologi och mikrobiologins historia
          • Prov 2011-03-28 i Bakteriologi och mikrobiologins historia
          • Prov 2009-10-20 i Bakteriologi och mikrobiologins historia
          • Prov 2008-10-16 i Bakteriologi och mikrobiologins historia
          • Kort förhör 2008-09-25: Bakteriecellers morfologi och släktskap
          • Kort förhör 2008-09-17: Mikrobiologins historia
          • Prov 2008-03-31 i Bakteriologi och mikrobiologins historia
          • Prov 2007-03-15 i Bakteriologi och mikrobiologins historia
          • Prov 2005-10-21 i Bakteriologi
          • Prov 2004-10-14 i Bakteriologi
          • Prov 2004-03-10 i Bakteriologi
          • Prov 2003-04-10 i Bakteriologi
        • Odla bakterier
          • Instuderingsfrågor i Mikrobiologi: Bakteriell tillväxt
          • Instuderingsfrågor i Mikrobiologi: Bakteriers livsbetingelser
          • Prov 2008-12-18 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
          • Prov 2008-05-26 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
          • Prov 2007-05-31 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
          • Prov 2007-05-22 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
          • Prov 2005-12-09 i Bakteriers livsbetingelser, Kemoterapi och Virologi
          • Prov 2004-05-17 i Bakteriers livsbetingelser m.m. samt virologi
          • Prov 2004-12-03 i Bakteriers livsbetingelser m.m. samt virologi
        • Kemoterapi
          • Instuderingsfrågor i Mikrobiologi: Kemoterapi
          • Prov 2009-12-14 i Kemoterapi
          • Prov 2008-12-18 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
          • Kort förhör 2008-11-27: Kemoterapi & bakteriers cellulära strukturer
          • Prov 2008-05-26 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
          • Prov 2007-05-31 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
          • Prov 2007-05-22 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
          • Prov 2005-12-09 i Bakteriers livsbetingelser, Kemoterapi och Virologi
        • Virologi
          • Instuderingsfrågor i Mikrobiologi: Virologi
          • Prov 2008-12-18 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
          • Prov 2008-05-26 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
          • Prov 2007-05-31 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
          • Prov 2007-05-22 i ”Bakteriernas liv och död” samt virologi
          • Prov 2005-12-09 i Bakteriers livsbetingelser, Kemoterapi och Virologi
          • Prov 2004-05-17 i Bakteriers livsbetingelser m.m. samt virologi
          • Prov 2004-12-03 i Bakteriers livsbetingelser m.m. samt virologi
      • Pedagogiska resurser på nätet
    • Naturkunskap A
      • Kursscheman
        • Kursschema Naturkunskap A, Nv1A ht2006
      • Lektioner
        • Introduktion
          • Introduktion till NkA
        • Livet, universum och allting
          • Universums historia
          • Människan i universum
          • Människans strålningsmiljö
        • Ekologi
          • Ekosystem. Ämnen och energi i omlopp
          • Klimatets inverkan på ekosystemet
          • Ämnenas kretslopp
          • Skogen som ekosystem (NkA)
          • Sjön som ekosystem (NkA)
          • Havet som ekosystem (NkA)
        • Energi
          • Energi­omvandlingar
          • Människan utvinner energi
        • Miljö
          • Miljögifter
          • Östersjön och miljön (NkA)
          • Reningsverket (NkA)
      • Gamla prov
        • Slutprov o.dyl.
          • Slutprov ht2006 i NkA
          • Slutprov 2004-06-07 i NkA
        • Ekologi
          • Instuderingsfrågor i Naturkunskap A: Ekologi
          • Prov 2006-11-10 i Ekologi
          • Prov 2003-11-11: Universum, energi och ekologi
        • Energi
          • Instuderingsfrågor i Naturkunskap A: Energi
          • Prov 2005-02-17: Universum och energi
        • Miljö
          • Instuderingsfrågor i Naturkunskap A: Miljölära
        • Livet, universum och allting
          • Instuderingsfrågor i Naturkunskap A: Människan och universum
          • Prov B 2006-09-18: Människan i universum
          • Prov A 2006-09-18: Människan i universum
          • Prov 2005-02-17: Universum och energi
      • Pedagogiska resurser på nätet
  • För lärare
    • Flippa ditt klassrum!
    • Wikipedia som läromedel
    • Studieteknik
  • Om...
    • Välkommen!
    • Sekretess
    • Pedagogiska resurser på nätet
    • Om dessa sidor
      • Web 2.0
      • Källkritik
    • Copyright
    • Kontakta mig
    • Tabeller och formler
      • Enheter och konstanter
      • Omvandlingsfaktorer
  • Sök 🔍

Bioteknik

  • Kursscheman
    • Kursschema Bioteknik, 2015-2016
    • Kursschema Bioteknik, 2014-2015
    • Kursschema Bioteknik, 2013-2014
    • Kursschema Bioteknik p1 2009-2010
    • Kursschema Bioteknik, p2-2008
  • Lektioner
    • Introduktion
      • Introduktion till Bioteknik: Vad är Bioteknik?
    • Mikrobiologi
      • Mikrobiologi och bioteknik
      • Bakteriers utseende och släktskap. Mikrosvampar. Bakteriell tillväxt.
      • Mer om bakteriell tillväxt och odling. De nyttiga mikroorganismerna.
      • Antibiotika – en kamp på liv och död. Penicillinets upptäckt.
      • Penicillin och andra antibiotika. Antibiotikaresistens.
      • Spridning av antibiotikaresistens
      • Vad är ett virus? Är virus levande eller inte? Hur ser virus ut?
      • Hur förökar sig virus? Replikation. Adsorption. Passage och avkapsling.
      • Virusens replikation och transkription. Syntes och sammansättning. Frisläppande.
    • Nukleinsyrornas struktur och kemi
      • DNA har två funktioner
      • DNA-molekylens grundläggande struktur
      • Nukleinsyrornas egenskaper. Palindrom. Restriktionsenzymer. Mutationer
      • DNA i olika former
      • Restriktionsenzymer kan klippa i DNA-molekylen
      • Skador på DNA kan leda till mutationer
      • Denaturering av DNA och RNA
    • DNA-molekylernas funktion
      • DNA-replikation följer tre regler
      • DNA syntetiseras av DNA-polymeraser
      • DNA på konstgjord väg
      • DNA-sekvensering
      • DNA-rekombination
      • Kloningsvektorer
      • DNA-bibliotek
    • RNA-molekylernas funktion
      • RNA och RNA-syntes
      • Transkriptionen börjar vid en promotor
      • Hur transkriptionen regleras: Lac-operonet
      • Transkriptionen avslutas
      • Omvänt transkriptas syntetiserar DNA med RNA som mall.
      • Ribozymer: RNA-molekyler med katalytisk aktivitet
    • Proteinernas struktur och funktion
      • Proteiner är mycket stora molekyler
      • Proteinernas biologiska funktioner
      • Proteiner syntetiseras av ribosomer med mRNA som mall
      • En del proteiner innehåller andra kemiska grupper än bara aminosyror
      • Man kan sluta sig till aminosyra­sekvensen utifrån DNA-sekvensen
      • Ett proteins aminosyrasekvens kan bestämmas
      • Klonade gener kan uttryckas i en värdcell
      • Jäst är en viktig eukaryot värd för rekombinant DNA
      • Peptidbindningen har drag av dubbelbindning
      • Ett protein kan ha fyra struktur­nivåer
      • Ett proteins struktur bestäms av dess amino­syra­sekvens
      • Ett proteins funktion bestäms av dess struktur
      • Sekundär­strukturer: α-helixen och β-plattan
      • Proteinerna hålls huvudsakligen samman i sin tredimensionella struktur med hjälp av svaga inter­molekylära krafter
  • Laborationer och övningar
    • Grundläggande mikrobiologi
      • Inledande fördjupningsarbete i Bioteknik: Vad är Bioteknik?
      • Sterilteknik och att gjuta agarplattor
      • Tillredning av odlingsmedier
      • Gramfärgning
      • Antibiotikas inverkan på tillväxthastigheten
      • Bakteriers känslighet för antibiotika
      • Bestämning av bakteriofaghalten med plaquemetoden
    • Jobba med DNA
      • Bioinformatik: Datorövning med nukleotider o.dyl.
      • Klyvning av λ-DNA med restriktions­enzymer
      • ”Torr” DNA-sekvensering enligt Sanger
      • PCR – The Polymerase Chain Reaction
      • Bakteriell transformation
      • Plasmidpreparation
      • Agarosgel­elektrofores av DNA
    • Jobba med proteiner
      • Bioinformatik: Datorövning i proteiners struktur och funktion
      • Mätning av koldioxid­produktionen vid jäsning
      • Analys av proteininnehållet i olika matvaror
      • Övning i masspektrometri
      • ELISA – Enzyme-Linked Immunosorbent Assay
    • Gen-etik
      • Grupparbete om genetiska sjukdomar
      • Workshop om etiska dilemman
      • Debattspel om genmodifiering
    • Recept m.m.
      • LB och LA (Luriabuljong och -agar)
      • Minimalagar
      • Mjukagar
      • Antibiotika­lösningar
      • Lösningar till gramfärgning
      • Stamlösningar (recept)
      • Buffertar (recept)
      • Laddningsfärger
      • Proteingeler
      • Att använda Jmol och PDB-filer (proteindatabanks-filer)
  • Gamla prov
    • Slutprov o.dyl.
      • Slutprov 2008-06-03 i Bioteknik
      • Slutprov 2006-06-02 i Bioteknik
      • Slutprov 2005-05-26 i Bioteknik
      • Slutprov 2004-05-25 i Bioteknik
      • Slutprov 2003 i Bioteknik
    • Mikrobiologi
      • Nyckelbegrepp i mikrobiologi till kursen i Bioteknik
      • Instuderingsfrågor i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
      • Prov 2014-10-23 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
      • Prov 2009-10-13 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
      • Prov 2007-10-19 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
      • Prov 2005-10-14 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
      • Prov 2004-10-05 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
      • Prov 2003-10-10 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
      • Diagnostiskt prov 2002-12-09 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
    • DNA
      • Nyckelbegrepp: DNA-molekylens struktur och funktion
      • Kunskapsmål – DNA-molekylens struktur, funktion och syntes
      • Instuderingsfrågor i Bioteknik: Nukleinsyrornas struktur och kemi
      • Instuderingsfrågor i Bioteknik: DNA:ts funktion
      • Prov 2015-01-22 i DNA-molekylens struktur, funktion och syntes (2)
      • Prov 2014-02-25 i DNA-molekylens struktur, funktion och syntes
      • Prov 2009-12-15 i Nukleinsyrornas struktur + DNA-molekylens syntes
      • Prov 2008-01-22 i Nukleinsyrornas struktur, funktion och syntes
      • Prov 2006-02-06 i Bioteknik: DNA:ts kemi, syntes och funktion
      • Prov 2005-01-20 i DNA:ts kemi, syntes och funktion
      • Prov 2004-01-09 i DNA:ts kemi, syntes och funktion
      • Diagnostiskt prov i Bioteknik 2003-04-07: DNA-molekylens syntes och funktion
      • Skriftligt förhör i Bioteknik 2003-01-17: Nukleinsyrornas kemi och struktur
    • RNA
      • Kunskapsmål – RNA-molekylernas struktur och funktion
      • Nyckelbegrepp: RNA-molekylens struktur och funktion
      • Prov 2010-03-02: RNA-molekylens syntes & funktion
      • Prov 2008-01-22 i Nukleinsyrornas struktur, funktion och syntes
      • Prov 2005-03-17: Transformation & RNA-molekylens syntes och funktion
      • Prov 2004-03-18: RNA-molekylens syntes och funktion
    • Proteiner
      • Instuderingsfrågor till Proteinernas syntes och funktion
      • Prov 2015-05-28: Proteinernas struktur och kemi
      • Prov 2010-05-25: Proteinernas struktur och kemi
      • Prov 2006-05-15: Proteinernas syntes och funktion
      • Prov 2005-05-02: Proteinernas syntes och funktion
      • Prov 2004-05-06 i Bioteknik: Proteinernas syntes och funktion
      • Läxförhör: Proteiner – introduktion (B)
      • Läxförhör: Proteiner – introduktion (A)
  • Pedagogiska resurser på nätet

Administration

  • Glömt lösenordet?
  • Glömt användarnamnet?

Lektioner i Bioteknik

Introduktion
Introduktion

Mikrobiologi
Mikrobiologi

Nukleinsyrornas struktur och kemi
Nukleinsyrornas struktur och kemi

DNA-molekylernas funktion
DNA-molekylernas funktion

RNA-molekylernas funktion
RNA-molekylernas funktion

Proteiner
Proteinernas struktur och funktion

Creative Commons License Copyright © textmaterial 2001-2023 ME undervisning AB & Magnus Ehinger
Copyright © bilder och filmer, respektive upphovsman | Sekretess | Kontakt