Strukturen på en α-helix. Blått - kväve, vitt - väte, rött - syre, svart - kol. Rosa - vätebindning.
α-helixen
I peptidkedjan finns det gott om -C=O och -N-H.
Pauling & Corey satt med modeller och "lekte".
Det kan bildas vätebindningar mellan -N-H på en aminosyra och -C=O på en aminosyra fyra aminosyror bort.
- Vätebindningarna kan uppstå p.g.a. att O och H i peptidbindningen är i trans-konfiguration.
Då får vi en helix
- Pauling & Corey kallade den α-helix.
Helixen är mycket vanligt förekommande
Den använder många vätebindningar: Varje peptidbindning i α-helixen deltar också i en vätebindning.
β-plattan
Pauling & Corey satt med modeller och ”lekte” vidare...
 James Corey. |
 Linus Pauling. |
Det kan bildas vätebindningar mellan -N-H på en aminosyra på en peptidsträng och -C=O på en en annan.
Om peptidsträngarna ligger parallellt (eller antiparallellt), uppstår β-strukturen.
När många strängar ligger intill varandra, får vi närmast ett flak eller en platta av β-strukturer: en β-platta.
β-platta. Blått - kväve, vitt - väte, rött - syre, svart - kol. R-grupperna är stora, vita.
Det finns andra sekundärstrukturer också
Ett exempel är en β-sväng (eller bara "sväng"), som ofta förbinder två strängar i en antiparallell β-struktur.
Annan skojighet: β-tunna i poriner
β-tunna.
