Magnus Ehingers undervisning

Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Kemi 1

Se också:

Administration

Vad kan du om Kemisk bindning?

Senast uppdaterad fredag, 12 juni 2020 17:34 | av Magnus Ehinger | Skriv ut

Skarmavbild 2016 04 13 kl. 07.09.09Skriv ut eller kopiera den här matrisen, och fyll i var din egen kunskapsnivå ligger. På så sätt får du en uppfattning om vad du kan, och vad du behöver repetera.

Jonbindningar

Frågeställning 😟 😐 😊
  1. Jag vet hur jonföreningar bildas.
      
  1. Jag kan skriva formler för salter med både atomjoner och med sammansatta joner.
      
  1. Jag kan namnge salter.
      
  1. Jag vet hur man kan påvisa kloridjoner och sulfatjoner i en lösning.
      
  1. Jag kan förklara hur en saltkristall är uppbyggd.
      
  1. Jag kan förklara varför en saltkristall är spröd.
      
  1. Jag kan förklara varför vattenlösningar av salter leder ström.
      
  1. Jag kan förklara hur man tar reda på om ett ämne är en jon- eller en molekylförening.
      
  1. Jag kan både namn och formel på de vanligaste sammansatta jonerna.
      

Metallbindningar

Frågeställning 😟 😐 😊
  1. Jag vet vad som kännetecknar metaller.
      
  1. Jag vet vad som kännetecknar metallbindningen.
      
  1. Jag kan förklara varför metaller leder ström.
      
  1. Jag kan förklara varför metaller är smidbara.
      
  1. Jag kan förklara varför metaller har hög smältpunkt.
      

Kovalenta bindningar

Frågeställning 😟 😐 😊
  1. Jag vet vad som kännetecknar en kovalent bindning.
      
  1. Jag kan förklara hur kovalenta bindningar bildas.
      
  1. Jag kan skriva elektronformler av molekyler och sammansatta joner.
      
  1. Jag kan förklara varför en bindning blir polärt kovalent.
      
  1. Jag kan använda elektronegativitetsvärden för att ta reda på om en bindning är opolär, polär eller av jonkaraktär.
      

Dipoler och opolära molekyler

Frågeställning 😟 😐 😊
  1. Jag kan förklara vad det är för skillnad på en polärt kovalent bindning och en polär molekyl.
      
  1. Jag vet vad som kännetecknar en polär molekyl (en dipol).
      
  1. Jag vet vad som kännetecknar en opolär molekyl.
      
  1. Jag kan förklara varför en metanmolekyl är tetraedrisk.
      
  1. Jag kan förklara varför en ammoniakmolekyl är pyramidal.
      
  1. Jag kan förklara varför en vattenmolekyl är vinklad.
      
  1. Jag kan förklara varför en koldioxidmolekyl är linjär.
      
  1. Jag kan förklara varför ammoniak och vatten är dipoler, men inte metan och koldioxid.
      

Dipol–dipol-bindningar

Frågeställning 😟 😐 😊
  1. Jag kan förklara vad som skiljer en intermolekylär bindning från en intramolekylär bindning.
      
  1. Jag kan förklara hur dipol–dipol-bindningar uppstår.
      

van der Waals-bindningar

Frågeställning 😟 😐 😊
  1. Jag kan förklara hur en tillfällig dipol uppstår.
      
  1. Jag kan förklara hur en tillfällig dipol–dipol-bindning uppstår.
      
  1. Jag kan namnge och skriva struktur- och summaformeln för de tio enklaste kolvätena.
      
  1. Jag kan förklara varför kokpunkten stiger ju längre ett kolväte är.
      
  1. Jag kan avgöra om molekylerna i ett ämne hänger ihop med van der Waals-bindningar eller dipol–dipol-bindningar.
      

Vätebindningar

Frågeställning 😟 😐 😊
  1. Jag vet vilka atomer som är starkt elektronegativa.
      
  1. Jag kan förklara hur vätebindningar uppstår.
      
  1. Jag kan förklara hur vätebindningar uppstår i vatten.
      
  1. Jag kan avgöra om molekylerna i ett ämne hänger ihop med van der Waals-bindningar, dipol–dipol-bindningar eller vätebindningar.
      
  1. Jag kan avgöra vilken typ av bindning som bryts – jonbindning, metallbindning, dipol–dipol-bindning, van der Waals-bindning eller vätebindning – när ett ämne smälter.
      
  1. Jag vet vilken typ av bindning som är starkast – jonbindning, metallbindning, dipol–dipol-bindning, van der Waals-bindning eller vätebindning.
      

”Lika löser lika”

Frågeställning 😟 😐 😊
  1. Jag vet vad som krävs för att två ämnen ska kunna lösa sig i varandra.
      
  1. Jag vet att ”lika löser lika”.
      
  1. Jag kan förklara varför ”lika löser lika”.
      
  1. Jag kan, med hjälp av molekylernas struktur och atomernas elektronegativitet, avgöra om ett ämne är lösligt i ett annat.
      
  1. Jag kan förklara på bindnings- och energinivå vad som händer när ett salt löses i vatten.
      
  1. Jag kan förklara varför och hur gasers löslighet i vatten varierar med temperaturen.
      

 

 

Också intressant: