Varje gång man påstår någonting som man inte själv har kommit fram till, måste man berätta var man har fått informationen ifrån: Man måste ange en källa (referens). Oftast är det i inledningen, där man bygger upp faktabasen i sin rapport, som man anger de flesta källorna.
Det har vuxit fram två standardmetoder för att ange källor: Harvardmetoden och oxfordmetoden. De flesta andra sätt att ange källor på är varianter av dessa, eller bygger på dem.
Harvardmetoden
Källistan
Om man använder sig av den s.k. harvardmetoden listar man alla sina källor under en särskild rubrik sist i arbetet. Referenserna ska stå i alfabetisk ordning (efter författarens efternamn). Källhänvisningarna ser lite olika ut beroende på om det handlar om en bok, en artikel, en intervju eller en internetsida – se exemplen nedan!
Harvard-universitetet i vinterskrud.
Exempel
Källor
- Andersson, Kåre (2002), Sovjetstaten och miljön, Stockholm: Miljöförlaget
- Milford, Lova (1993), "Pungmesens (Remiz pendulinus) inflyttning från Nordtyskland till Sydsverige", Fågelskådarnas tidskrift, årg. 75, nr 8 s. 12-14.
- Levonian, Amir (2013). Telefonintervju av författaren.
- Wikipedia: Aralsjön (https://sv.wikipedia.org/wiki/Aralsjön). Besökt 2013-12-08.
I texten
I texten infogar man referensen genom att sätta in en parentes där man anger författarens efternamn, publiceringsår och sidhänvisning.
Exempel
I exempelvis Aralsjön har ungefär ¾ av vattnet försvunnit sedan 1960-talet (Wikipedia: Aralsjön 2013). Detta har medfört att fiskeriproduktionen har sjunkit från 40 000 ton per år till under 1 ton årlig produktion (Andersson 2002: 102).
Oxfordmetoden
Källistan
Om man istället för harvardmetoden bestämmer sig för att använda oxfordmetoden numrerar man alla sina källor, och sätter dem under rubriken "Källor" sist i arbetet. Källorna ska då numreras i den ordning som de uppträder i texten. De flesta källorna på Wikipedia är angivna med oxfordmetoden.
Magdalen college vid Oxfords universitet.
Exempel
Källor
- Milford, Lova (1993), "Pungmesens (Remiz pendulinus) inflyttning från Nordtyskland till Sydsverige", Fågelskådarnas tidskrift, årg. 75, nr 8 s. 12-14.
- Wikipedia: Aralsjön (https://sv.wikipedia.org/wiki/Aralsjön). Besökt 2013-12-08.
- Andersson, Kåre (2002), Sovjetstaten och miljön, Stockholm: Miljöförlaget
- Levonian, Amir (2013). Telefonintervju av författaren.
I texten
Till skillnad från harvardmetoden infogar man inte författarens namn i texten när man behöver en referens, utan bara siffran som motsvarar källans nummer i källistan. Ofta skriver man siffran med upphöjd text, men ibland skriver man den också [inom hakparenteser]. Varje gång man hänvisar till en viss källa använder man då samma siffra.
Exempel
I exempelvis Aralsjön har ungefär ¾ av vattnet försvunnit sedan 1960-talet.2 Detta har medfört att fiskeriproduktionen har sjunkit från 40 000 ton per år till under 1 ton årlig produktion.3
Med oxfordmetoden kan man också välja att inte ha en källista sist i rapporten, utan ange varje källa som en fotnot på den sidan där den uppträder.
Vilken ska man välja?
För laborationsrapporter i skolan spelar det ingen roll vilken man väljer, så länge man är konsekvent. Båda metoderna har sina för- och nackdelar.
| Fördelar | Nackdelar | |
| Harvardmetoden | Enkel att arbeta med när man skriver. Det är enkelt att infoga en ny källa i källistan, då de helt enkelt ska stå i bokstavsordning. | Gör att det blir något bökigare för läsaren, då alla namn bromsar upp läsningen. |
| Oxfordmetoden | Lite mer knölig att arbeta med. Eftersom källorna ska listas i den ordning de uppträder, måste alla hänvisningar numreras om, om man infogar en ny källa någonstans mitt i. | Enklare för läsaren att läsa, då de diskreta siffrorna inte bromsar upp läsningen. |
