Plocka fram
- Vinglas, NaOH-preppat
- E-kolv, 1000 ml, Fenolftaleinpreppad
- Dricksglas, HCl-preppat
- ev. extra HCl(aq)
Bronsålder och järnålder
Redan för flera tusen år sedan började man med tillämpad kemi:
Bronsåldern
Inträffade mellan ungefär 1800-500 f.Kr.
Brons: En legering mellan koppar och tenn.
- Lägre smältpunkt, men hårdare än koppar.
- Lämplig för vapentillverkning m.m.
Järnåldern
Kom efter bronsåldern, och varade i Skandinavien ungefär fram till 1000-talet och vikingatiden.
- Järn tillverkades genom att bränna myrmalm tillsammans med träkol.
- Man får järn med olika halter kol i sig - olika kvalitéer, helt enkelt.
Medeltiden är alkemins tid
I södra Europa sätts medeltidens start till år 476, då Västromerska riket föll.
Många nya kemiska tillämpningar (grekisk eld, framställning av alun, framställning och användning av krut m.m.)
Alkemins övergripande mål är magiskt: De vises sten
- Förvandla andra metaller till guld.
- Evigt liv.
De vises sten uppfinns aldrig, men många metoder uppfinns, och man lär sig en hel del om olika ämnen.
Demo: "Jesustricket"
"All tillräckligt avancerad teknologi är omöjlig att särskilja från magi." (Arthur C. Clarke)
Diskutera, vad hände?
Vattnet färgades rött - varför det? Blev det vin?
Vattnet avfärgades igen - varför det?
- Den röda färgen neutraliserades igen?
Kanske någon kommer ihåg från kemin på högstadiet, någon typ av ämne som kunde ändra färg?
- pH-indikatorer!
- Vad gör dessa? Visar om det är surt eller basiskt – olika färg i syra resp. bas.
Exempel på pH-indikatorer? Kanske kommer någon ihåg pH-indikatorn "fenolftalein"?
- Röd i basiska lösningar, färglös i neutrala/sura lösningar.
Alltså, vad var det som hände?
Och den kemiska formeln blir:
- H2O + NaOH → H2O + Na+ + OH– (basiskt, rött på grund av fenolftaleinet)
- H2O + Na+ + OH– + HCl → [H2O + Na+ + OH– + H+ + Cl–] → 2H2O + Na+ + Cl–
(neutralt, färglöst)
Bli inte rädda! 😉
Upplysningstiden och kemin
Det magiska ur alkemin försvinner, kvar blir Kemin!
Vi är på väg att få en modern vetenskap.
Kemi idag
Fem huvudområden: Organisk kemi, oorganisk kemi, fysikalisk kemi, biokemi, analytisk kemi.
Organisk kemi
Kolföreningarnas kemi.
Först trodde man att det krävdes en "livskraft" för att kunna tillverka organiska molekyler.
Friedrich Wöhler lyckades dock år 1828 framställa det organiska ämnet urea ur två oorganiska ämnen: Ammoniak och blycyanat.
Oorganisk kemi
Vatten, salter, metaller.
Fysikalisk kemi
Värme- och energiförändringar vid kemiska reaktioner.
Hur uppstår elektrisk energi från batterier?
Hur påverkas gasernas temperatur av exempelvis tryck och volym?
Biokemi
Den kemi som ligger precis i gränslandet mellan biologi och kemi.
- Vilka kemiska processer har vi i våra celler?
- Hur styrs de?
Analytisk kemi
Undersöker hur mycket man har av något, och av vilken kvalité.
Många, många underområden...
Miljökemi, medicinsk kemi, farmakologi, livsmedelskemi, metallurgi och mycket, mycket mer...