Magnus Ehingers under­visning

— Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Videogenomgång (flippat klassrum)

Plocka fram

  • Slinky
  • Stora atomkulor

Från rent kovalent bindning till jonbindning

Olika atomer drar till sig elektroner olika mycket. Detta kallas att de har olika elektronegativitet.

  • Ju starkare laddning valenselektronerna känner av, desto högre elektronegativitet.
  • Ju mindre atom, desto högre elektronegativitet (eftersom valenselektronerna känner av kärnladdningen mer).

Exempel:

  • Fluor är det mest elektronegativa ämnet, har en elektronegativitet på 4,0.
  • Syre är det näst mest elektronegativa ämnet – 3,4.
  • Kväve, klor också mycket elektronegativa.
  • Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller väldigt lite elektronegativa – snarare är de elektropositiva.
Atomradie minskar → Joniseringsenergi ökar → Elektronegativitet ökar →
  Grupp
Period 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
1 H
2,1
  He
 
2 Li
1,0
Be
1,5
  B
2,0
C
2,5
N
3,0
O
3,4
F
4,0
Ne
 
3 Na
0,9
Mg
1,2
  Al
1,6
Si
1,8
P
2,1
S
2,5
Cl
3,0
Ar
 
4 K
0,8
Ca
1,0
Sc
1,3
Ti
1,5
V
1,6
Cr
1,6
Mn
1,5
Fe
1,8
Co
1,9
Ni
1,8
Cu
1,9
Zn
1,6
Ga
1,6
Ge
1,8
As
2,0
Se
2,4
Br
2,8
Kr
 
5 Rb
0,8
Sr
1,0
Y
1,2
Zr
1,4
Nb
1,6
Mo
1,8
Tc
1,9
Ru
2,2
Rh
2,2
Pd
2,2
Ag
1,9
Cd
1,7
In
1,7
Sn
1,8
Sb
1,9
Te
2,1
I
2,5
Xe
 
6 Cs
0,7
Ba
0,9
4f Hf
1,3
Ta
1,5
W
1,7
Re
1,9
Os
2,2
Ir
2,2
Pt
2,2
Au
2,4
Hg
1,9
Tl
1,8
Pb
1,9
Bi
1,9
Po
2,0
At
2,2
Rn
 
7 Fr
0,7
Ra
0,9
5f
 
Rf
 
Db
 
Sg
 
Bh
 
Hs
 
Mt
 
Ds
 
Rg
 
Cn
 
Nh
 
Fl
 
Mc
 
Lv
 
Ts
 
Og
 
Periodiska systemet över elektronegativitet med Pauling-skalan

Hur bindningen påverkas

Kovalent bindning mellan två atomer: Skillnad, \(\Delta\), i elektronegativitet.

  • \(0,0 \leq \Delta < 0,9\) rent kovalent bindning → svagt polär kovalent bindning
  • \(0,9 \leq \Delta < 1,8\) polärt kovalent bindning
  • \(1,8 \leq \Delta\) jonbindning

Rent kovalent bindning

Exempel: Klorgas, Cl2

  • \(\Delta = 0\)
  • De båda kloratomerna delar fullständigt lika på elektronerna i elektronparbindningen.

Polärt kovalent bindning

Exempel: Väteklorid, HCl

  • \(\Delta = 3,0-2,1 = 0,9\)
  • Eftersom klor är mer elektronegativt än väte, drar den mer i elektronerna.
  • δ+HClδ-

Jonbindning

Exempel: Natriumklorid, NaCl

  • \(\Delta = 3,0 - 0,9 = 2,1\)
  • Kloridjonen har helt och hållet "stulit" en elektron från natriumatomen, som bildat en natriumjon.