Magnus Ehingers undervisning

— Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete med mera.

Vad händer när ett ämne smälter?

Mellan atomerna/molekylerna i ett ämne finns det bindningar (s.k. intermolekylära bindningar), som håller samman dem i fast form.

  1. Dipol-dipol-bindningar
  2. van der Waals-bindningar
  3. Vätebindningar
  4. Jonbindningar
  5. Metallbindningar

Fråga eleverna, vad händer på molekylär nivå om man börjar värma på ett fast ämne?

  • Atomerna/molekylerna börjar röra sig!

Rör de sig tillräckligt fort (har tillräckligt hög energi) kan de lyckas bryta de bindningar som gör att de är i fast fas.

  • Vi får en fasövergång från fast till flytande fas.

Jonföreningar har hög smältpunkt

Hur mycket energi (värme) måste man tillsätta för att smälta ett fast ämne? – Ett mått på bindningens styrka

  • Fråga eleverna, vad är smältpunkt för något?

Det beror på att attraktionskrafterna (plus mot minus hos jonerna) är starka

  • Jämför magneter: Det behövs viss muskelstyrka att sära två magneter, jämfört med att sära två träklossar från varandra.

Metaller har hög smältpunkt

Metallbindningar fungerar i princip som positiva joner omgivna av ett negativt laddad elektronmoln.

  • Metallbindning är en relativt stark bindning.

Vatten har halvlåg smältpunkt

Kombination av dipol-dipol-bindningar och vätebindningar åstadkommer detta

Omättade fetter har låg smältpunkt

van der Waals-bindningar dominerar mellan de långa kolvätekedjorna.