Magnus Ehingers undervisning

Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Kemi 2

Administration

Prov 2019-12-04 i Biomolekyler + lite biokemi - Facit

Artikelindex

Facit

Betygsgränser

Max: 17 (6/6/5) 
Medel: 12,7 (5,1/5,0/2,6)
E: 4,5    
D: 7,5 varav 3,0 A- eller C-poäng
C: 10,0 varav 4,5 A- eller C-poäng
B: 12,5 varav 2,5 A-poäng
A: 14,5 varav 4,0 A-poäng

Del I. Frågor som bara kräver ett kort svar

  1. 2,3,4,5,6-Pentahydroxyhexansyra.

Del II. Ringa in de rätta svaren

  1. f
  2. c

Del III. Frågor som kräver ett utredande svar

  1. Enligt innehållsförteckningarna innehåller Bregott 42 % omättade fetter medan smöret bara innehåller 30 % omättade fetter. Omättade fetter innehåller fettsyrarester med en eller fler dubbelbindningar. Dubbelbindningarna gör att de får en ”knyck” på sig (se bild).
    Mättat och omättat fett.

    Det gör att de inte kan packas intill varandra lika lätt som fetter med mättade fettsyrarester. Detta gör i sin tur att det inte kan uppstå lika många van der Waals-bindningar mellan omättade fetter, vilket i sin tur leder till att smältpunkten sjunker, och Bregottet blir mindre visköst (mer bredbart) än smöret.


    Kommentar:
    Vattenhalten är också högre i Bregott än i smör, vilket också påverkar viskositeten. Eleven behöver dock inte diskutera detta.


    Bedömning

    E – Eleven konstaterar att omättade fetter ger lägre viskositet (det blir mera lättflytande), och därför blir det mer bredbart.

    C – Eleven förklarar utförligt varför Bregott blir mer bredbart utifrån strukturformler och en av punkterna nedan.

    • Dubbelbindningar i fettsyraresterna gör att strukturen får en ”knyck” på sig.
    • Det uppstår van der Waals-bindningar mellan fettmolekylerna
    • Bindningarna är starkare mellan mättade fetter än mellan omättade fetter.

    A – Eleven förklarar utförligt och nyanserat varför Bregott blir mer bredbart utifrån strukturformler och minst två av punkterna ovan.

    Elev som inte skrivit korrekta strukturformler för mättade och omättade fetter (eller fettsyror) kan maximalt uppnå bedömningen C.

  2. Den fasta fasen (cellulosa) är polär, medan elueringsvätskan (2-propanol och 2-butanol) inte är lika polär. Isoleucin har en sidokedja som är fullständigt opolär, mindre polär än både lysin och asparaginsyra. Isoleucinet löser sig därför lättare i den mobila fasen än i den fasta. Det gör att isoleucinet kommer att tillbringa mer tid i den mobila fasen än de andra aminosyrorna, och fördelningsjämvikten Ile(stationär) ⇌ Ile(mobil) är förskjuten åt höger. Eftersom isoleucinet tillbringar mer tid i den mobila fasen än vad de andra aminosyrorna gör, kommer den att vandra längre i tunnskiktsplattan, och därför måste det vara fläcken vid a) som är från isoleucinet.


    Bedömning

    C – Eleven ger rätt svar (a) med motivering som utgår ifrån två av punkterna nedan.

    • Sidogruppen i isoleucin är mindre polär än sidogrupperna i de andra aminosyrorna.
    • Den mobila fasen är mindre polär än den fasta, och därför löser sig isoleucin bättre i den än de andra aminosyrorna.
    • Isoleucinet tillbringar mer tid i den mobila fasen än de andra aminosyrorna.
    • Fördelningsjämvikten Ile(stationär) ⇌ Ile(mobil) är förskjuten åt höger.

    A – Eleven ger rätt svar (a) med motivering som utgår ifrån minst tre av punkterna ovan.


    1. α
    2. Gelfiltrering är en bra metod. Gelkolonnen innehåller en gel som gör att stora partiklar passerar igenom fort medan små tar längre tid på sig. Eftersom enzymet är ett stort protein, och galaktos och glukos är mycket mindre, kommer enzymet att eluera ut före kolhydraterna.


      Bedömning

      E – Eleven föreslår gelfiltrering.

      C – Eleven förklarar utförligt varför gelfiltrering är lämpligt utifrån en av punkterna nedan.

      • Hur gelfiltrering fungerar
      • Storleksskillnaden på laktaset och på sockerarterna

      A – Eleven förklarar utförligt och nyanserat varför gelfiltrering är lämpligt utifrån båda punkterna ovan.

    3. Bedömning

      C – Eleven förklarar utförligt vad det är för inhibering utifrån en av nedanstående punkter.

      • Hur glukosmolekylen binder till enzymets aktiva yta och fysiskt hindrar laktos från att binda till den aktiva ytan.
      • Hur ett jämviktssystem svarar på en rubbning av jämvikten.

      A – Eleven förklarar utförligt och nyanserat vad det är för inhibering utifrån båda punkterna ovan.

| ▶

 

   

Också intressant: