Tid: 90 minuter
Tillåtna hjälpmedel är papper, penna, suddgummi och linjal samt miniräknare
Betygsmatris
Dina svar kommer att bedömas enligt nedanstående matris:
E | C | A | |
Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder | Eleven redogör översiktligt för innebörden av dem | … utförligt … | … utförligt och nyanserat … |
Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp |
Med viss säkerhet, exemplifierar | Med viss säkerhet, exemplifierar | Med säkerhet, exemplifierar och generaliserar kring |
Analysera och besvara frågor | Enkla frågor i bekanta situationer med tillfredsställande resultat | Komplexa … bekanta situationer … tillfredsställande … | Komplexa … bekanta och nya situationer … gott … |
Språk och kommunikation | Eleven använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till viss del sin kommunikation till syfte och sammanhang. | … med viss säkerhet … till stor del … | … med säkerhet … till stor del … |
Vid varje fråga står det vad som bedöms och på vilken nivå du kan besvara frågan.
Språklig bedömning
På hela provet gör jag också en samlad bedömning av hur du använder det vetenskapliga språket (se betygsmatrisen ovan). För A krävs att beräkningarna är tydligt redovisade med korrekta enheter i varje steg i beräkningen.
(Språk och kommunikation 1E/1C/1A)
Del I. Frågor som bara kräver ett kort svar (ett ord eller 1-2 meningar)
-
Kvävemonoxid kan bildas genom att kväve reagerar med syre enligt nedanstående reaktionsformel.
N2(g) + O2(g) ⇌ 2NO(g)
Teckna jämviktskonstanten \(K\) för reaktionen.Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (1E/-/-)
- Vilken enhet får jämviktskonstanten \(K\) i fråga 1 ovan?
Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (-/1C/-)
-
I ett experiment med vätgas och koldioxid lät man följande jämvikt ställa in sig vid 750 °C:
H2(g) + CO2(g) ⇌ H2O(g) + CO(g)
Man mätte då ämnenas koncentrationer, och fann att de var såhär:- [H2] = 0,00532M
- [CO2] = 0,00532M
- [H2O] = 0,00468M
- [CO] = 0,00468M
Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (-/1C/-)
Del II. Ringa in de rätta alternativen!
-
I ett försök löste man upp en liten bit tavelkrita i 50 ml 2M saltsyra för att beräkna halten kalciumkarbonat i den. Vilket av nedanstående påståenden är felaktigt?
För att få reaktionen att gå fortare kan man- sönderdela kritan
- använda 100 ml 2M saltsyra istället för 50 ml 2M saltsyra
- höja temperaturen
- använda 50 ml 4M saltsyra istället för 50 ml 2M saltsyra
Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (1E/-/-)
- Betrakta följande reaktion:
N2(g) + 3H2(g) ⇌ 2NH3(g)\(\Delta H < 0\) för reaktionen åt höger.
Vilka tre av nedanstående alternativ gör att man kan få ut så mycket ammoniak (NH3) som möjligt ur reaktionen?- Man kondenserar ammoniaken
- Man tillsätter en katalysator
- Man höjer temperaturen
- Man sänker temperaturen
- Man ökar trycket
- Man sänker trycket
Analysera och besvara frågor (1E/1C/-)
Del III. Frågor som kräver ett utredande svar
- Blodets hemoglobin (Hb) har till uppgift att transportera syre till kroppens vävnader. Det kan det göra genom att syrgas binder till hemoglobinet enligt följande jämviktsreaktion:
Hb + O2(g) ⇌ HbO2
Om man drabbas av kolmonoxidförgiftning kan man säga att kolmonoxiden konkurrerar ut syrgasen från hemoglobinet enligt följande jämviktsreaktion:
CO + HbO2 ⇌ HbCO + O2- Kolmonoxidförgiftning kan vara dödlig, eftersom kolmonoxid binder till hemoglobin c:a 230 gånger starkare än vad syrgas gör. Vad säger det om värdet på \(K\) för ovanstående reaktion: Är \(K>1\), \(K=1\) eller \(K<1\)? Motivera!
Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (-/-/1A)
- Förklara med hjälp av Le Chateliers princip varför man ger ren syrgas att andas till en människa som drabbats av kolmonoxidförgiftning.
Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (-/1C/-)
- Kolmonoxidförgiftning kan vara dödlig, eftersom kolmonoxid binder till hemoglobin c:a 230 gånger starkare än vad syrgas gör. Vad säger det om värdet på \(K\) för ovanstående reaktion: Är \(K>1\), \(K=1\) eller \(K<1\)? Motivera!
-
I ett experiment ville man bestämma jämviktskonstanten för nedanstående reaktion:
FeSCN2+(aq) ⇌ Fe3+(aq) + SCN–(aq)
Det gjorde man genom att bereda en lösning med järntiocyanatdinitrat, FeSCN(NO3)2, med koncentrationen 1,00 · 10–4 M. Då löser järntiocyanatdinitraten upp sig och bildar FeSCN2+(aq) + 2NO\({\sf _3^-}\)(aq). Omedelbart efteråt ställer jämvikten FeSCN2+(aq) ⇌ Fe3+(aq) + SCN–(aq) in sig.
När jämvikten ovan hade ställt in sig mätte man [FeSCN2+] och fick den till 1,38 · 10–6M. Beräkna jämviktskonstanten för reaktionen FeSCN2+(aq) ⇌ Fe3+(aq) + SCN–(aq).
Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (1E/1C/1A)
- Vid 25 °C är jämviktskonstanten \(K=0,46\) för nedanstående reaktion:
2BrCl ⇌ Br2 + Cl2
Vid ett visst tillfälle är [BrCl] = 0,30 M; [Br2] = 0,15 M och [Cl2] = 0,15 M.- Visa att systemet inte är i jämvikt.
Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (-/1C/-)
- Vilken blir koncentrationen Cl2 när systemet nått jämvikt?
Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (-/-/1A)
- Visa att systemet inte är i jämvikt.