Kemi 2
- Kursscheman
- Kursschema Kemi 2 NA19cc 2021–2022
- Kursschema Kemi 2 NA19e 2021–2022
- Kursschema Kemi 2 NA18bb 2020–2021
- Kursschema Kemi 2 NA18dd 2020–2021
- Kursschema Kemi 2 NA17aa 2019–2020
- Kursschema Kemi 2 NA17ab 2018–2019
- Kursschema Kemi 2 NA16bb 2018-2019
- Kursschema Kemi 2:2 NA26 2017-2018
- Kursschema Kemi 2, NA2a 2014-2015
- Kursschema Kemi 2, Na2A 2013-2014
- Lektioner (videogenomgångar)
- Introduktion
- Kemisk jämvikt
- Kemisk jämvikt: Vad du behöver kunna från Kemi 1
- Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Kemisk jämvikt
- Reaktionshastighet
- Vad krävs för att reaktioner ska ske?
- Jämviktsekvationen
- Beräkningar på jämviktssystem
- Exempel: Beräkning av K
- Heterogena jämvikter. Löslighetsprodukt
- Är systemet i jämvikt? Koncentrationskvoten Q.
- När koncentrationen ändras i ett jämviktssystem
- Beräkning av jämviktskoncentrationer efter att jämvikten rubbats
- När jämviktssystem späds eller komprimeras, eller temperaturen ändras
- Syror och baser
- Organiska molekylers struktur och funktion
- Organiska ämnens struktur och funktion: Vad du behöver kunna från Kemi 1
- Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Organiska ämnens struktur och funktion
- Kolväten: Alkaner
- Strukturisomeri
- Rationell nomenklatur (med halogenalkaner)
- Halogenalkaner
- Isomeri
- Alkener
- Alkyner
- Arener och aromatiska föreningar
- Alkoholer
- Fenoler
- Substitutionsreaktioner
- Mer om organiska reaktioner
- Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Mer om organiska reaktioner
- Mera om organiska reaktioner: Vad du behöver kunna från Kemi 1
- Oxidation av alkoholer
- Aldehyder och ketoner
- Tioler och disulfider
- Etrar
- Aminer
- Nitroföreningar och organiska nitrater
- Karboxylsyrornas nomenklatur. Mättade och omättade karboxylsyror
- Aromatiska karboxylsyror. Dikarboxylsyror. Hydroxisyror.
- Optisk isomeri (spegelbildsisomeri)
- Estrar
- Sammanfattning: Reaktionsmekanismer
- Sammanfattning: Ämnesklasser och deras funktionella grupper
- Läge för förväxlingar?
- Biomolekyler
- Biomolekyler: Vad du behöver kunna från Kemi 1
- Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Biomolekyler
- Fetter och andra lipider
- Mono-, di-, oligo- och polysackarider
- Reducerande och icke-reducerande sockerarter
- Varför är fruktos reducerande?
- Varför är maltos reducerande?
- Aminosyror
- De 20 aminosyrorna
- Nukleotider - arvsmassans byggstenar
- Biokemi
- Biokemi: Vad du behöver kunna från Kemi 1
- Kunskapsmål och nyckelbegrepp i Biokemi
- Proteiner
- Enzymer
- Katabolism
- Bärarmolekyler
- Glykolys
- β-oxidation
- Metabolism av aminosyror
- Citronsyracykeln
- Elektrontransportkedjan (Kemi 2)
- Anabola reaktioner
- Glukoneogenes och fettsyrasyntes
- DNA-molekylens struktur och funktion (Kemi 2)
- Transkription och translation
- Analytisk kemi
- Laborationer och övningar
- Kemisk jämvikt
- Datorövning: Reaktionshastigheter
- Hastigheten på permanganatjonens sönderfall
- Tiosulfatjonens sönderfallshastighet
- Datorövning: Jämviktsreaktioner
- Bestämning av en jämviktskonstant
- Bestämning av en jämviktskonstant – Lärarinfo
- Förskjutning av ett jämviktsläge
- Demonstration: En enkel (men effektfull!) demonstration av reaktionshastighet
- Demonstration: Anden i flaskan
- Demonstration: Simulering av en kemisk jämvikt
- Demonstration: Jämvikter med koboltföreningar
- Demonstration: Komplex och jämvikter med EDTA
- Syror och baser
- Organisk kemi
- Molekylbygge av kolväten
- Framställning och undersökning av metan
- Alkoholer – molekylbygge
- Oxidation av alkoholer
- Identifikation av ett organiskt ämne
- Övning: Bygge och jämförelse av optiska isomerer
- Övning i molekylbygge och organiska reaktioner
- Lärarkommentarer till "Syntes av acetylsalicylsyra"
- Syntes av acetylsalicylsyra
- Reaktionsmekanismen för bildning av acetylsalicylsyra
- Undersökning av fetter – bildning av emulsioner
- Undersökning av matoljors viskositet
- Kolhydrater som reduktionsmedel
- Månadens tema i Februari: Mode - Är jeansen äkta Denim-jeans?
- Demo: Bromering av heptan
- Lärarmaterial till Demo: Bromering av heptan
- Demo: Omättade kolväten avfärgar bromvatten
- Demo: Framställning av etyn i mikroskala
- Demo: Alkoholer oxideras av permanganatjoner
- Demo: Cerium(IV)nitrat som reagens på alkoholer
- Demo: Lucas reagens på alkoholer
- Demo: Bomullskrut
- Biokemi
- Analytisk kemi
- Recept
- Kemisk jämvikt
- Gamla prov
- Slutprov o.dyl.
- Kemisk jämvikt
- Vad kan du om kemisk jämvikt?
- Prov 2018-03-21 i Kemisk jämvikt
- Prov 2014-10-02 i Kemisk jämvikt
- Prov 2013-10-23 i Kemisk jämvikt och Syror och baser
- Prov 2013-10-11 i Kemisk jämvikt och Syror och baser
- Prov 2012-11-09 i Kemisk jämvikt och Syror och baser
- Prov 2011-12-07 i Kemiska jämvikter och Syror och baser
- Prov 2005-12-05 i Kemisk jämvikt
- Syror och baser
- Vad kan du om Syror och baser (Kemi 2)?
- Prov 2018-06-04 i Syror och baser
- Prov 2014-11-13 i Syror och baser
- Prov 2013-10-23 i Kemisk jämvikt och Syror och baser
- Prov 2013-10-11 i Kemisk jämvikt och Syror och baser
- Prov 2012-11-09 i Kemisk jämvikt och Syror och baser
- Prov 2011-12-07 i Kemiska jämvikter och Syror och baser
- Prov 2007-01-25 i Syror och baser
- Prov 2005-12-05 i Kemisk jämvikt
- Organisk kemi
- Vad kan du om Organiska molekylers struktur och funktion?
- Vad kan du mer om organiska reaktioner?
- Trivialnamn att lära och kunna utantill i Kemi 2
- Prov 2020-10-12: Organisk kemi + lite syror och baser
- Prov 2018-10-01 i Organisk kemi
- Prov 2017-10-13 i Fördjupad organisk kemi
- Prov 2015-03-02 i Organisk kemi
- Prov 2015-01-29 i Organisk kemi
- Prov 2014-03-07 i Organisk kemi och biomolekyler
- Prov 2014-01-24 i Organisk kemi
- Prov 2013-02-07 i Organisk kemi: Organiska reaktioner
- Prov 2012-12-07 i Organisk kemi (grundläggande)
- Prov 2012-03-07 i Organisk kemi
- Alla →
- Biomolekyler
- Biokemi
- Vad kan du om Biokemi?
- Vad kan du om DNA-molekylens struktur och funktion?
- Organiska molekyler att kunna utantill i Biokemin i Kemi 2
- Instuderingsfrågor i Kemi 2: Biokemi
- Prov 2018-03-07 i Biokemi
- Prov 2015-04-23 i Biomolekyler och Grundläggande biokemi
- Prov 2014-05-16 i Biomolekyler och Biokemi
- Prov 2013-05-31 i Biokemi (katabolism)
- Läxförhör 2007-05-24 i Biokemi (katabolism)
- Analytisk kemi
- Pedagogiska resurser på nätet
Se också:
Administration
Molvolym, Avogadros lag & gasers densitet
Information
Information
Sedan 2011 ingår inte längre gasernas kemi i Kemi 2. Faktum är att det inte ingår i någon av kemikurserna, utan är helt och hållet flyttat till Fysik 1. Om du ändå vill ha hjälp med en videogenomgång om gaser och tryck rekommenderar jag min sida om de tre faktorer som påverkar gastrycket hur det hänger ihop med allmänna gaslagen.
Se den gamla sidan ändå
Plocka fram
- Aluminiumburk
- Degeltång
- Kristallisationsskål
Allmänna gaslagen
Demoexperiment
- Fyll lite vatten i en aluminiumburk
- Koka upp vattnet över en brännare
- Vänd upp och ner på burken i en kristallisationsskål med isvatten
Trycket, \(p\), beror av,
- volym, \(V\)
- Ju mindre volym, desto högre tryck
- substansmängd gas, \(n\)
- Ju större gasmängd, desto högre tryck
- temperatur, \(T\)
- Ju högre temperatur, desto högre tryck
Allmänna gaslagen
Vi kan kombinera ihop alla tre storheterna volym (\(V\)), temperatur (\(T\)) och substansmängd (\(n\)) för att beskriva trycket \(p\):
\[p=k \cdot n \cdot T \cdot \frac {1}{V}\]
k är en proportionalitetskonstant, som är densamma för alla gaser.
- Tecknas oftast \(R\)
- Har värdet \(R = 8,314\text{J} \cdot \text{mol}^{-1} \cdot \text{K}^{-1} = 8,314 \frac {\text{Nm}}{\text{mol} \cdot \text{K}}\)
Allmänna gaslagen skrivs oftast: \(pV = nRT\)
Exempel
Beräkna mängden gas som finns i en behållare 50,0 ml, om gasens temperatur är 25,0 °C och trycket är 102,3 kPa.
Lösning
\(pV = nRT \Leftrightarrow n = \frac {pV}{RT}\)
\(p = 102,3\text{kPa}=102300 \frac {\text{N}}{\text{m}^2}\)
\(V = 50,0 \text{ml} = 50,0 \cdot 10^{-3}\text{m}^3\)
\(T = 25,0^{\circ}\text{C} = (273,15+25,0)\text{K} = 278,15\text{K}\)
\(R = 8,314 \frac {\text{J}}{\text{molK}} = 8,314 \frac {\text{Nm}}{\text{molK}}\)
\(n = \frac {102300\frac{\text{N}}{\text{m}^2} \cdot 50,0 \cdot 10^{-6}\text{m}^3}{8,314 \frac{\text{Nm}}{\text{molK}} \cdot 278,15\text{K}} = 0,002211854 \frac {\text{N} \cdot \text{m}^3 \cdot \text{mol} \cdot \text{K}}{\text{m}^2 \cdot \text{N} \cdot \text{m} \cdot \text{K}} \approx\)
\(\approx 0,00221\text{mol} = 2,21 \text{mmol}\)
Molvolym
Låtom oss, m.h.a. \(pV=nRT\) räkna ut hur stor volym 1 mol syrgas, O2, upptar vid 25°C och normalt tryck!
\(pV=nRT \Leftrightarrow V = \frac {nRT}{p}\)
\(R = 8,314\text{J} \cdot \text{mol}^{-1} \cdot \text{K}^{-1} = 8,314 \frac {\text{Nm}}{\text{mol}\cdot\text{K}}\)
\(n = 1\text{mol}\)
\(T = 298\text{K}\)
\(p = 101,3\text{kPa} = 101300 \frac{\text{N}}{\text{m}^2}\)
\(V = \frac {1\text{mol} \cdot 8,314 \frac {\text{Nm}}{\text{mol}\cdot\text{K}} \cdot 298\text{K}}{101300 \frac{\text{N}}{\text{m}^2}} = 0,024457769\text{m}^3 \approx 24,5\text{dm}^3\)
Vid normalt tryck och tempteratur (101,3 kPa, 25°C), kommer 1 mol av en gas alltid att ha samma volym – 24,5dm3.
Vi kallar den här volymen för molvolymen, \(V_{\text{m}}\):
\(V_{\text{m} = 24,5 \text{dm}^3/\text{mol}}\)
Vi kan använda molvolymen för att räkna ut volymen av vilken gas som helst vid normalt tryck och temperatur:
\(V = V_{\text{m}} \cdot n\)
Avogadros lag
Gaser som följer den allmänna tillståndsekvationen har samma molvolym
Lika stora volymer av olika gaser (vid samma \(p\) och \(T\)) innehåller lika många molekyler.
Exempel
Hur många molekyler finns det i 1,00 mm3 vätgas om molvolymen är 24,5 dm3/mol?
Lösning
\(V = 1,00 \cdot 10^{-6} \text{dm}^3\)
\(n_{\text{H}_2} = \frac {V}{V_{\text{m}}} = \frac {1,00 \cdot 10^{-6}\text{dm}^3}{24,5 \frac {\text{dm}^3}{\text{mol}}} = 4,082 \cdot 10^{-8}\text{mol}\)
Vi låter \(N_{\text{H}_2}\) beteckna det antal molekyler vi söker:
\(N_{\text{H}_2} = n_{\text{H}_2} \cdot N_{\text{A}} = 4,082 \cdot 10^{-8}\text{mol} \cdot 6,022 \cdot 10^{23}/\text{mol} =\)
\(= 2,457959184 \cdot 10^{16} \approx 2,46 \cdot 10^{16}\)
Gasers densitet
Densitet = vikt/volym
På grekiska: \(\rho = \frac {m}{V}\)
Men nu på kemiska:
Eftersom
\(m = nM\)
och
\(V = nV_{\text{m}}\)
kan vi skriva att
\(\rho = \frac {nM}{nV_{\text{m}}} = \frac {M}{V_{\text{m}}}\)
Vilken gas är tyngst?
Den med högst densitet (\(\rho\))!
Vi jämför densiteten för två gaser:
\(\rho_1 = \frac {M_1}{V_{\text{m}}}\)
och
\(\rho_2 = \frac {M_2}{V_{\text{m}}}\)
Då får vi:
\(\frac {\rho_1}{\rho_2} = \frac {\frac {M_1}{V_{\text{m}}}}{\frac {M_2}{V_{\text{m}}}} = \frac {M_1}{V_{\text{m}}} \cdot \frac {V_{\text{m}}}{M_2} = \frac {M_1}{M_2}\)
Slutsats
För att jämföra två gasers densitet, behöver man bara jämföra deras molmassor! ?
Luft
Luft har en medelmolmassa på 29,0 g/mol
< | Beräkningar med hjälp av reaktionsformeln |