7663590748 6aa956057a nNu har jag kört med flippat klassrum i fem veckor, så det är dags att sätta sig ned och reflektera över undervisningen lite igen. Den här gången ligger fokus på för- och nackdelar med det flippade klassrummet.

Varför flippa klassrummet?

Avsikten med ett flippat klassrum är att vända på undervisningen, så att eleverna arbetar aktivt på lektionerna istället för att passivt sitta igenom föreläsningar. Eleverna ska ta till sig stoffet på hemmaplan (eller där de själva önskar), och i skolan arbetar man med stoffet, med kompisarnas och lärarens stöd. Så ska det i alla fall fungera i den allra bästa av världar.

Jag tror inte att det finns ett allenarådande pedagogiskt "trick" som gör att allting plötsligt kommer att bli guld och gröna skogar vad det gäller undervisning. Ett flippat klassrum medför vissa fördelar men också sina specifika nackdelar. Jag ska försöka reda ut dem lite här.

Fördelar med ett flippat klassrum

1. Mera "1 till 1"-tid med eleverna

Som lärare får jag mer tid för varje elev. Istället för att jag pratar med alla elever samtidigt får jag tid att ägna mig åt varje elev. Jag bygger bättre relationer med mina elever, och peka ut riktningen för dem. Jäpp, det handlar förstås om formativ bedömning!

2. Eleverna kan lära sig i sin egen takt

Om du inte vill lära dig något, så kan ingen hjälpa dig. Om du verkligen vill lära dig något, så kan ingen stoppa dig. Om du inte vill lära dig något, så kan ingen hjälpa dig. Om du verkligen vill lära dig något, så kan ingen stoppa dig. Eleven kan lägga precis den tid hen själv vill på att ta till sig materialet. Eleven måste inte följa med i mitt rasande föreläsningstempo, utan kan själv bestämma takten. Och den som redan har lärt sig stoffet behöver inte slösa tid med att repetera det igen och igen tillsammans resten av klassen.

3. Rättvisare läxor

Olika elever har det olika lätt att plugga hemma. Vissa kan få allt stöd och all hjälp de behöver av sina föräldrar, äldre syskon o.s.v. för att kunna arbeta sig igenom läxan, medan andra bara är hänvisade till sig själva, eller möjligtvis sina kompisar. Genom att flippa på klassrummet, och arbeta med materialet i skolan istället, får alla samma professionella stöd i läxhjälpen – mig. (Ej giltigt för RUT-avdrag.) 😉

4. Lättare att ta igen om man varit borta

Videogenomgångarna finns tillgängliga dygnet runt, var som helst i världen. Därför kan eleven titta på dem när och var hen vill, oavsett om det är i sjukhussängen, på Playa del Sol eller vid skrivbordet. Och för mig som lärare betyder det att jag inte behöver ge specialuppgifter till den som varit borta av någon legitim anledning.

5. Elever hjälper elever

Elever hjälper elever.Elever hjälper elever. En del elever "fattar" direkt. Genom att flippa på klassrummet, kan man låta dessa elever hjälpa andra elever i sitt arbete. Det stärker både den elev som hjälper och den elev som blir hjälpt.

6. Engagerar föräldrarna

Med ett material som är tillgängligt dygnet runt, alla årets dagar, blir det möjligt för föräldrar att ta del av samma material som sina barn. Detta gör att föräldrarna får bättre möjligheter att stötta sina barn.

Nackdelar med ett flippat klassrum

1. Behöver ung­dom­ar­na verkligen MER skärmtid?

Kommentar

Vore det inte bättre om vi an­sträng­de oss att lära dem läsa or­dent­ligt? Då behöver vi inte curla dem och bara servera dem en massa videor.

För mycket tid vid skärmen kan styra barnen bort från andra, mer aktiva fritidsaktiviteter. För mycket tid vid skärmen kan styra barnen bort från andra, mer aktiva fritidsaktiviteter.

Det var längesedan bara de med "läs­huvud" gick vidare till gymnasiet. Jag skulle tro att ända sedan 1980-talet går över 90 % av varje årskull nion­de­klass­are vidare till gymnasiet.

Därför är det självklart att vi måste an­pas­sa vårt sätt att undervisa. Faktiskt är det förvånande att undervisningen på gymnasiet nästan inte har förändrats alls sedan jag själv gick där, för drygt 20 år sedan!

En annan märklig sak är att idrott och rörelse har så lite tid i dagens skola. Detta när en mängd studier, där kanske det s.k. bunkeflo-projektet är det mest omtalade, tydligt visar att barn som rör sig regelbundet också får bättre stu­die­re­sul­tat.

2. Behöver eleverna verkligen MER läxor?

Kommentar

Det finns studier som visar att korrelationen mellan hemläxor och studieresultat är svag, d.v.s. att mycket läxor betyder inte nöd­vän­digt­vis bättre resultat. Att då ge eleven i uppdrag att titta på vi­deo­ge­nom­gång­ar flera timmar per dag kan inte vara rätt väg att gå.

''Mindre läxor, mera lek'' "Mindre läxor, mera lek."

Jag har inte satt mig in i de här stu­di­er­na än, men jag vågar tro att de rör tra­di­tion­el­la läxor, som eleverna arbetar med hemmavid.

Det är självklart att eleven måste arbeta med materialet för att lära sig att be­härs­ka det, på samma sätt som en mu­si­ker måste öva på sitt instrument eller en fotbollsspelare måste nöta fri­spark­ar. Det är däremot långt ifrån säkert att eleven faktiskt gör sitt skol­ar­be­te, bara för man sagt åt hen att göra något "i läxa".

Istället borde man ägna tiden i den fy­sis­ka skolan åt att arbeta med ma­te­ri­al­et, medan eleven kan tillägna sig den te­o­re­tis­ka grunden på egen hand, med videogenomgångar och kurslitteratur som hjälp.

3. Den digitala klyftan 

Kommentar

Alla elever (eller deras familjer) har inte råd att skaffa sig en in­ter­net­upp­kopp­ling eller ens en dator. Att flippa på klassrummet ökar kun­skaps­klyf­tor­na mellan de som har och de som inte har.

Den globala digitala klyftan. Den globala digitala klyftan.

Ett flippat klassrum förutsätter att 100 % av eleverna har tillgång till en dator eller smartphone. Man kan räkna med att "så gott som alla" har det, men det är inte tillräckligt. Om 95 % av alla elever har det, så är det ändå 1-2 elever i varje klass som inte har det, och man kan inte tillåta sig att aktersegla några elever alls.

Även om ens skola gått 1:1 med da­to­rer, så kan man fortfarande inte räkna med att alla har in­ter­net­upp­kopp­ling hemma. Därför måste man ha stra­te­gi­er för de elever som måste utnyttja skolans internet för att komma åt vi­deo­ge­nom­gång­ar­na.

4. Vem tjänar egent­li­gen på ett flippat klassrum?

Kommentar

Även om det är "gratis" att både lägga upp och titta på filmer på exempelvis YouTube, så tvingas man ofta att titta på en re­klam­snutt innan man kommer till det intressanta. Ska eleverna verk­li­gen tvingas igenom reklam innan de får sin utbildning?

YouTubes logga

Reklamen är och förblir en del av vår vardag, det går inte att komma ifrån. Men det går att minimera den mängd man utsätter sina elever för.

Om man laddar upp sina vi­deo­ge­nom­gång­ar till YouTube kan man välja att det inte ska presenteras någon reklam tillsammans med vi­de­or­na. Och vill man inte publicera sig till YouTube, Vimeo eller någon av de andra vi­deo­saj­ter­na, kan man lägga upp det på skolans lär­platt­form (Fronter, Moodle, It's Lear­ning eller vad det nu kan vara), och där finns ju ingen reklam alls.

5. Ett flippat klassrum passar inte alla äm­nen/un­der­vis­nings­si­tu­a­tion­er

Kommentar

Bara för att det fungerar bra för en viss lärare med en viss klass och i en viss kurs, betyder det inte att det kommer att fungera för någon annan i en annan situation.

Nej, det gör det inte. Och?

Ett flippat klassrum kan inte vara enligt principen "en storlek passar alla" eller "alla får välja vilken färg man vill, bara man väljer svart". Istället blir det flipp­ade klassrummet ytterligare en kulör som man kan lägga till den palett av pedagogiska tekniker som man be­härs­kar.

6. Ett flippat klassrum är ingen ny idé

Kommentar

Man kan lika gärna be eleverna läsa igenom sidorna i boken innan de kommer till lektionen, och så kan man ändå "jobba med materialet" i skolbänken. Samma gäller om eleverna varit sjuka eller borta av någon annan anledning – då är det bara att läsa i boken, och så kom­mer man ifatt.

Visst, det flippade klassrumet är inte alls är någon ny idé. Man kan precis lika gärna läsa i boken istället.

Men att flippa på klassrummet med vi­deo­pre­sen­ta­tion­er ger ytterligare möj­lig­het­er för elever att ta till sig ma­te­ri­al­et, och ju fler möjligheter, desto större sannolikhet att de faktiskt också gör det.

7. Ett flippat klassrum reducerar lärarens roll till ett minimum

Kommentar

Många – däribland jag själv – väljer (eller valde) läraryrket för att man faktiskt tycker om att un­der­vi­sa. (Man trivs helt enkelt i ka­te­dern!) Behövs det lärare över huvud taget om nu allt ska vara enligt flippad modell?

För det första: ALLT ska inte flippas! Att flippa klassrummet är inget själv­än­da­mål, utan ska bara användas där det ökar kvalitén på undervisningen.

För det andra: Genom att flippa klass­rum­met blir lärarens roll ännu vik­tig­are. Eftersom det blir mer tid till "1-till-1", får läraren ännu större be­ty­del­se för eleven än innan. Men lärarens roll kan­ske inte blir exakt den­samma som innan, när man bara gör sina fö­re­läs­ning­ar.

8. Man kan sätta läpp­stift och bal­le­ri­na­kjol på en gris, men den är ändå alltid en gris.

Kommentar

Miss Piggy och Rudolf Nurejev. Miss Piggy och Rudolf Nurejev. (eller "Hur man än vänder sig, har man alltid ändan bak")

En föreläsning på nätet är precis som en föreläsning i klassrummet – fast sämre. Eleverna blir bara passiva videokonsumenter, och deras förmåga till kritiskt tänkande utvecklas inte.

Så länge det stannar vid att eleverna bara blir passiva mediekonsumenter, så är svaret "ja". Men det är här lärarens roll blir som allra mest tydlig: Genom att följa upp det som eleven får via vi­deo­ge­nom­gång­en, aktiveras eleven på lektionen.

Det blir än viktigare att eleven får be­ar­be­ta materialet i den fysiska skolan, och därmed bygga upp sin egen kunskap. (Jodå, här talar vi kon­struk­tiv­ism i sann piagetsk anda!) 😉