Nu har jag kört med flippat klassrum i fem veckor, så det är dags att sätta sig ned och reflektera över undervisningen lite igen. Den här gången ligger fokus på för- och nackdelar med det flippade klassrummet.
Varför flippa klassrummet?
Avsikten med ett flippat klassrum är att vända på undervisningen, så att eleverna arbetar aktivt på lektionerna istället för att passivt sitta igenom föreläsningar. Eleverna ska ta till sig stoffet på hemmaplan (eller där de själva önskar), och i skolan arbetar man med stoffet, med kompisarnas och lärarens stöd. Så ska det i alla fall fungera i den allra bästa av världar.
Jag tror inte att det finns ett allenarådande pedagogiskt "trick" som gör att allting plötsligt kommer att bli guld och gröna skogar vad det gäller undervisning. Ett flippat klassrum medför vissa fördelar men också sina specifika nackdelar. Jag ska försöka reda ut dem lite här.
Fördelar med ett flippat klassrum
1. Mera "1 till 1"-tid med eleverna
Som lärare får jag mer tid för varje elev. Istället för att jag pratar med alla elever samtidigt får jag tid att ägna mig åt varje elev. Jag bygger bättre relationer med mina elever, och peka ut riktningen för dem. Jäpp, det handlar förstås om formativ bedömning!
2. Eleverna kan lära sig i sin egen takt
Eleven kan lägga precis den tid hen själv vill på att ta till sig materialet. Eleven måste inte följa med i mitt rasande föreläsningstempo, utan kan själv bestämma takten. Och den som redan har lärt sig stoffet behöver inte slösa tid med att repetera det igen och igen tillsammans resten av klassen.
3. Rättvisare läxor
Olika elever har det olika lätt att plugga hemma. Vissa kan få allt stöd och all hjälp de behöver av sina föräldrar, äldre syskon o.s.v. för att kunna arbeta sig igenom läxan, medan andra bara är hänvisade till sig själva, eller möjligtvis sina kompisar. Genom att flippa på klassrummet, och arbeta med materialet i skolan istället, får alla samma professionella stöd i läxhjälpen – mig. (Ej giltigt för RUT-avdrag.) 😉
4. Lättare att ta igen om man varit borta
Videogenomgångarna finns tillgängliga dygnet runt, var som helst i världen. Därför kan eleven titta på dem när och var hen vill, oavsett om det är i sjukhussängen, på Playa del Sol eller vid skrivbordet. Och för mig som lärare betyder det att jag inte behöver ge specialuppgifter till den som varit borta av någon legitim anledning.
5. Elever hjälper elever
En del elever "fattar" direkt. Genom att flippa på klassrummet, kan man låta dessa elever hjälpa andra elever i sitt arbete. Det stärker både den elev som hjälper och den elev som blir hjälpt.
6. Engagerar föräldrarna
Med ett material som är tillgängligt dygnet runt, alla årets dagar, blir det möjligt för föräldrar att ta del av samma material som sina barn. Detta gör att föräldrarna får bättre möjligheter att stötta sina barn.
Nackdelar med ett flippat klassrum
1. Behöver ungdomarna verkligen MER skärmtid? |
Kommentar |
Vore det inte bättre om vi ansträngde oss att lära dem läsa ordentligt? Då behöver vi inte curla dem och bara servera dem en massa videor.
|
Det var längesedan bara de med "läshuvud" gick vidare till gymnasiet. Jag skulle tro att ända sedan 1980-talet går över 90 % av varje årskull niondeklassare vidare till gymnasiet. Därför är det självklart att vi måste anpassa vårt sätt att undervisa. Faktiskt är det förvånande att undervisningen på gymnasiet nästan inte har förändrats alls sedan jag själv gick där, för drygt 20 år sedan! En annan märklig sak är att idrott och rörelse har så lite tid i dagens skola. Detta när en mängd studier, där kanske det s.k. bunkeflo-projektet är det mest omtalade, tydligt visar att barn som rör sig regelbundet också får bättre studieresultat. |
2. Behöver eleverna verkligen MER läxor? |
Kommentar |
Det finns studier som visar att korrelationen mellan hemläxor och studieresultat är svag, d.v.s. att mycket läxor betyder inte nödvändigtvis bättre resultat. Att då ge eleven i uppdrag att titta på videogenomgångar flera timmar per dag kan inte vara rätt väg att gå.
|
Jag har inte satt mig in i de här studierna än, men jag vågar tro att de rör traditionella läxor, som eleverna arbetar med hemmavid. Det är självklart att eleven måste arbeta med materialet för att lära sig att behärska det, på samma sätt som en musiker måste öva på sitt instrument eller en fotbollsspelare måste nöta frisparkar. Det är däremot långt ifrån säkert att eleven faktiskt gör sitt skolarbete, bara för man sagt åt hen att göra något "i läxa". Istället borde man ägna tiden i den fysiska skolan åt att arbeta med materialet, medan eleven kan tillägna sig den teoretiska grunden på egen hand, med videogenomgångar och kurslitteratur som hjälp. |
3. Den digitala klyftan |
Kommentar |
Alla elever (eller deras familjer) har inte råd att skaffa sig en internetuppkoppling eller ens en dator. Att flippa på klassrummet ökar kunskapsklyftorna mellan de som har och de som inte har.
|
Ett flippat klassrum förutsätter att 100 % av eleverna har tillgång till en dator eller smartphone. Man kan räkna med att "så gott som alla" har det, men det är inte tillräckligt. Om 95 % av alla elever har det, så är det ändå 1-2 elever i varje klass som inte har det, och man kan inte tillåta sig att aktersegla några elever alls. Även om ens skola gått 1:1 med datorer, så kan man fortfarande inte räkna med att alla har internetuppkoppling hemma. Därför måste man ha strategier för de elever som måste utnyttja skolans internet för att komma åt videogenomgångarna. |
4. Vem tjänar egentligen på ett flippat klassrum? |
Kommentar |
Även om det är "gratis" att både lägga upp och titta på filmer på exempelvis YouTube, så tvingas man ofta att titta på en reklamsnutt innan man kommer till det intressanta. Ska eleverna verkligen tvingas igenom reklam innan de får sin utbildning? |
Reklamen är och förblir en del av vår vardag, det går inte att komma ifrån. Men det går att minimera den mängd man utsätter sina elever för. Om man laddar upp sina videogenomgångar till YouTube kan man välja att det inte ska presenteras någon reklam tillsammans med videorna. Och vill man inte publicera sig till YouTube, Vimeo eller någon av de andra videosajterna, kan man lägga upp det på skolans lärplattform (Fronter, Moodle, It's Learning eller vad det nu kan vara), och där finns ju ingen reklam alls. |
5. Ett flippat klassrum passar inte alla ämnen/undervisningssituationer |
Kommentar |
Bara för att det fungerar bra för en viss lärare med en viss klass och i en viss kurs, betyder det inte att det kommer att fungera för någon annan i en annan situation. |
Nej, det gör det inte. Och? Ett flippat klassrum kan inte vara enligt principen "en storlek passar alla" eller "alla får välja vilken färg man vill, bara man väljer svart". Istället blir det flippade klassrummet ytterligare en kulör som man kan lägga till den palett av pedagogiska tekniker som man behärskar. |
6. Ett flippat klassrum är ingen ny idé |
Kommentar |
Man kan lika gärna be eleverna läsa igenom sidorna i boken innan de kommer till lektionen, och så kan man ändå "jobba med materialet" i skolbänken. Samma gäller om eleverna varit sjuka eller borta av någon annan anledning – då är det bara att läsa i boken, och så kommer man ifatt. |
Visst, det flippade klassrumet är inte alls är någon ny idé. Man kan precis lika gärna läsa i boken istället. Men att flippa på klassrummet med videopresentationer ger ytterligare möjligheter för elever att ta till sig materialet, och ju fler möjligheter, desto större sannolikhet att de faktiskt också gör det. |
7. Ett flippat klassrum reducerar lärarens roll till ett minimum |
Kommentar |
Många – däribland jag själv – väljer (eller valde) läraryrket för att man faktiskt tycker om att undervisa. (Man trivs helt enkelt i katedern!) Behövs det lärare över huvud taget om nu allt ska vara enligt flippad modell? |
För det första: ALLT ska inte flippas! Att flippa klassrummet är inget självändamål, utan ska bara användas där det ökar kvalitén på undervisningen. För det andra: Genom att flippa klassrummet blir lärarens roll ännu viktigare. Eftersom det blir mer tid till "1-till-1", får läraren ännu större betydelse för eleven än innan. Men lärarens roll kanske inte blir exakt densamma som innan, när man bara gör sina föreläsningar. |
8. Man kan sätta läppstift och ballerinakjol på en gris, men den är ändå alltid en gris. |
Kommentar |
(eller "Hur man än vänder sig, har man alltid ändan bak") En föreläsning på nätet är precis som en föreläsning i klassrummet – fast sämre. Eleverna blir bara passiva videokonsumenter, och deras förmåga till kritiskt tänkande utvecklas inte. |
Så länge det stannar vid att eleverna bara blir passiva mediekonsumenter, så är svaret "ja". Men det är här lärarens roll blir som allra mest tydlig: Genom att följa upp det som eleven får via videogenomgången, aktiveras eleven på lektionen. Det blir än viktigare att eleven får bearbeta materialet i den fysiska skolan, och därmed bygga upp sin egen kunskap. (Jodå, här talar vi konstruktivism i sann piagetsk anda!) 😉 |