Dags igen att reflektera över undervisningen i mitt flippade klassrum! Hittills har jag hållit på i sex veckor. 

Vad är "20-grupper"?

Polhemskolan kör vi sedan några år tillbaka med s.k. 20-grupper. Det innebär att två klasser à 30 elever delas i tre grupper à 20 elever i ämnena fysik, biologi och kemi. Detta gör vi istället för det "klassiska" sättet där man undervisar eleverna i helklass, för att sedan ha laborationer i halvklass.

Varför är 20-grupper så bra?

Tack vare mitt flippade klassrum och det faktum att vi har 20-grupper har jag ännu fler möjligheter att individanpassa min undervisning. Tack vare mitt flippade klassrum och det faktum att vi har 20-grupper har jag ännu fler möjligheter att individanpassa min undervisning. Systemet med 20-grupper medför vissa specifika problem. Det blir besvärligare med schemaläggningen, eftersom man har fler grupper att ta hänsyn till. Man kan försöka lägga biologi, kemi och fysik parallellt i så stor utsträckning som möjligt för att förenkla. Det är också lite bökigt i de "blandade" grupperna, ibland därför att eleverna inte hör till samma (lärar–)arbetslag, och ibland därför att man som mentor (klasslärare) kanske inte träffar mer än 2/3 av sina elever.

Ett annat problem som man ofta tar upp är det ekonomiska: Det är billigare med 30 elever i varje klass + delningstimmar än att dela upp dem i 20-grupper (utan delningstimmar). Jag har själv inte satt mig in i den ekonomin, men efter att flera andra skolor i Lunds kommun införde 20-grupper, blev vi på Polhemskolan, mer eller mindre av "konkurrensskäl", tvingade att införa 20-grupper vi också.

Det är ingenting som i alla fall jag ångrar.

Nu har i och för sig pedagogisk forskning visat att mindre undervisningsgrupper i sig inte påverkar undervisningsens kvalité i någon större utsträckning. Men för mig har det blivit väldigt mycket bättre.

När vi införde 20-grupper på Polhemskolan menade vi att den största fördelen var att vi inte var bundna vid labtillfällen, utan kunde välja att göra laborationer när vi tyckte att det passade i kursen. Det är fortfarande en stor fördel, men i mitt flippade klassrum kan jag ta det ännu längre.

Och inte nog med att den eleven får extra stimulans; det frigör också mer tid för mig som lärare att stötta andra elever!

I och med att vissa elever arbetar fortare än andra, och en del elever behöver mer tid för att låta materialet sjunka in – eleverna är olika, helt enkelt! – kan jag låta den som är behöver mer stimulans också få det genom att exempelvis göra laborationer på egen hand.

Och inte nog med att den eleven får extra stimulans; det frigör också mer tid för mig som lärare att stötta andra elever!

Är 20-grupper en förutsättning för ett bra flippat klassrum?

Hade jag inte kunnat göra detta om vi inte hade haft 20-grupper? Nej, jag tror inte det, av flera anledningar.

När jag har klasser i helklass är vi ofta förlagda i salar som är direkt olämpliga för laborationer. Det är också så att i en grupp på 30 individer blir det större risk (och "stökigare" eller i alla fall rörigare) att genomföra laboration samtidigt som någon annan sitter och försöker lösa uppgifter.

Därmed inte sagt att om man bara har elever i helklass, så är det inget lönt att flippa på sitt klassrum; tvärtom: Att flippa på klassrummet i en klass på 30 elever kan ändå medföra stora pedagogiska vinster. Men jag tror att det blir ytterligare lite bättre med 20-grupper, eftersom man då får mer tid för varje elev.

Pausdags till nästa utvärdering

Ett ord nu bara till alla er som följt mina flippade äventyr ända från start: Om det inte kliar alldeles förskräckligt i mina fingrar, tänker jag ta en liten paus i utvärderingen av mitt flippade klassrum här på bloggen. Snart stundar prov i mol och stökiometri för eleverna, och det är då jag når sanningens ögonblick: Är det vettigt att köra med flippat klassrum under det här momentet i kemin?

En dubbelblind studie. En dubbelblind studie. Efter att jag har gjort provet kommer jag åter att utvärdera vad eleverna tycker om det flippade klassrummet (jag har redan gjort en första utvärdering med dem; läs den här!). Jag kommer att utvärdera dem direkt efter provet, och sedan när de får tillbaka sina resultat också. Slutligen kommer jag också att jämföra min experimentgrupp med kontrollgruppen, och se om där finns någon skillnad (i sann naturvetenskaplig anda – synd bara att jag inte kan göra mitt försök dubbelblint!). wink

Under tiden, följ gärna min blogg med de naturvetenskapliga nyheter jag brukar posta där. Säkert hittar du något som roar/förvånar/väcker tankar!