Platon och Aristoteles. På sciencenews.org har de en spännande artikel om matematik som vetenskap. Den tar upp en långlivad debatt inom matematiken: Är matematiken uppfunnen av människan eller upptäcks den undan för undan?
Vad det gäller andra forskningsområden, såsom kemi, biologi och fysik, finns världen där framför oss, och det gäller bara att vi upptäcker den. Men gäller detsamma för matematiken? Jag drar mig till minnes min egen matematiklärare på gymnasiet bestämt hävdade att "matematik, det är bara definitioner, och tillämpning av dessa definitioner". Det skulle alltså betyda, att matematiken definieras av människor, d.v.s. den uppfinns.
"Even in in this corner of the universe, captain Kirk, two plus two equals four." Samtidigt kommer jag att tänka på mr. Spock i Star Trek som någon gång sade, "even in in this corner of the universe, captain Kirk, two plus two equals four." Det skulle alltså betyda att matematiken är universell, och bara väntar på att upptäckas. Det här synsättet går tillbaka ända till Platon.
Problemet med Platons matematik är att den förutsätter att om matematiken finns på något sätt utanför det mänskliga sinnet, så måste matematiker på något sätt kunna sätta sig i kontakt med detta icke-fysiska tillstånd. Det europeiska matematiska samfundet (European Mathematical Society, EMS) öppnade nyligen för debatten. I en av artiklarna, Let Platonism Die på sidan 24 i EMS' nyhetsbrev säger författaren (E. B. Davies från King's College, London, UK) att "platonism har mer gemensamt med mystiska religioner än modern vetenskap".
Vad tror du? Vad tycker du som är matematiklärare? Upptäcks matematiken eller uppfinns den av människan? Skulle matematiken ha funnits även om inte människan fanns? Var någonstans skulle den i så fall finnas? Kommentera och debattera gärna genom att klicka på "Kommentera" nedan!
