Vad händer efter studentexamen?
Igår presenterade Skolverket en undersökning som bland annat visar att elever från friskolor har högre betyg från gymnasiet, men klarar sig sämre i högskolan. Föga förvånande tycker nog många av oss som arbetar i branschen. Det är ett stort problem, men inte olösligt. Såhär kommer vi åt det.
Återinför en reglering av lärares arbetstid
Friskolor drivs i hög grad av vinstdrivande företag. För att vinsten ska bli så hög som möjligt, krävs så hög effektivitet som möjligt. Lärarnas löner är en stor utgiftpost, som måste pressas ner. Därför måste lärare ha så många elever som möjligt på så lite tid som möjligt.
Men lärare med en alltför stor arbetsbörda känner sig otillräckliga. De kan inte ge eleverna vad de behöver, och för att det inte ska drabba eleverna (på kort sikt) väljer man att "hellre fria än fälla", och sätter ett högre betyg.
Med en reglerad arbetstid – usk, eller undervisningsskyldighet – kan inte en skola pressa in hur mycket elever som helst i varje lärares schema. Då får varje lärare möjlighet att ge varje elev vad den behöver – och möjlighet att sätta rättvisa betyg.
Inför kunskapsrelaterade betyg
Det heter att dagens betygssystem är kunskapsrelaterat, men det är falskt. I betygskraven ska elevernas förmågor bedömas, och det är en milsvid skillnad. Om skolverket hade tagit fram till exempel begreppslistor till varje kurs, eller specificerat vad eleven ska kunna istället för att i allmänna, svepande ordalag (som ofta är identiska i olika kurser) tala om vilka förmågor eleven ska få, så skulle både elever och lärare veta exakt vad som krävdes i kursen, och vad man förväntas lära sig.
Om man vet vad man förväntas lära sig, då är det inte heller möjligt för någon skola att "skarva", hoppa över eller läsa vissa delar kursivt. Och först då blir det också möjligt att sätta rättvisa betyg.
Inför central rättning av betygsgrundande nationella prov
Vi har redan ett stort prov som rättas centralt, och som är betygsgrundande – högskoleprovet. Det finns ingen anledning att vi inte skulle kunna ha det på gymnasiet också. Fördelarna är flera. Undervisningens fokus måste bli på kunskap, att eleverna ska lära sig något. Ansvaret för lärandet flyttas också från läraren till eleven – där det ska ligga.
När man sedan också kan jämföra resultaten av de nationella proven mellan skolorna, då måste skolor som inte presterar bra vidta faktiska åtgärder, som inte behöver dikteras av någon skolinspektion. I dagsläget kan nämligen skolor konkurrera med att de sätter högre betyg. Med kunskapskontroll kommer de bara att kunna konkurrera med att de bedriver bättre undervisning.
