Magnus Ehingers under­visning

— Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

När och hur upptäcktes väte?

Den engelske kemisten Henry Cavendish var inte bara nyfiken på naturen, han var också omåttligt rik. Det gjorde att han kunde hänge sig åt experiment. Och experiment, det är precis vad en naturvetare måste använda sig av för att förstå naturen.

Cavendish noterade år 1766 att om han hällde koncentrerad saltsyra på zink bildades det en gas. Den här gasen kallade han för inflammable air, alltså "antändbar gas", eftersom den mycket lätt fattade eld. Längre fram, år 1783, upptäckte han att det bildades vatten när vätgasen förbrändes i luft, och året därpå lyckades den franske kemisten Antoine Lavoisier med det omvända, nämligen att sönderdela vatten till vätgas och syrgas.

Lavoisier var sedan den som gav det upptäckta grundämnet dess namn: På franska hydrogène efter det grekiska hydor (vatten) och gennao ("jag bildar"). På svenska fick grundämnet namnet väte, förmodligen eftersom vattnet ger väta.