Det moderna samhället tog fart i och med industrialismen, som i sin tur byggde på lätt tillgänglig energi i form av kol (och olja). Nästan allt fossilt kol bildades under karbon-perioden för omkring 360 miljoner år sedan. Men varför bara just då?

Träd (och de höga ormbunksliknande växter som fanns under karbon-perioden) innehåller bland annat lignin, ett ämne som är mycket stabilt och svårt att bryta ner. Därför trodde man länge att svampar helt enkelt inte utvecklat några enzym för att bryta ner lignin än under karbon-perioden. Detta skulle ha lett till att alla döda träd och växter helt enkelt låg kvar där de fallit, utan att brytas ner, för att sakta pressas samman till stenkol.

Nyare forskning menar dock att växterna från karbon-perioden ändå inte innehöll så mycket lignin. Istället är det formationen av Pangaea som gjorde att det bildades så mycket stenkol. När alla kontinenterna pressades samman till en enda jättekontinent, Pangaea, bildades massor av höga berg och djupa dalar. Dessa djupa dalar skulle regelbundet ha översvämmats, vilket lett till syrebrist – vilket i sin tur gör att växterna inte bryts ner. Och så bildades det kol, som var en förutsättning för industrialismen.

För att minska dagens höga koldioxidhalt i atmosfären skulle man nu behöva göra precis tvärtom: Få ner koldioxiden i berggrunden igen. Och det finns tekniker för att göra det också, även om de inte är problemfria, de heller.