Det är inte bara när man håller på med grupparbeten (eller projektarbete/gymnasiearbete) i skolan som man har att göra med projekt. Också i vardagen blir det många projekt av olika slag.

Vad är ett projekt?

I din inbox skriver du in alla olika saker du vill få gjort. En del av de saker du skriver in är direkta åtgärder. Annat är saker som faktiskt kräver flera åtgärder för att bli klara.

När du gör din veckoliga genomgång av inboxen, behöver du fundera på för varje grej som står där om det egentligen är ett projekt, som består av flera åtgärder. Projekten och de åtgärder som behövs för att slutföra dem kan se ut till exempel såhär:

Hur man arbetar med projekt

Operation Dagsverke: Från elever, till elever. Som du märker, blir det en ny lista att skriva för varje projekt. (Ja, många listor blir det!) 😊 Den stora fördelen med detta är att du samlar de åtgärder som krävs på ett och samma ställe. Det innebär att när du väl sätter dig ner för att exempelvis planera elevrådets engagemang i Operation Dagsverke, så vet du redan precis vilken som är nästa åtgärd!

Titta också på det sista exemplet i tabellen ovan: "Planera Operation Dagsverke". När du har gjort det sista på den listan ("Kolla med rektorn att det är OK att skolan är med på OD"), så har du ju fortfarande inte planerat färdigt, eller hur?

Så är det med många projekt: Allt eftersom man arbetar med dem kommer det fram nya grejer som man måste ta ställning till och åtgärda.

Det som då är bra är just att man har en lista för varje projekt, så att man direkt kan föra in nästa åtgärd för just det projektet. När du arbetar på det här sättet, kommer du att känna dig lugn och avslappnad fastän du har tusen saker att göra. Du vet nämligen precis vad som behöver göras, och när det behöver göras.

Tycker du att det blir många listor?

Jäpp, det stämmer! 😉 Detta, och hur du arbetar med alla listorna, är vad nästa artikel kommer att handla om.

Också intressant

Vilken är nästa åtgärd?

5 enkla sätt att hjälpa dig komma ihåg

Del V. Några sista ord